Insuresec: Brister i redovisningen av avgifter för komplexa produkter
• Hur reko är rådgivningen? Av Insuresecs REKO-analys framgår att flera förmedlarbolag har otillräcklig information om avgifterna och deras kumulativa effekter i samband med distribution av komplexa finansiella instrument inom ramen för försäkringsbaserade produkter.
I hälften av stickproven av förmedlares dokumentation vid distribution av komplexa finansiella instrument saknas information som ger kunderna tillräcklig möjlighet att utvärdera och jämföra olika produkters avkastnings- och kostnadsstruktur. Detta bland annat eftersom det inte redogörs för de totala kostnadernas kumulativa effekt på investeringens avkastning. Det konstaterar Insuresec i sin senaste REKO-rapport där det också noteras att endast en minoritet av förmedlarna distribuerar denna typ av produkter. Av rapporten framgår också att avgifterna i vissa fall kan uppgå till över 48 procent (!) av det investerade beloppet.
Insuresec har nu publicerat sin REKO-rapport för 2022.
I rapporten redovisas utvalda delar av Insuresecs analyser av information som rapporteras in från företag anslutna till InsureSec. Syftet är att lyfta fram områden där det finns utrymme för förbättringar — och på så sätt verka för att utveckla god försäkringsdistributionssed, öka kundskyddet och förtroendet för branschen.
Förkortningen REKO står för regelefterlevnadskontroll. Totalt omfattas 501 förmedlarföretag av Inuresecs regelefterlevnadskontroll. De enkäter som företagen har besvarat 2022 avser förhållandena under 2021.
Drygt hälften av företagen hade 2021 tillstånd enbart för förmedling av livförsäkring. Knappt 30 procent hade tillstånd för förmedling av både liv- och skadeförsäkring medan cirka 20 procent av företagen enbart hade tillstånd för förmedling av skadeförsäkring. Av de anslutna livförmedlarföretagen arbetar 44 procent även med investeringsrådgivning, det vill säga rådgivning om finansiella instrument som inte är försäkring.
Av företagen i sammanställningen var det 47 som uppgav sig ha kunder utanför Sverige. Bland dessa har 25 företag uppgett att man anmält gränsöverskridande verksamhet till FI. Insuresec påpekar att all verksamhet i andra länder inte är anmälningspliktig; de som inte har anmält gränsöverskridande verksamhet behöver med andra ord inte ha gjort något fel. Av de 1 819 licensierade förmedlarna var 75 procent anställda i företag med över 100 anställda och Insuresec konstaterar att tendensen är att allt fler mindre förmedlarföretag förvärvas av större aktörer.
Ett av de områden som omfattas av REKO-rapporten är information till kunderna om distributionskostnaderna. Insuresec konstaterar att en försäkringsdistributör måste förse kunden med information om alla kostnader och avgifter förknippade med distributionen av en försäkringsbaserad investeringsprodukt, och att det ska vara möjligt att räkna samman kostnader och avgifter så att kunden kan förstå den totala kostnaden, liksom den kumulativa effekten på investeringens avkastning.
InsureSec har under året genomfört stickprovskontroller av rådgivningsdokumentationen när det gäller distribution av vissa typer av finansiella instrument inom ramen för en försäkringsbaserad investeringsprodukt. De finansiella instrument som undersöktes var: Aktier i privata bolag, aktier i publika men onoterade bolag, företagsobligationer emitterade av onoterade aktiebolag, finansiella instrument knutna till kryptotillgångar och hävstångsprodukter. InsureSec konstaterar att vissa typer av komplicerade produkter mycket sällan är lämpliga för konsumenter, vilket ställer extra höga krav på rådgivningen och dokumentationen. Endast 20 företag i undersökningen — det vill säga mindre än 5 procent av de Insursec-anslutna företagen — uppger att de har hanterat denna typ av rådgivning under året. Totalt omfattar stickprovskontrollerna 61 rådgivningsdokumentationer.
InsureSec noterar nu att cirka hälften av dokumentationerna i stickprovskontroillen innehåller tydlig och lättbegriplig information om kostnader och avgifter, inklusive uträkningar som visar kunden den totala kostnaden och den kumulativa effekten på avkastningen. Endast i ett fåtal fall som Inuresec har undersökt är det otydligt eller svårt att tolka totala kostnader och avgifter för de produkter som omfattats av rådgivningen.
Men samtidigt saknas alltså dokumentation om de totala kostnaderna och de kumulativa effekterna i ungefär hälften av fallen. Så här beskriver Insuresec det i sin REKO-rapport:
— I hälften av dokumentationerna saknas dock redogörelsen av den totala kostnadens kumulativa effekt på den aktuella investeringens avkastning. I dessa senare fall har kunderna inte haft rätt förutsättningar att utvärdera och jämföra olika produkters avkastnings- och kostnadsstruktur.
De vanligaste komplexa produkterna som Insurec-förmedlare har gett råd om är warranter, marknadscertifikat och autocalls. Några produkter kopplade till kryptotillgångar förekom inte.
Insuresec lyfter fram att dessa tre produkter har det gemensamt att det kan vara svårt för en kund att förstå produktens egenskaper och risker samt att den totala kostnaden — andelen av investerat belopp inklusive kurtaget — kan vara hög. Enligt Insuresecs sammanställning kan den totala avgiften för dessa tre produkter varierar mellan 10 procent, ända upp till drygt 48 procent av det investerade beloppet.
InsureSec framhåller också att det finns tydliga förbättringsbehov när det gäller hur rådgivare ska bedöma om kunderna förstår riskerna med de produkter som rekommenderas. Detta bedöms som särskilt viktigt när det gäller distribution av de komplexa finansiella produkter som omfattats av stickprovsundersökningen — men även vid distribution av andra försäkringsbaserade investeringsprodukter. Man ser också behov av förbättring när det gäller hur kundens risktolerans och målet med en investering ska bedömas. Insuresec påpekar även att förklaringar om varför en viss produkt är lämplig för en viss kund måste vara individualiserad; det vill säga utformad efter den specifika kunden och det specifika rådgivningstillfället.
InsureSecs VD Magnus Björkman säger i en kommenar till Sak & Liv att InsureSec positivt på att stickprovet visar att den överväldigande majoriteten av förmedlarna normalt inte jobbar med den här typen av produkter.
— Det endast är mindre än 5 procent av de företag som omfattas av stickprovskontrollen som någon gång under året distribuerat de aktuella komplexa produkterna. Det är också viktigt att komma ihåg att tidigare års bredare stickprov på rådgivningsdokumentation avseende andra typer av produkter visat på klara förbättringar de senaste åren. För oss är det dock viktigt att lyfta fram de områden där det fortsatt finns behov av förbättringar och att därmed ge bättre förutsättningar för ett starkt konsumentskydd, säger Magnus Björkman till Sak & Liv.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.
