Splittrade besked i budgetproppen om den kommande finansskatten
Regeringen har tidigare aviserat att man kommer att införa en finansskatt från och med år 2022. I budgetpropositionen kommer man med ytterligare motiveringar kring beslutet. Men beskeden om nivån på skatten och föremålet för beskattning tycks spreta åt flera olika håll.
Den kommande skatten sägs å ena sidan vara en del av finansieringen av en fortsatt satsning på försvaret.
I budgetpropositionens inledning kallas den kommande skatten för en ”bankskatt”, och det står tydligt att den ska finansiera överenskommelsen om en satsning på försvaret med 5 miljarder kronor per år.
— För att finansiera tillskottet till försvaret avser regeringen att föreslå att en bankskatt införs den 1 januari 2022, heter det i budgetpropositionen på sidan 35.
Å andra sidan talas det senare i budgetpropositionen om en ”skatt på finanssektorn” från år 2022. Regeringen avser enligt budgetpropositionen att återkomma till riksdagen med ett förslag på den nya skatten på finanssektorn. Enligt en uppställning i budgetpropositionen (s 91) ska ”skatt på finanssektorn” ge en intäkt på 6,3 miljarder kronor år 2022.
Så här motiveras införandet av den nya ”skatten på finanssektorn” senare i budgetpropositionen (sidan 225):
— Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatten på finanssektorn öka. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.
I fördjupningen under detta avsnitt formulerar sig regeringen så här:
”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till detta bör skatten på finanssektorn öka. Skatten bör öka med 5 miljarder kronor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.”
Å ena sidan behövs pengarna alltså för försvaret. Å andra sidan krävs det ökade skatteintäkter för att stärka finanserna inför kommande eventuella finanskriser. Å ena sidan är det en bankskatt, å andra sidan en bredare beskattning av hela finanssektorn.
De lätt splittrande motiveringarna väcker många frågor.
Vad är det för typ av beskattning regeringen talar om egentligen? Och varför kallas den för olika saker i olika sammanhang, och beräknas till olika summor på olika ställen i samma budgetproposition?
Är det en renodlad ”bankskatt”, i stil med en förhöjd resolutionsavgift som det har talats om, som enbart påverkar banksektorn?
Eller handlar det om en ”skatt på finanssektorn”, i enlighet med det förslag som lades fram och sedan drogs tillbaka under förra mandatperioden, inspirerat av den danska extra arbetsgivaravgiften på alla typer av företag i finanssektorn?
Var siffran 6,3 miljarder kronor något som härrörde från tidigare uppskattningar, men av misstag fanns kvar i beräkningarna av kommande skatteintäkter — trots att regeringen senare kommit överens med samarbetspartierna om att begränsa skattens effekter till 5 miljarder kronor?
Kan det handla om två olika skatter — en extraskatt på banker och dessutom en ytterligare finansskatt?
Eller tänker man sig i regeringen en helt annan typ av skattekonstruktion?
Svaret är förmodligen just nu att ingen vet; därav de lätt splittrade beskeden. De varierande beskeden ger ett intryck av att den nya skatten inte är riktigt färdigdiskuterad, vare sig internt i regeringen eller med samarbetspartierna.
Men uppenbart är det så att man i finansdepartementet har börjat räkna på allvar på den nya skatten, och skissa på olika modeller för beskattningen.
Fotnot: Sak & Liv har sökt företrädare för finansdepartementet för att få svar på ovanstående frågor men har i skrivande stund inte fått någon reaktion tillbaka.
Här hittar du hela budgetpropositionen om du vill fördjupa dig i frågan om bank-/finansskatten.