Pensionsmyndigheten: Analys av flexpensionen pekar på problem
Det finns vissa fördelar med flexpensionslösningar – men också problem. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport där man har undersökt så kallad flexpension inom de fyra största avtalsområdena.
För arbetstagaren innebär flexpension en förstärkt tjänstepension och ökade ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid inför pensionen. Flexpensionen är en förstärkning av den övriga tjänstepensionen i syfte att bibehålla nivån i pensionen vid en längre livslängd.
Förra året var flexpension en stor fråga i avtalsförhandlingarna.
Med flexpension möjliggörs ekonomiskt ett tidigare pensionsinträde än vad arbetstagaren annars hade valt. Den aspekten av flexpensionen kan vara problematiskt för såväl den enskilde som för samhällsekonomin, skriver Pensionsmyndigheten i sin analys.
– Flexpensionen och en ökning av tjänstepensionen är i sig positivt. Det är bra att den som behöver gå tidigare ges möjlighet till det. Det finns dock en risk att flexpensionen används utan att arbetsmiljö och normer förbättras och istället som ett sätt att lättare bli av med äldre arbetskraft. Risken ökar också att fler lockas till att lämna arbetslivet i förtid utan att de egentligen vill eller behöver, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.
Ett tidigt uttag av flexpensionen leder till en lägre utbetald total tjänstepension per månad. Om flexpensionen, och den medföljande nedtrappningen i arbetstid, samtidigt leder till ett ökat arbetsutbud längre upp i åldrarna kommer däremot den allmänna pensionen bli högre än vad den annars hade varit. I slutändan kan det bli stor skillnad i pensionsutfall för den enskilde beroende på hur flexpensionen används, konstaterar Pensionsmyndigheten.
Vad gäller effekten på arbetslivets längd är Pensionsmyndighetens bedömning att de två delarna i flexpensionen går i motsatt riktning: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder.
På så vis aktualiserar införandet av flexpensionslösningar pensionssystemets mest centrala avvägningsproblem – avvägningen mellan avsättning, nivå och pensionsålder, och vem som ska göra den avvägningen, menar Pensionsmyndigheten.
– Nuvarande ordning innebär att lagstiftaren och arbetsmarknadens parter förfogar över frågan och svaren var för sig. Här bör lagstiftaren vara medveten om att de nya tjänstepensionsavsättningarna som förhandlats fram på arbetsmarknaden kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv. Genom att inte komma i mål med den sedan länge utredda höjningen av pensionsåldern har denna problematik förstärkts, säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef.
Ole Settergren är även kritisk till begreppet flexpension som sådant. Flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp, menar Ole Settergren.
