Finansinspektionen: Regeringen bör utreda ett provisionsförbud

• Frågan om olika ersättningsmodeller behöver belysas noggrant, bland annat eftersom det nu finns erfarenheter från andra länder som har infört provisionsförbud. ”Därför anser FI att det finns anledning att låta en allsidigt sammansatt utredning, tillsatt av regeringen, analysera den”, heter det i FI:s rapport.
Regeringen bör tillsätta en utredning för att analysera frågan om ersättningsmodeller bland annat för försäkringssparande, bland annat eftersom andra länder har infört provisionsförbud och mot bakgrund av det pågående arbetet inom EU med den kommande strategin för icke-professionella investerare. Det skriver FI i sin Konsumentskyddsrapport som lades fram på tisdagen.
Finansinspektionen presenterade på tisdagen sin Konsumentskyddsrapport för 2023.
Av rapporten framgår bland annat vilka områden på försäkringsmarknaden som FI planerar att granska under året.
Det här är några av de försäkringsrelaterade granskningar och översyner som FI nämner i rapporten:
• Utredning av ett provisionsförbud. Finansinspektionen anser att det finns anledning att låta en allsidigt sammansatt utredning, tillsatt av regeringen, analysera frågan om ersättningsmodeller bland annat för försäkringssparande. En sådan analys behöver göras bland annat mot bakgrund av det pågående arbetet inom EU med den kommande strategin för icke-professionella investerare och de erfarenheter som nu finns i länder som har infört provisionsförbud, menar FI.
• Olämpliga investeringsprodukter. FI konstaterar att den svenska spar-och försäkringsmarknaden karaktäriseras av ett stort utbud av olika typer av investeringsprodukter med allt från enkla indexfonder till komplexa hävstångsprodukter med olika typer av underliggande tillgångar. Här har FI särskilt identifierat risker när det gäller strukturerade produkter och problem med försäljning av företagsobligationer som varit både dyra, komplexa och för riskfyllda. Även kryptotillgångar nämns bland de komplexa och riskfyllda sparprodukterna. FI avser nu att fortsätta att noga granska potentiella intressekonflikter i företagen under FI:s tillsyn.
• Onödiga skadeförsäkringar. Finansinspektionen har tidigare publicerat analyser som pekar på att produktförsäkringar är en typ av försäkring som de flesta konsumenter inte behöver. Nu planeras för uppföljande tillsynsaktiviteter under 2023 för att undersöka om försäkringsföretagen ”har tagit sitt ansvar för den försäljning som sker via så kallade sidoverksamma försäkringsförmedlare”. FI planerar också att göra en fördjupad analys av försäkringsföretagens anpassning av verksamheten till reglerna om produktstyrning.
• Prisdiskriminering på försäkringsmarknaden. FI har tidigare rapporterat om hur premierna för hemförsäkringar höjs mer för lojala försäkringstagare än för nya försäkringstagare, trots att kundens risk inte ökar. Enligt FI har man nu påbörjat en dialog med branschen för att diskutera problemet, och FI följer också hur Eiopa och övriga EU-länder väljer att hantera frågan.
FI lyfter annars i rapporten fram att konsumenters avtal med låneförmedlare riskerar att leda till sämre kreditprövningar. Detta bland annat eftersom avtal som tecknas mellan företag som ger konsumtionslån och företag som förmedlar dem har visat sig innehålla villkor som förhindrar långivarna att kontakta kunden, vilket innebär att långivare i dessa fall hindras från att hämta in ytterligare information som är nödvändig för en ordentlig kreditprövning.
Det finns också exempel där låneförmedlare ställer krav på att långivare måste bevilja ett visst antal lån för att få fler lån förmedlade till sig, vilket skapar drivkrafter för banker och andra att ge lån till personer som egentligen inte kan betala tillbaka.
FI konstaterar att marknaden för låneförmedling har vuxit mycket de senaste åren, och att detta kan riskera att undergräva skyddet för konsumenter.
— Ordentlig kreditprövning är grundläggande för att motverka att konsumenter får skuldproblem. Att avtalen mellan företag som ger konsumtionslån och de som förmedlar dem försämrar konsumentskyddet är inte acceptabelt, säger FI:s biträdande generaldirektör Susanna Grufman i en kommentar.
Finansinspektionen skriver i en kommentar att man förväntar sig att både långivare och förmedlare ser över avtalen, och att man kommer att följa upp detta och särskilt granska hur snabblåneföretag gör kreditprövningar när lånen kommer in via förmedlare.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela rapporten.