Bankskatten gäller inte bara banker
Höjda försvarsanslag har gett regeringen anledning att införa en ny skatt som ska inbringa fem miljarder kronor per år. Den kallas ”bankskatt” men gäller hela finanssektorn. Kanske också livbolagen?
När regeringen senast ville införa en skatt på finanssektorn, för drygt två år sedan, drogs förslaget snabbt tillbaka, delvis beroende på att den föreslagna skatten skulle drabba även ömsesidiga livbolag. Den gången beräknades skatten inbringa mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor årligen.
Den nya ”bankskatt” som regeringen än så länge har undvikit att beskriva ska ge statskassan 5 miljarder kronor om året, alltså ungefär lika mycket som det tidigare förslaget. Om detta betyder att det är samma förslag som kommer tillbaka i något modifierad form återstår att se.
Av regerings kortfattade pressmeddelande framgår i alla fall att skatten inte nödvändigtvis kommer att gälla enbart banker:
”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka.
Regeringen avser att införa en sådan skatt på 5 miljarder kronor 2022 och finansiera tillskottet till försvaret 2022 med skatten. Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut återkommer Regeringen till. Skatten ska också vara förenlig med EU:s statsstödsregelverk.”
Det förslag som skrotades år 2017 påminde om den danska modellen med ”lønsumsafgift” på finansiella tjänster. I Danmark betalade då företag i finansbranschen en extra arbetsgivaravgift på 13,6 procent av lönesumman. Den gav runt sex miljarder DKK till den danska statskassan. I år är den danska avgiften 15,0 procent, och den är tänkt att öka successivt upp till 15,3 procent år 2021.
I Sverige skulle den extra arbetsgivaravgiften kallas ”finansiell verksamhetsskatt” och nivån ligga på 15,0 procent direkt vid införandet. Hur stora skatteintäkter detta skulle gett vet vi inte, eftersom förslaget drogs tillbaka. Den gången var det framför allt konsekvenserna för de ömsesidiga livbolagen och den finansiella tekniksektorn som fick regeringen att backa. Nu tror man sig kanske ha hittat ett sätt att undvika dessa konsekvenser. Eller så har man valt att bortse från dem.
En konsekvens som är omöjlig att undvika är dock kritik från branschen. Snabbast ut var Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, som i en kommentar säger:
”En bankskatt skulle slå hårt mot jobb och tillväxt. Tillfället är dessutom olyckligt då ekonomin nu är på väg in i en avmattning och det nya Baselregelverket för kapitaltäckning sannolikt kommer hålla tillbaka företagens kreditförsörjning.
Bankerna gör inga övervinster. De har lägre lönsamhet än de svenska börsbolagen i övrigt. Dessutom betalar de speciella avgifter, som är väl tilltagna och reserveras, för att staten ska kunna hantera finansiella kriser. Jag ser också att det saknas en legitim grund för en bankskatt. Vi kan inte ha ett skattesystem som innebär godtycklig straffbeskattning av enskilda verksamheter och branscher.”