Lagrådet riktar kritik mot förslaget till ny CFC-lagstiftning
Lagrådet riktar kritik mot regeringens förslag till ny lagstiftning om CFC-bolag, som bland annat berör svenskägda captivebolag utomlands.
Lagrådsremissen lades fram den 7 juni i år, och bygger på ett EU-direktiv om regler mot skatteflyktsmetoder. CFC-reglerna – där CFC står för- ”controlled foreign company” – innebär att om ett utländskt, lågbeskattat bolag ägs från Sverige ska den svenska ägaren ska beskattas löpande för bolagets inkomster. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
I den nya lagstiftningen definieras fler länder än tidigare som länder med låg beskattning. Dessutom är tanken att lagen ska ändras när det gäller beskattning av säkerhetsreserven i skadeförsäkringsföretag utomlands, något som bland annat påverkar svenskägda captives i andra länder som försäkrar svenska risker.
Lagrådet konstaterar i sitt yttrande bland annat att stora resurser har lagts ned på regelverket kring skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserver. Den föreslagna lagregleringen har blivit omfattande men innehåller ändå oklarheter, skriver lagrådet.
Lagrådet menar också att det kan ifrågasättas om den föreslagna lagstiftningen är förenlig med EU-direktivet när det gäller Det handlar bland annat om möjligheten att beskatta inkomster som kommer från i ett fast driftställe utanför EES även när driftställets verksamhet utgör ”verklig ekonomisk verksamhet”.
När det gäller andra delar av lagstiftningen, där den svenska lagstiftningen föreslås gå utöver EU-direktivets regelverk, skriver lagrådet att argumentationen är ”svårförståelig och motsägelsefull”.
Enligt lagrådet finns det också skäl att tydligare än som skett i remissen, klarlägga hur den nya permanenta schablonintäkten på säkerhetsreserver förhåller sig till de fiktiva säkerhetsreserverna.
