Stopp för garantipensionen! Nu får utlandsboende pensionärer besked

• ”De pensionärer som får brevet har möjlighet att lämna synpunkter på vår uppgift om bosättningsland inom 30 dagar. Om vi inte får in någon synpunkt så fattar vi beslut i december utifrån de uppgifter vi har”, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten meddelade på onsdagen att man kommer att skicka ut ett informationsbrev om att pensionärer bosatta utanför Sverige från årsskiftet inte längre har rätt till garantipension. Brevet skickas ut nu i slutet av september till de nära 58 000 pensionärer som berörs av förändringen. 

En bakgrund till beslutet är att EU-domstolen i ett domslut i december 2017 slog fast att garantipensionen enligt EU-rätten är att betrakta som en minimiförmån. Det innebär indirekt att den inte kan vara tillgänglig för personer bosatta i andra EU-länder.

— Eftersom garantipensionen inte längre ses som en pension utan som en minimiförmån så är det skyddsnätet i bosättningslandet som ska gälla om inkomstpensionen inte räcker till, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Beslutet om att stoppa garantipension till utlandsboende har skjutits upp ett antal gånger, bland annat eftersom en utredning föreslagit införandet av en grundpension som skulle ersätta garantipensionen, och möjligen till sin konstruktion kunna godkännas inom EU.

Men regeringen tycks nu ha gett upp det spåret. Tidigare i år beslutade man därför att inte föreslå förlängning av det tillfälliga regelverket för utbetalning av garantipension.

Så här formulerades regeringen sitt ställningstagande i frågan i sin vårändringsbudget för 2022:

”Syftet med den tillfälliga regleringen har varit att säkerställa att enskilda personer inom EES eller i Schweiz fortsatt ska få garantipension utbetald till dess att regeringen tagit ställning till nästa steg i hanteringen av garantipensionen, framför allt förslagen från Garantipensionsutredningen.

Någon förändring av den nuvarande regleringen om garantipension bedöms emellertid inte kunna genomföras i närtid, varken utifrån Garantipensionsutredningens förslag eller på annat sätt. Bedömningen är därför att möjligheten till utbetalning av garantipension i ett annat land inom EES eller i Schweiz i dess nuvarande utformning bör upphöra vid utgången av september 2022, i enlighet med nu gällande reglering. Avsikten har hela tiden varit att den regleringen ska vara tillfällig, och det bedöms inte finnas skäl för att låta en generell möjlighet till utbetalning i EES eller i Schweiz kvarstå enligt nationell rätt om inte en permanent ändring av regleringen av grundskyddet i den allmänna pensionen är i sikte.”

Någon förklaring till varför regeringen bedömde det utsiktslöst att arbeta vidare med Garantipensionsutrednings förslag framgår inte av kommentaren i vårändringsbudgeten från i våras.

I juni fattade riksdagen beslut, i enlighet med regeringens proposition, om att garantipension ska upphöra för bosatta i utlandet. Rätten att ta med garantipension vid flytt från Sverige upphör därmed den 1 oktober och för den som redan bor utanför Sverige upphör rätten till garantipension från och med januari 2023. Den pensionär som som är bosatt i utlandet och inte vill ha sänkt — eller utebliven — pension bör med andra ord flytta tillbaka till Sverige före årsskiftet.

— Riksdagsbeslutet handlar enbart om garantipensionen. Alla andra delar av pensionen, som inkomstpension eller premiepension, fortsätter att betalas ut till utlandsboende på samma sätt som tidigare, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.

Pensionsmyndigheten har räknat fram att totalt 57 697 svenska pensionärer med garantipension bor i ett annat EU- eller EES-land. Finland har flest pensionärer med svensk garantipension, följt av Norge och Tyskland. I augusti 2022 betalades i genomsnitt 989 kronor före skatt per månad ut i garantipension till utlandsbosatta pensionärer med svensk pension.

Här finns de utlandsboende svenska garantipensionärerna

Beskedet om att

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från 2017 i EU-domstolen.