Regeringen spolar finansskatten! Ny bankskatt utreds vidare
Regeringen meddelar på fredagskvällen att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om att inte gå vidare med förslaget om skatt på finanssektorn. Däremot kommer man att arbeta vidare med ett förslag som ”minskar banksektorns skattefördel”.
Sällan har ett utredningsförslag blivit så utskällt!
I november förra året lämnade Utredningen om skatt på finanssektorn sitt förslag på en bred finansskatt, i form av en 15-procentig extra arbetsgivaravgift på finansiella tjänster.
Förslaget har fått ovanligt starka reaktioner mot sig i remissomgången. Tunga instanser som Skatteverket och Finansinspektionen var ovanligt tydliga med att visa tummen ned. Pensionsbolag som Skandia, Alecta och AMF och har pekat på att skatten framförallt drabbar kundernas pensioner.
Argumentet att skatten drabbar pensionärerna tycks ha tagit skruv. I pressinformationen om beslutet att lägga ned planerna på finansskatten, hänvisar regeringen till att förslaget skulle kunna få konsekvenser som inte var avsedda för bland annat de ömsesidiga livbolagen och den snabbväxande finansiella tekniksektorn.
När det gäller planerna på en bankskatt skriver regeringen så här:
”Regeringen och Vänsterpartiet är överens om gå vidare med ett förslag på en sådan skatt som är förenlig med EU-rätten när det är färdigberett. Regeringen kommer då ta ett samlat grepp på beskattningen av finanssektorn.”
I dag meddelade också regeringen att man beslutat att föreslå att bankerna ska tvingas betala en högre avgift framöver till den statliga resolutionsreserven. Även detta förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
Förslaget ska enligt regeringen stärka resolutionsreserven och därmed de offentliga finanserna med drygt 3 miljarder kronor 2018. År 2019 prognostiseras avgiftsuttaget bli drygt 6 miljarder kronor högre än idag på grund av en växande banksektor.
Resolutionsreserven är tänkt att byggas upp för att bidra till att kunna hantera en eventuell kommande bankkris.
