Ny miljardskatt på kreditinstitut! Här kommer regeringens förslag
Under torsdagseftermiddagen presenterade regeringen ett förslag till ny utökad beskattning av banksektorn. Förslaget innebär att kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor per år betala en ny ”riskskatt” från och med år 2022. Under det första året väntas skatten uppgå till cirka 5 miljarder kronor.
Enligt promemorian är syftet med den nya skatten att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna vilket innebär att det finns goda förutsättningar för att skatten så småningom ska finna gehör hos en riksdagsmajoritet.
Riskskatten ska enligt förslaget betalas av kreditinstitut verksamma i Sverige som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Gränsvärdet räknas om årligen med utgångspunkt från den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Förslaget i promemorian innebär att gränsvärdet ska höjas årligen med utgångspunkt från förändringen av prisbasbeloppet, med ett tillägg på 2 procentenheter.
År 2022 ska skatten uppgår år 2022 till 0,06 procent av skulderna, efter vissa justeringar. Från och med år 2023 är skattesatsen tänkt att vara 0,07 procent. Både svenska och utländska institut påverkas av den nya skatten.
För år 2022 beräknas förslaget ge ökade skatteintäkter med cirka 5 miljarder kronor. Från och med år 2023 väntas beskattningen öka med cirka 1 miljard kronor till 6 miljarder kronor, bland annat eftersom skattesatsen stiger.
Enligt promemorian är det sammanlagt 21 kreditinstitut i nio olika finanskoncerner — sju svenska och två utländska — som berörs av den nya skatten. Det konkretiseras inte i promemorian vilka nio koncerner det handlar om, men de två utlandsregistrerade finanskoncernerna är av allt att döma Nordea och Danske Bank. De sju svenska instituten skulle kunna vara Handelsbanken, SEB, Swedbank, SBAB, Länsförsäkringar, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. Några andra större svenska kreditinstitut är Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Landshypotek, men att döma av deras senaste årsbokslut når inget av dessa upp till gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder.
Finansdepartementets bedömning kan effekten för hushållen bli något högre låneräntor, i första hand på bolånen, under förutsättning att kreditinstituten vältrar över kostnaderna på sina kunder. I promemorian resoneras också om huruvida den nya riskskatten kan leda till lägre löneökningstakt i finanssektorn. Dock bedöms inte skatten påverka sysselsättningen annat än högst marginellt.
— En samlad bedömning är att förslaget har försumbara effekter på den ekonomiska tillväxten och den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet, heter det i promemorian.
Visserligen sägs i promemorian att skatten ska skapa utrymme för att täcka kostnader för en eventuell framtida finanskris. Samtidigt poängterades det — vilket också lyftes fram i Stefan Löfvens regeringsdeklaration vid riksmötets öppnade nyligen — att de extra pengar som kommer in i statsbudgeten ska användas till ökade försvarsanslag.
Regeringen skriver i promemorian att förslaget inte bedöms utgöra statligt stöd. För säkerhets skulle planerar regeringen att stämma av detta med EU-kommissionen.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.