AMF: En av tre tror inte de kan välja tidpunkt för pension
Nästan en av tre svenskar tror inte att de själva kan bestämma när de går i pension, visar en ny undersökning från Demoskop på uppdrag av AMF.
Undersökningen genomfördes i februari 2019 i DemoskopPanelen, en telefonrekryterad panel baserad på ett slumpmässigt urval med intervjuer via Internet. Totalt gjordes 6 874 intervjuer i åldersgruppen 18 år och uppåt. Av de tillfrågade var 4 899 yrkesverksamma och 1 975 pensionärer.
I undersökningen fick de tillfrågade också svara på frågan om vad som skulle kunna bidra till att fler orkar med ett längre arbetsliv.
Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre, 65 procent höll med om detta alternativ. Möjligheten till utbildning för karriärväxling ansåg 13 procent vara betydelsefullt. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada; 7 procent ansåg detta, samt tillgång till bra företagshälsovård som 6 procent ansåg var väsentligt.
— Arbete, hälsa och pension hänger ihop och hälsan ska inte tas för given. Har man ett arbetsliv bakom sig med obekväma arbetsställningar så är risken stor att skador stoppar möjligheten att fortsätta jobba längre upp i åren. Pensionsfrågan är större än diskussionen om åldersgränser. En hållbar arbetsmiljö, där tillgång till ergonomiska hjälpmedel och företagshälsovård finns, kan vara minst lika viktigt för individen, säger AMF:s trygghetsekonom Dan Adolphson Björck i en presskommentar.
Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Enligt AMF och Demoskops undersökning tror män i större utsträckning än kvinnor på att de själva kan fatta beslut om när de går i pension.
Bland privatanställda arbetare menar fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv när de ska pensioneras, jämfört med endast en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket.
För att få samma pensionsnivå som den äldre generationen är tanken att man ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Av de tillfrågade kan 35 procent tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Fler än så — 40 procent — anser dock att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning. Av de som närmar sig 65 år (åldersgruppen 51—64 år) anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta längre för att kompensera för medellivslängdsökningen.
Av de som närmar sig 65 år — åldersgruppen 51—64 år — anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta längre för att kompensera för medellivslängdsökningen.
— Pensionsåldern behöver höjas när medellivslängden ökar men det är inte alla förunnat att kunna fortsätta jobba heltid några extra år. Har man ett fysiskt krävande jobb går det inte att köra rakt in i kaklet. Tydligt är att möjligheten att trappa ner är en förutsättning för att fler ska orka jobba längre. Av de som är över 50 år tror sju av tio på en sådan idé, säger Dan Adolphson Björck.