Rekordstarkt Folksam planerar för eventuell ytterligare återbäring
Folksam presenterade på fredagen en helårsöversikt för 2021, där det bland annat framgick att Folksamgruppens totala premievolymen under året ökade med 12 procent till drygt 61 miljarder kronor.
Både talen för kundnöjdhet och medarbetarnöjdhet förbättrades 2021 jämfört med 2020. Solvensgraden i Folksam Liv uppgick vid utgången av 2021 till 194 (171) procent, och konsolideringsgraden i Folksam Sak uppgick till 203 (180) procent.
— Vi presenterar den starkaste finansiella ställningen i Folksams moderna historia, säger VD och koncernchef Ylva Wessén i en kommentar till Sak & Liv.
— Vi har i grund och botten levererat — och fortsätter att leverera — trygghet till våra kunder. Vi kan också se att kunderna är nöjda med oss, det är vårt viktigaste fokus.
— Sedan kan man också göra reflektionen att vår finansiella styrka gör att vi kan ha en långsiktighet som investerare — vilket gör att vi kan satsa mer på sådant som infrastruktur och hållbara investeringar. Ett exempel på att vi engagerar oss i de hållbarhetsutmaningar som vi står inför, är att vi under året ökade vår investering i SSAB som är på väg att genomgå en spännande transformation med omställningen till fossilfri produktion. Vi kan också nämna våra investeringar i Volvo Cars under året, som har som plan att gå över mer och mer till elektriska fordon. Vi är även ny försäkringsgivare till Volvo, bland annat för den helektriska C40-modellen, säger Ylva Wessén.
Sak & Liv: Det låter ju utmärkt att ni har en rekordstark finansiell ställning både inom livförsäkring och skadeförsäkring. Men man skulle väl också kunna se det som att ni som ömsesidigt bolag i det läget borde dela ut ännu mer till kunderna/ägarna?
— Vi har nu en återbäringsränta på 12 procent inom tjänstepension och 10 procent i övrig livförsäkring. Det är en rejäl återbäringsränta — men vi tittar även på andra möjligheter.
Kan du berätta mer om vilka andra möjligheter ni ser?
— Jag vill inte gå händelserna i förväg, det krävs styrelsebeslut och i vissa sammanhang bolagsstämma för att fatta den typen av beslut om återbäring som det kan bli fråga om.
Folksam planerar just nu också för en uppdelning och omvandling av livförsäkringsverksamheten, där tjänstepensionsdelen är tänkt att överlåtas till ett separat bolag som verkar under IORP2-regelverket. Vad går att berätta mer hur ni ligger till med det omvandlingsprojektet?
— Vi står nu inför det sista året då ombildning måste göras. Antingen ska vi fullt ut bli ett Solvens 2-bolag, från den Solvens 1-verksamhet vi har i dag, eller så ser vi till att ombilda tjänstepensionsverksamheten till ett tjänstepensionsbolag. Vi har ett nytt dotterbolag som heter Folksam Tjänste och tanken är nu att tjänstepensionsverksamheten ska överlåtas dit. Det blir med andra ord ett intensivt och viktigt år. Förutom beståndsöverlåtelse och ombildning kommer vi att migrera bestånden till nya Lumera Core. Så det är mycket som ska hända 2022.
Det pågår ett lagstiftningsarbete för att möjliggöra för ömsesidiga bolag att genomföra denna typ av delbeståndsöverlåtelse utan skatteeffekter. Men promemorian om den nya lagstiftningen har mötts av kritik från remissinstanser, bland annat när det gäller att lagförslaget inte innebär full skatteneutralitet.
— Ja, jag kan säga att skattefrågan fortfarande är inte löst. Just nu ligger det på departementets bord. Promemorians texter är bra och uttrycker allt det vi behöver, men själva lagförslaget landade inte helt rätt. Om lagförslaget landar i det som promemorians texter uttrycker så blir det bra, säger Ylva Wessén.
En annan sak: Av Folksams årsöversikt framgår det att volymerna inom livförsäkring har ökat med hela 50 procent, bland annat genom att rådgivningsorganisationen har blivit mer effektiv. Vad är det ni har gjort rätt där? Och varför har det inte gått att göra samma sak i FOLO, där volymerna istället har gått ned?
— De rådgivare som har lyckats öka försäljningen är de som säljer individuella försäkringar. Det är inte så svårt att sälja bra med de återbäringsräntor vi har haft under året. När det gäller kollektiva tjänstepensioner som i Folksam LO bygger det på arbetsplatsbesök, där vi har gett rådgivning. Det har inte varit alldeles lätt under pandemin. Vi har försökt ställa om till digitala möten men där ser vi inte alls att det har resulterat i samma försäljningsökning, säger Linn Edström Larsson, chef för ekonomi och finans på Folksam.
— Vi har också jobbat en hel del med rådgivarorganisationen och det är det som ser vi effekter av nu, liksom av att vi har ett gott samarbete med förmedlarna och har attraktiva produkter, säger Ylva Wessén.
Tror ni att det är möjligt att ligga kvar på samma nivå i försäljningen under 2022, nu när pandemirestriktionerna är över? Kommer de återbäringsräntor ni ligger på göra tradprodukterna lättsålda även i år?
— Nu är det ett nytt år, alla klockor har nollställts, vi får se vad året ger. Det har varit en exempellös ökning av volymerna under 2021, men det går inte säga i dag hur det blir i år. Sedan är ”lättsålda” kanske fel ord. Det är finansiella produkter, och då krävs det personlig rådgivning. Hur länge vi kan ligga kvar på de här nivåerna när det gäller återbäringen kan vi inte uttala oss om i dag, det är beslut som fattas varje månad med utgångspunkt från den finansiella ställningen, säger Ylva Wessén.
Att bolagen står så pass finansiellt starka som de gör beror ju i grunden på en god finansiell avkastning. Kan ni berätta mer om vad som har bidragit till årets avkastning?
— Vi har haft en avkastning i våra aktieportföljer kring 35 procent, det är en väldigt starkt bidragande faktor. Tittar man vidare på våra fastighetsinnehav och våra alternativa placeringar har de avkastat strax över tio procent. Ränteportföljerna — eftersom vi har sett stigande räntor under året — har däremot haft en negativ avkastning på ett par procent, säger vice VD Michael Kjeller, chef för kapitalförvaltning och hållbarhet.
Avkastningen på börsen hittills i år har varit betydligt sämre, bland annat med hänsyn till inflationen, diskussionen om räntehöjningar och risken för effekter av en eventuell rysk invasion i Ukraina. Hur orolig finns det anledning att vara inför utvecklingen?
— Även det finns en om geopolitisk oro så är det nog i första hand inflationen och förväntningarna på vad centralbankerna ska göra som driver utvecklingen just nu. Vi har haft en tro på en lägre förväntad avkastning ett tag. Det har inte materialiserat sig förrän nu år 2022. Men även om man ser att Stockholmsbörsen har gått ned med cirka 10 procent hittills i år, så innebär det egentligen bara att vi är tillbaka där vi var under höstterminen 2021. Då tyckte vi att allt var prima liv och var nöjda med kursnivåerna, säger Michael Kjeller.
— En 10-procentig nedgång som vi har sett, det är sådant som inträffar av och till. Om en investerare som Folksam skulle bli bekymrad över en sådan utveckling, då skulle det innebära att vi har för hög risk — och så är inte fallet. Vi känner oss rätt trygga med den allokering vi har i dag. På marginalen minskade vi också vår aktieexponering redan under slutet av 2021 och drog ned på löptiderna för våra ränteplaceringar. När det gäller aktieinnehaven minskade vi kanske med 1 procentenhet, och valde att köpa obligationer istället. Men fortfarande är det så att vi givet vår placeringshorisont överlag hellre väljer att köpa aktier än obligationer för pengarna.
I Folksam Sak har totalkostnadsprocenten minskat under året, från 89,8 procent 2020 till 87,3 procent 2021, och försäkringsrörelseresultatet ökade med cirka 30 procent. Är ambitionen att ligga kvar på de marginalerna? Hur ser ni på risken för skadeökningar när beteenden ändras efter pandemin och resor och bilåkning ökar?
— Vi har ett långsiktigt nivåmål att totalkostnadsprocenten inte ska överstiga 97 procent. Årets resultat beror bland annat på påverkan av ett positivt avvecklingsresultat, det är med andra ord delvis en engångsfaktor. Vår premietillväxt är framförallt ett resultat av beståndstillväxt och att kunderna väljer att försäkra fler saker och välja mer omfattande varianter av våra försäkringar. Men långsiktigt ska allt överskott tillbaka till kunderna, säger Linn Edström Larsson.
— Vi bedömer att effekterna av pandemin är att totalkostnadsprocenten har hamnat 2—3 procentenheter lägre än den skulle ha gjort utan pandemin. Framförallt är det reseskadorna som har blivit färre. Men med detta sagt är det också så att vi redan har justerat ned premierna inom flera områden, bland annat för vår kollektiva hemförsäkring.