Bankföreningen: Därför strider förslaget om finansskatt mot EU-rätten
Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet, även kallad finansskatten, strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler. Det säger Bankföreningen med hänvisning till ett rättsutlåtande som presenteras i dag på ett seminarium.
Bankföreningen har anlitat Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, för en analys av utredningens förslag. Hans bedömning är att skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.
Utgångspunkten för utredningen är att den föreslagna skatten ska balansera den förmån som finanstjänster har eftersom de är momsbefriade. Men eftersom skatten endast ska påverka på den finansiella sektorn och inte andra momsbefriade sektorer – till exempel fastighets- och utbildningssektorn – är skatten troligen inte förenlig med EU:s statsstödsregler, enligt rättsutlåtandet från Jérôme Monsenego.
Om EU-kommissionen skulle anse att det handlar om ett statsstöd som inte är förenligt med EU-rätten får inte Sverige införa skatten. Om skatten trots allt införs och sedan förklaras olaglig riskerar övriga momsbefriade sektorer att bli återbetalningsskyldiga.
Förslaget från utredningen innebär att finansiella verksamheter drabbas av en extra löneskatt på 15 procent. Just nu är utredningsförslaget ute på remiss. Bankföreningen har tidigare invänt mot förslaget eftersom det hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden.
– Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, VD på Svenska Bankföreningen, i en kommentar i ett pressmeddelande.
