Regeringsbeslut i dag om reform av premiepension och pensionsåldrar
• En del av lagstiftningspaketet är inrättandet av den nya myndigheten Fondtorgsnämnden som ska svara för upphandlingen av de fonder som ingår på det nya fondtorget för premiepensionen. ”Vi jobbar hårt för att bygga en organisation som kan åstadkomma ett starkt resultat och skapa ett attraktivt utbud av fonder med bredd och djup. Rekryteringarna kommer snart i gång. Fondtorgsnämnden startar sin verksamhet 1 juni 2022. Tack ni som följer oss och hejar på!”, skrev Fondtorgsnämnden i en kommentar på sociala medier på torsdagen.
Regeringen beslutade på torsdagen att man beslutat att överlämna två tunga propositioner om det allmänna pensionssystemet till riksdagen. Det handlar dels om reformeringen av premiepensionen, dels om ändrade pensionsåldrar. Reformerna tar sin utgångspunkt i de överenskommelser som ingåtts 2017 och 2021 i Pensionsgruppen av S, M, C, KD, L och MP.
I propositionen Ett bättre premiepensionssystem föreslås ett mål för premiepensionssystemet för att säkerställa en hög kvalitet som ger en trygg pension, och en ny uppbyggnad av fondtorget för att vägleda pensionsspararna.
Lagstiftningen berör också inrättandet av den nya myndigheten, Fondtorgsnämnden, som ska handla upp fonder till fondtorget. Vidare föreslås ett nytt regelverk för upphandlingen av fonder. Det framgår bland annat att fonderna som handlas ska ska vara lämpliga för premiepensionssystemet och att det ska finnas en stor bredd av fonder att välja emellan — samtidigt som staten tar ansvar för att de fonder som upphandlas är kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet. Vid bedömningen av hur många fonder som ska upphandlas ska Fondtorgsnämnden beakta att fondförvaltarna och fonderna ska kunna granskas löpande på ett säkert och effektivt sätt och att kostnaderna för granskningen är rimlig.
Bakgrunden till förslagen i propositionen är de missförhållanden som upptäckts på fondtorget. Regeringen menar att fondtorget i dag också är svårt att överblicka, vilket bidrar till att det är svårt att upprätthålla tillsynen och stoppa missbruk samt hjälpa till med välinformerade och rationella val.
Förutom Pensionsgruppens överenskommelser från 2017 och 2021 bygger förslagen i propositionen på betänkandet Ett bättre premiepensionssystem från 2019. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni.
Den andra tunga pensionspropositionen — Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system —innebär de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem förslås att justeras upp med ett år under 2023. Från år 2026 ska åldersgränserna knytas till riktåldern för pension. Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut allmän pension och ta ut garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Enligt propositionen ska även åldersgränserna för andra socialförsäkringar — exempelvis sjukersättning och arbetslöshetsförsäkring — justeras upp år 2023 och följa riktåldern från år 2026. Tanken är att riktåldern framöver ska anpassas automatiskt när medellivslängden förändras, så att pensionerna inte riskerar att urholkas.
Propositionen innehåller även förslag på att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet justeras upp med ett år 2023, för att och från och med år 2026 motsvara riktåldern för pension.
Rätten att stanna kvar i anställning — den så kallade LAS-åldern — höjdes år 2020 från 67 till 68 år. Åldersgränsen för rätten att stanna kvar i anställning ska nästa år höjas från 68 till 69 år.
På torsdagen fattade regeringen även beslut om en proposition med förslag på förändringar i efterlevandestödet, för att göra det mer likt underhållsstödet, och en proposition med förslag på ytterligare höjning av bostadstillägget till pensionärer.
När detta skrevs hade regeringen ännu inte offentliggjort någon av de aktuella pensionspropositionerna.
