Skandia: Så slår pandemin mot svenskarnas framtida pensioner
Den pågående Covid-19-pandemin riskerar att minska våra framtida pensioner med flera tusen kronor per månad, beroende på ålder och yrkesgrupp. Det rapporterar Skandia, som har gjort beräkningar av effekterna av corona-krisen på svenska folkets pensioner.
Rapporten från Skandia visar hur coronakrisen kan påverka de framtida pensionerna för 70-, 80- och 90-talister.
I samtliga de grupper som Skandia har undersökt visar rapporten att coronakrisen påverkar framtida pensioner negativt.
Enligt Skandias beräkningar minskar den månatliga pensionen med 2 000—5 000 kronor per månad, om återhämtningen av coronakrisen sker snabbt. Vid en mer utdragen återhämtning blir minskningen större; mellan 3 000 och 7 000 kronor för de yrkeskategorier som Skandia har undersökt.
– Pensionernas utveckling är till stor del kopplad till den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige och utvecklingen på kapitalmarknaden. Våra antaganden i rapporten visar att en svagare tillväxt och därmed löneutveckling slår direkt mot pensionerna. I takt med att individen fått mer ansvar för sin pension ökar också osäkerheten kring det framtida utfallet, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar.
Skandia påpekar att ett ökat pensionssparande kan bidra till att den framtida pensionen blir lika hög som om krisen aldrig hade inträffat.
– När vi frågar säger sig de flesta svenskar vilja ha 80 procent av sin slutlön i pension, men verkligheten ser annorlunda ut för de flesta. Hur mycket jag behöver spara på egen hand har att göra med flera faktorer som inkomstnivå, hur länge jag har arbetat och om jag har tjänstepension. Hur mycket jag sedan kan spara är en fråga för varje individs ekonomiska förutsättningar och vilja, säger Mattias Munter.
Ett annat sätt att kompensera sig för kriser är att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Skandias beräkningar visar att ett års extra arbete med 75 procents arbetstid innebär att merparten av den förlorade pensionen kan återhämtas. Att jobba två år extra med 75 procents arbetstid resulterar i de flesta fall att den ekonomiska effekten mer än kompenseras.
– Vi vill att så många som möjligt ska känna sig trygga med en bra pension som räcker livet ut. Att börja pensionsspara tidigt i livet kan ge bra effekt på den framtida pensionen. Det ger mer flexibilitet för när jag kan välja att gå i pension och det förbättrar möjligheten att klara av en ekonomisk kris som coronapandemin har gett upphov till, avslutar Mattias Munter.
I rapporten har Skandia utgått från fem olika pensionsekonomiska scenarier för fyra olika yrken: grundskolelärare, intensivvårdssjuksköterska, ekonom och civilingenjör födda på 70-, 80- respektive 90-talet. Beräkningarna har utgått från offentlig lönestatistik från SCB för de aktuella yrkesgrupperna, uppdelad på olika åldersintervaller. Utgångspunkten har varit genomsnittslönen i Sverige för kvinnor och män. Typpersonerna antas ha etablerat sig på arbetsmarknaden vid 28 års ålder och etablering antas ha skett i samma yrke som nuvarande. Skandia har utgått från Pensionsmyndighetens Typfallsmodell v3.8 för samtliga årslöner över tid och satt inflationen till noll så att beräkningarna utförs i fasta priser. Samtliga individer antas gå i pension vid riktåldern som gäller respektive ålder och utgångspunkten för beräkningarna har varit att kunna uppnå 80 procent av slutlönen i pension.
Det första av de fem scenarierna är kontrafaktiskt, det vill säga utgår från att ingen coronakris alls hade inträffat. Det andra scenariot bygger på en snabb ekonomisk återhämtning krisen där individens reala löneutveckling halveras till 0,5 procent under fyra år för att därefter normaliseras vid 1,0 procent. Pensionsbehållningen växer inte 2020 samt 2021 men fortsätter därefter att öka som vanligt. Ett tredje scenario går ut på att individen arbetar ett år extra på 75 procent för att kompensera för en kortare coronakris. Det fjärde scenariot är en mer utdragen coronakris där individens reala löneutveckling halveras till 0,5 procent under sex års tid och pensionsbehållningen inte växer under åren 2020—2022. Det femte scenariot innebär anpassning till en längre coronakris genom två års extra arbete på 75 procent.
Här kan du ta del av Skandias hela rapport.