Håkan Svärdman: ”Dagens allmänna pensionssystem är felfinansierat”
• ”Generellt är det lätt att i diskussionen kring det nuvarande pensionssystemet få bilden av att det är underfinansierat, jag skulle snarare säga att det är felfinansierat”, säger Håkan Svärdman i en kommentar till Pensionsmyndighetens rapport om höjda pensioner inom ramen för nuvarande pensionssystem.
I rapporten pekar Pensionsmyndigheten ut tre olika tänkbara förändringar som kan höja pensionerna inom det system vi har nu:
- Höjd pensionsavgift
- Utdelning av överskott inom inkomstpensionssystemet
- Sänkt förskottsränta
— Vi har gått igenom tänkbara ändringar som hur fördelningen av pengarna görs under den tid som pensionen betalas ut och som på sikt kan ge äldre pensionärer mer pengar. Ändringarna kan införas var och en för sig, eller i kombination, inom pensionssystemet. Pensionsmyndigheten tar inte ställning till om eller vilka åtgärder som ska genomföras. Vi vill att rapporten ska användas som ett faktaunderlag för diskussioner och debatt, sade Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och en av författarna till rapporten, i samband med att rapporten presenterades.
Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman säger i en kritisk kommentar att det visserligen är positivt att Pensionsmyndigheten föreslår åtgärder i syfte att höja pensionen inom ramen för det nuvarande pensionssystemet bland annat genom höjda avgifter, men att han är lite förvånad över att man i rapporten inte reder ut skillnaden mellan pensionsrätt och pensionsavgifter.
— Rapporten ger intrycket att det allmänna pensionssystemet är ett avgifts- eller premiebaserat system, vilket inte stämmer. Individens pensionsrätt beräknas på deklarerad pensionsgrundad inkomst och inte vad hen har betalat i pensionsavgifter. Syftet med avgifterna är att finansiera och ge systemet en försäkringsmässig karaktär, men några raka rör mellan avgift och pensionsrätt existerar inte.
Håkan Svärdman menar också att det borde framgått tydligt av rapporten att en höjning av pensionsrätten kan göras retroaktivt:
— En sådan höjning är inte gratis, utan måste precis som Pensionsmyndigheten visar finansieras av de yrkesverksamma i form av exempelvis en höjd pensionsavgift och/eller en höjd pensionsrätt. Men kostnaden kan delvis kvittas mot de bidrag som pensionärerna idag får på grund av att pensionerna är för låga. Hur mycket varje generation ”betalar in” behöver inte vila på en procentsats som är huggen i sten. Snarare bör vetskapen att löften om pensionens storlek i förhållande till min tidigare lön infrias väga tyngre så att jag som pensionär kan känna mig säker på att min pension ger mig en standardtrygghet.
Håkan Svärdman vänder sig också mot bilden att systemet i grunden är underfinansierat. Sammanfattningsvis menar han att det skulle behövas både en höjning av pensionsrätten och av pensionsavgiften för att leva upp till målet om att den allmänna pensionen ska kunna ge 60 procent av slutlönen.
— Generellt är det lätt att i diskussionen kring det nuvarande pensionssystemet få bilden av att det är underfinansierat, jag skulle snarare säga att det är felfinansierat. Dagens pensionssystem har redan en ”broms” inbyggd och då är det rimligt att det även finns en ”gas” som kan fördela ett eventuellt överskott till pensionärerna. Men att detta skulle räcka för att leva upp till löftet om 60 procent av slutlönen i pension är inte sannolikt. För detta krävs troligtvis en höjning av både pensionsrätten och pensionsavgiften.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.
