Skatteverkets nya beslut om beskattning av vårdförsäkringar
• Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos
Skatteverket har i dag publicerat ett ställningstagande tänkt att klargöra gränsdragningen mellan skattefri och skattepliktig förmån av vård och vårdförsäkring. Enligt ställningstagandet ska arbetsgivaren ta ställning till hur stor del av en arbetsgivarbetald vårdförsäkringspremie som omfattar skattepliktig vård, och hur stor del som omfattar skattebefriad vård.
Den nya lagen om förmånsskatt på vård och vårdförsäkring som betalas av arbetsgivaren trädde i kraft redan i somras.
Det nya regelverket har kritiserats för att det är oklart var gränsen går mellan vård som är skattepliktig och vård som inte är skattepliktig.
Under tisdagen publicerade Skatteverket ett ställningstagande tänkt att klargöra de gränserna.
– Vi har sett ett behov av att gränsdragningen förtydligas och vi hoppas att vårt nya ställningstagande ska hjälpa dem som ska tillämpa reglerna, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos i en presskommentar.
Det som beskattas som förmån enligt det nya regelverket är fri hälso- och sjukvård av privat karaktär – exempelvis vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen och andra undersökningar och operationer som går att jämställa med privata levnadskostnader.
Vården blir däremot skattefri om det handlar om företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, om den omfattar i huvudsak sådana insatser som arbetsgivaren ansvarar för enligt arbetsmiljölagen. Rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan är skattefri, liksom åtgärder som ingår i en plan för återgång i arbete. Det blir heller ingen förmånsskatt på behandling av missbruksproblem och ätstörningar, besök hos fysioterapeut som ett led i en konvalescens, krisstöd, samtal hos psykolog, terapeut eller sjuksköterska och hälsokontroller med direkt koppling till arbetet.
När det gäller vårdförsäkringar där det ingår både skattepliktiga och skattefria vårdinsatser, tänker sig Skatteverket att arbetsgivaren ska dela upp försäkringspremien i en skattepliktig och en skattebefriad del. Det är med andra ord förmånen av försäkringen som ska förmånsbeskattas, inte kostnaden för de behandlingar som har genomförts på grund av försäkringsavtalet.
Så här formuleras detta i Skatteverkets ställningstagandet:
– Om försäkringen ska täcka såväl kostnader för rehabilitering och förebyggande vård som sjukvård som är att anse som privata levnadskostnader för den anställda, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del. Vid fördelningen mellan skattefria och skattepliktiga förmåner ska förmånsvärderingen göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret.
– Om en försäkring till exempel till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften omfattar insatser som är undantagna från beskattning, är halva värdet av den totala premien en skattepliktig förmån för den anställda även om samtliga insatser när försäkringen väl behöver tas i anspråk avser sådant som ligger inom ramen för skattepliktig hälso- och sjukvård, se prop. 2017/18:131 s. 28.
Här kan du ta del av Skatteverkets hela ställningstagande.
