SEB: Hushållens nettoförmögenhet nu över 23 000 miljarder kr
De svenska hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet till rekordnivån 23 031 miljarder kronor, framförallt på grund stigande bostadspriser. Det visar SEB:s Sparbarometer som presenterades i dag.
Enligt Sparbarometern från SEB ökade hushållens nettoförmögenhet under tredje kvartalet med 623 miljarder kronor, motsvarande 2,8 procent, och uppgick vid utgången av kvartalet till rekordnivån 23 031 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet — det vill säga tillgångar före skulder — steg med 702 miljarder kronor till 27 974 miljarder kronor.
Den främsta orsaken till uppgången är att fastighetstillgångar har ökat i värde med cirka 4 procent.
Hushållens nysparande uppgick till 114 miljarder kronor, vilket är en halvering av föregående kvartals rekordhöga nysparande. Det största nysparandet skedde på bankkonto, 44 miljarder kronor. Nysparandet i tjänstepensioner uppgick till 39 miljarder kronor, fondsparandet till 18 miljarder kronor och det privata försäkringssparande till 17 miljarder kronor.
— Lättare restriktioner med återgång till arbetsplatserna och återinfört amorteringskrav fick bostadsmarknaden att dämpas medan kombinationen av en ökad inflationsoro och Evergrandekrisen fick börsen att bromsa in. Tillsammans fick dessa drivkrafter hushållens förmögenhet att växa i en mer dämpad takt under det tredje kvartalet, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.
Hushållens skulder ökade tredje kvartalet med 79 miljarder kronor, eller 1,6 procent, vilket är en lägre ökningstakt än det föregående kvartalet då ökningstakten var 1,9 procent. Fortfarande ökningstakten dock högre än genomsnittet de tio senaste åren; 1,4 procent. Bostadslånen — som står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder — steg med 1,8 procent samtidigt som övriga lån ökade med 1,3 procent. Konsumtionslånen ökade med 0,9 procent och studielånen med 0,8 procent.
På årsbasis uppgick ökningstakten till 6,6 procent, en ökning för nionde kvartalet i rad från bottennivån 5,1 procent.
– En tudelad skuldbild uppvisas under tredje kvartalet. Hushållens förmögenhet fortsätter växa snabbare än skulderna vilket gör att tillgångssidan är mer än fem gånger större än skulderna. Effekten blev en rekordlåg skuldkvot. Hushållens inkomster hänger däremot inte med i utvecklingen vilket gör att skulderna i relation till inkomsterna, den aggregerade skuldkvoten, vänder upp, säger Américo Fernandez.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Sparbarometern för tredje kvartalet.