Pensionsmyndigheten förlorade i HFD om efterlevandeskyddet
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål som rör om rätten till efterlevandeskydd för premiepensionen, trots att paret inte delade bostad i samband med dödsfallet. HFD slår i sin dom fast att efterlevandeskyddet ska betalas ut och går därmed emot Pensionsmyndigheten som överklagat domen från lägre instanser.
Målet gällde en en kvinna i Bohuslän som sedan år 1982 varit samboende med en man. Mannen hade tidigare tecknat ett efterlevandeskydd för premiepensionen med sin sambo som medförsäkrad. När han avled år 2018 bodde han sedan drygt ett år tillbaka på ett äldreboende. Detta innebar att kvinnan och mannen vid dödsfallet var folkbokförda på skilda adresser.
Centralt i målet är alltså frågan om två personer fortfarande kan anses som sambor — och därmed kunna få del av efterlevandeskyddet vid dödsfall — trots att de inte bor på samma adress.
Pensionsmyndigheten menade att det inte var möjligt att att bevilja premiepension till efterlevande eftersom mannen och kvinnan inte var samboende då mannen avled. Kvinnan överklagade Pensionsmyndighetens beslut till domstol. Förvaltningsrätten i Göteborg gav kvinnan rätt i en dom förra året. Pensionsmyndigheten överklagade då till Kammarrätten i Göteborg, som i en dom från april förra året också gick på kvinnans linje.
Men Pensionsmyndigheten valde att överklaga vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som beviljade prövningstillstånd i målet i höstas. Nu har domen kommit i Högsta förvaltningsdomstolen.
HFD går helt och hållet på kvinnans linje och fastställer därmed underrätternas domar. HFD underkänner därmed argumentationen från Pensionsmyndigheten.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens är det väsentligt att beakta syftet med och konstruktionen av efterlevandeskyddet.
— Efterlevandeskyddets syfte och konstruktion talar enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening klart för att enbart boendeförhållandena inte kan vara utslagsgivande vid bedömningen av om ett samboförhållande ska anses ha upphört eller inte. Anledningen till att paret vid tidpunkten för dödsfallet inte bodde i samma bostad måste också kunna beaktas liksom parternas avsikter, heter det bland annat i domen.
Sammantaget kommer HFD fram till att avsikten var att samboförhållandet skulle bestå och att detta väger tyngre än att de vid dödsfallet inte delade bostad. Så här formuleras det i domen:
— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening väger EB:s och JE:s gemensamma avsikt att samboförhållandet skulle bestå tyngre än det förhållandet att de vid dödsfallet inte bodde i samma bostad. EB ska därför vid tillämpningen av reglerna om efterlevandeskydd under pensionstiden anses ha varit sambo med JE vid hans död. Hon har därmed rätt till premiepension till efterlevande. Överklagandet ska därför avslås.
Två av justitieråden uttryckte skiljaktig mening. De ansåg visserligen precis som majoriteten att samboförhållandet fortfarande gällde, men menade att det fanns skäl att göra bedömningen med utgångspunkt från sambolagens regler om när ett samboförhållande upphör.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.