”Folk underskattar hur pensionen ökar när man jobbar längre”

Foto: Pensionsmyndigheten

• Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, konstaterar att vi underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre.

Svenska folket underskattar hur mycket extra pension det ger att skjuta upp pensionen med ett år, konstaterar Pensionsmyndigheten efter att ha genomfört en undersökning i ämnet.  

Enligt undersökningen tror nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år. Men samtidigt underskattar de som svarar på undersökningen hur mycket mer det ger i plånboken.

I genomsnitt svarade de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Pensionsmyndigheten beräkningar visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder i själva verket ger mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, för den som snart ska ta ut din pension och har en genomsnittlig lön.

– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Pensionsmyndigheten konstaterar också att 65 år i dag inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. De nyblivna pensionärerna går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år, jämfört med tidigare års pensionärer.

Enligt en överenskommelse i Pensionsgruppen ska den tidigaste ålder för att ta ut allmän pension i framtiden kopplas till en riktålder. Enligt förslaget ska åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjas i takt med medellivslängdens utveckling.

– I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas, säger Ann-Christin Meyerhöffer.

Föra året höjdes den tidigaste åldern för att ta ut allmän pension från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tas ut tidigast från 65 år. Samtidigt höjdes LAS-åldern från 67 år till 68 år, det vill såga den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

Enligt ett förslag ska den tidigaste åldern för att ta ut allmän pension höjas igen år 2023, från 62 år till 63 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg ska då kunna betalas ut tidigast från 66 år och LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.

Förslaget innebär också att åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från och med år 2026 kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.

Om vi fortsätter att i genomsnitt lever längre framöver väntas åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjas i takt med medellivslängdens utveckling och samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för de flesta förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning.

Det här är Pensionsmyndighetens prognos för hur riktåldern kan förändras i framtiden med hänsyn till stigande medellivslängd: