Folksam: ”Vi vill att folk ska känna att de får schyssta premier hos oss”
• Folksams VD och koncernchef Ylva Wessén och Michael Kjeller, Folksams chef för kapitalförvaltning och hållbarhet, kommenterar Folksams helårsöversikt.
På fredagen presenterade Folksamgruppen sin helårsöversikt för 2022. En av de anmärkningsvärda delarna i rapporten var ett negativt resultat för Folksam Sak; nära -2,5 miljarder kronor. Folksams VD och koncernchef Ylva Wessén och Michael Kjeller, Folksams chef för kapitalförvaltning och hållbarhet, kommenterar rapporten för Sak & Liv, och understryker bland annat att Folksams finansiella styrka har medgett att Folksam Sak beslutat att dela ut 1 miljard kronor till sina kunder, och att man också har valt att inte höja premierna i takt med ökade skadekostnader främst orsakade av inflationen.
Vad tänker ni i allmänhet kring året som har gått?
— När vi gick in i 2022, då var det med den starkaste finansiella ställning i Folksam moderna historia. Det är något man behöver ha med sig också när man ser på resultatet för Folksam Sak, säger Ylva Wessén till Sak & Liv.
Ja, hur ser ni på förlusten i sakbolaget?
— Vi hade en totalkostnadsprocent 2022 på 99, så på marginalen hade vi balans i försäkringsresultatet. Ett skäl till de ökade skadekostnaderna under året är inflation i kombination med störningar i leveranskedjor. Som ett exempel kan nämnas att bland annat har gjort det varit svårare att reparera bilar. Det betyder bland annat att vi har varit tvungna att lösa in bilar som vi egentligen helst skulle ha velat reparera.
— Ytterligare en förklaring till de ökade skadekostnaderna är att resandet har kommit igång igen på allvar och människor är mer rörliga, vilket i sin tur medför fler skador. Sedan har resultatet också påverkats av en rekordstor återbäring som vi ger till kunderna. Vi ger återbäring för att vi är kundägda.
— Med det sagt; när vi nu har den starka finansiella ställning som vi har, så har vi valt att inte höja premierna i samma utsträckning som inflationen. Vi vill kunna vara en brygga för kunderna med hjälp av det starka Folksam Sak och vi vill att folk ska känna att de får schyssta premier hos oss.
Du nämner att ni hade balans i försäkringsresultatet med en totalkostnadsprocent på 99. Betyder det att ni är nöjda med 99 procent?
— Det är klart att det är i högsta laget. På lång sikt är en lägre totalkostnadsprocent att föredra.
Och hur ska det åstadkommas?
— Vi behöver jobba vidare med digitalisering, fortsätta att effektivisera, jobba med skadekostnader och se över villkoren. Premiehöjningar är inte vårt förstahandsalternativ.
Går det att säga något om hur ni ser på resultatet i sakverksamheten 2023 redan nu och vilka mål ni har?
— Nej, det går inte att säga. Men jag tror att det här året är det ännu viktigare än tidigare att ha en flexibel inställning. Vi har ett basscenario, men det gäller att ha flexiblitet och visa handlingskraft om det händer saker framöver.
Inom Inom Folksam Sak ökade premievolymen 2022 med 1 procent till 15,5 miljarder kronor, vilket betyder att Folksams andel av den totala premiekakan minskade under året. Ser ni det som ett problem att Folksam tappar marknadsandelar?
— Vi kan se att den delen av marknaden där premierna växer mest är inom företagsförsäkring och där är Folksam inte så stora vilket också får en effekt på vår totala marknadsandel.
I livbolaget ökade försäljningen under första halvåret men gick sedan ned under andra halvåret bland annat på grund av lägre återbäringsräntor. Hur tänker ni om det?
— Vi såg att försäljningen under 2022 att vi hade en stark början av året, och sedan en fallande trend i slutet av året. Det är klart att nivån på återbäringen spelar roll Återbäringsräntan som vi har nu är betydligt lägre än för ett år sedan, men jag tror ändå att det är läget i den reala ekonomin som är mer styrande. Det har blivit tuffare ekonomiskt för hushållen. Vi har fortfarande en rätt attraktiv återbäringsränta på 4 procent och det är viktigt för oss att kunna ha den utjämnade återbäringen; vi har ett attraktivt erbjudande till våra kunder. Men frågan är hur mycket hushållen har råd att spara, säger Ylva Wessén.
Avkastningen i Folksam Liv var -7,0 procent och i KPA Tjänstepension -7,8 procent. Michael Kjeller, chef för kapitalförvaltning och hållbarhet, vad tänker du om kapitalavkastningen 2022 och förutsättningarna för bättre siffror 2023?
— Om vi tittar på marknadsutvecklingen 2022 kan man konstatera att den svenska räntemarknadens avkastning under 2022 var den svagaste någonsin. I snitt låg avkastningen på -8 procent för ett obligationsinnehav. Aktiemarknaden var inte den sämsta någonsin, men i alla fall den femte sämsta om man ser till de senaste 50 åren. Ur det perspektivet inte förvånande att vi uppvisade negativ avkastning under året för våra tillgångar. Men om man istället ser vad vi har gjort under året kan vi ändå vara rätt nöjda. Vi har fortsatt att minska på våra marknadsnoterade tillgångar under året och placerat mer i onoterade tillgångar vilket vi tror är bra inför framtiden.
Marknadsvärdet har sjunkit på fastigheter och flera stora fastighetsbolag har problem. Kan det bli tillfälle för ytterligare affärer på fastighetsområdet 2023?
— Det är den bedömning vi gör, och med den starka finansiella position som vi har så har vi också förmågan att förvärva fastigheter och andra alternativa tillgångar. Vi har inte satt upp något mål för 2023 i termer av volym, men vi har ett mål om att kunna höja vår förväntade avkastning ytterligare utan att påtagligt höja risknivån. För att fullfölja det målet måste vi gå mer mot fastigheter och alternativa placeringar. Sedan har vi också väldigt god nivå på nettopremier in, framförallt inom tjänstepension, vilket gör att vi enbart på grund av de ökade volymerna behöver genomföra förvärv för att andelen fastigheter och alternativa tillgångar ska ligga på samma nivå.
— Det är lite grand av en atlantångare när vi ska ändra inriktningen, det går inte att ändra placeringarna över en natt. Men det är viktigt att betona den starka finansiella ställningen, bidrar till möjligheter för vår del, säger Michael Kjeller.
Du är också hållbarhetsansvarig. En sak som sticker ut i Folksams klimatrapportering är att skedde en kraftig ökning av CO2-utsläppen i den egna verksamheten bland annat på grund av ökat resande. Hur kommer det sig och hur ser ni på utvecklingen framöver när det gäller Folksams arbete på klimatområdet?
— Utsläppen i Folksams verksamhet berör framförallt verksamheten inom kapitalförvaltning, avtrycket där 100-fallt högre än i den egna verksamhet. CO2–avtrycket från aktieportföljerna har minskat och ligger i linje med vår målsättning. Men med detta sagt är vår bedömning att vi ser en pandemieffekt i den egna verksamheten under fjärde kvartalet. Vissa saker gjorde man inte under pandemin, exempelvis åkte på tjänsteresor, säger Michael Kjeller.
Ylva Wessén:
— Restriktionerna släpptes februari-mars i fjol och vi började ta tillbaka medarbetare på kontoren under mars-april och ökade sedan successivt eftersom vi var måna om att inte drabbas av några bakslag. Dessutom var antalet flyg och tåg som gick färre än vanligt under våren, det är först under hösten som ett resande kunde komma igång som vanligt. Jag tror att det är det som är förklaringen.
Michael Kjeller:
— Inom kapitalförvaltningen ser vi att utsläppen i företagen som vi är ägare i generellt minskar. Det går med andra ord i rätt riktning. Dock finns det ett ökande gap mellan företagens utsläpp och vad världen egentligen behöver enligt Parisavtalet. Det vi försöker att göra är att inte bara se till de bolag som är producenter av fossil energi utan även arbeta med de företag som är storförbrukare, bland annat genom vårt ägande i SSAB. Och man ska inte heller glömma att det finns banker som finansierar fossil efterfråga. Vi försöka vi arbeta med alla delar, utbud, efterfrågan och finansiering, för att åstadkomma en förändring.
Ett av Folksam mål inför framtiden är Effektivitet i vardagen. Samtidigt framgår det av er helårsöversikt att det är ökade driftskostnader både inom sak och liv och att personalbehovet inte har minskat; personalstyrkan är densamma som föregående år. Hur kommer utvecklingen att vara under 2023 när det gäller effektivisering, bemanning och kostnader?
Ylva Wessén:
— Den främsta anledningen till ökningen är tjänstepensionsombildningarna. Vi har har ombildat flera livbolag till tjänstepensionsbolag och dessutom bildat ett helt nytt tjänstepensionsbolag i form av Folksam Tjänstepension där vi har migrerat kunder från gamla system till nya och fört över tillgångar på över 100 miljarder kronor. Det är något jag är otroligt stolt över, att medarbetarna har lyckats åstadkomma allt detta under året som har gått. Stora delar av driftskostnadsökningarna är hänförliga till den satsningen.
— Sedan kan man konstatera att det är stenhård konkurrens om talangerna, framförallt inom it. När vi inte har kunnat anställa har vi tagit in konsulter. Men det är i alla fall inte så att kostnaderna skenar okontrollerat. Målet för 2026 är att löpande åstadkomma lägre driftskostnader, men för att kunna göra det behöver vi satsa på nya system, digitalisera och automatisera för exempelvis digitala möten — och det är kostar. Vi har inget måltal för var driftskostnaderna ska ligga 2026, men en målsättning är att högst 75 procent av våra driftskostnader ska gå till att driva Folksams verksamhet — 25 procent resten satsas på utveckling, säger Ylva Wessén.
