Lägre andel aktier och mer av utländska företagsobligationer och fastigheter. Det är några av de förändringar som de största svenska kapitalförvaltarna har genomfört i sina portföljplaceringar som svar på den allt större osäkerhet som präglar finansmarknaderna. Det visar en rundringning från Sak & Liv till de ansvariga för kapitalförvaltningen hos ett par större pensionsförvaltare i Sverige.
Den senaste tiden har varit turbulent på kapitalmarknaderna. Räntorna har stigit globalt parallellt med ökande inflationstal och sjunkande börskurser.
Sak & Liv har tagit pulsen på kapitalförvaltningschefer hos några av de största livbolagen samt några av AP-fonderna, om frågat om hur de agerar när osäkerheten växer och världens börser skakar.
Det största hotet utgörs enligt kapitalförvaltarna av den stigande inflationen som tvingar centralbankerna att höja styrräntorna. Detta leder i sin tur till minskad konsumtion och lägre tillväxt, samtidigt som värderingar på aktier och flera andra tillgångsslag sjunker. I en sådan utmanande miljö blir det svårt att uppnå positiv avkastning i år, menar flera kapitalförvaltare.
— Det råder ovanligt stor osäkerhet på marknaden och det är en osäkerhet som ser ut att bli långvarig. Men vi räknar med att inflationen har toppat och vänder nedåt när centralbankerna förhoppningsvis lyckas med sin mjuklandning i penningpolitiken, säger Marcus Blomberg, investeringschef vid Folksam.
Ingrid Albinsson är ansvarig för kapitalförvaltningen på AP7. Hon lyfter fram att AP7 redan tidigare dragit ned på aktieexponeringen.
— Vi har en långsiktig investeringsstrategi och vi håller oss till den strategin även när det stormar. Det hindrar inte att vi gör förändringar i portföljen. Vi har dragit ned aktieexponeringen med 10 procent sedan tidigare, säger Ingrid Albinsson.
Tomas Flodén är chef för kapitalförvaltningen på AMF. Han säger i sin kommentar att andelen aktier i dag är lägre än vid årsskiftet.
— Vi har helt klart blivit mer försiktiga med mindre exponering mot både aktier och räntor. Vid årsskiftet bestod portföljen till 50 procent av aktier och den andelen har minskat betydligt till idag. Men vid någon tidpunkt är det dags att börja ta risk igen. Om det sker om en månad, mot slutet av året eller under 2023 är för tidigt att säga ännu. Det beror mycket på hur väl centralbankerna lyckas hantera inflationen, säger Tomas Flodén.
Hans Sterte, chef för Alectas kapitalförvaltning, säger däremot att Alecta hittills inte har genomfört några större omallokeringar:
— Vi har inte gjort några större allokeringsändringar i år till följd av det osäkra marknadsläget. Vi ser alltid till att ha en robust portfölj som ska klara stora marknadssvängningar när oväntade händelser sker. Dessutom har vi en mycket god solvens. I fjol allokerade vi löpande ned aktieandelen med cirka 7 procent till förmån för fastigheter och andra alternativa placeringar. Då vi inte gjort några allokeringsändringar i år så har marknadsrörelserna hittills minskat aktieandelen medan andelen fastigheter – som hittills i år haft en positiv avkastning – ökat.
Magdalena Högberg är chef för Strategisk allokering och kvantitativ analys på AP4
— Det är ett väldigt utmanande investeringsklimat i år, som präglas av stor osäkerhet. Vi har behållit vår aktieandel, men har infört en ny tillgångsklass, kallad defensiva aktier. Det är aktier med låg volatilitet på grund av att de har högre relativt stabil intjäning och höga utdelningar. Den tillgångsklassen har vi ökat genom att sälja av mer volatila aktier, säger.
Som svaren visar har kapitalförvaltarna — kanske inte helt överraskande — överlag blivit betydligt mer försiktiga. Redan under andra halvåret 2021 började flera pensionsbolag minska sin aktieexponering.
Den andra stora försiktighetsåtgärden som förvaltarna har genomfört är att minska durationen på sina obligationsbehållningar. Marknadsoron har lett till att förvaltarna minskat sin aktieexponering och flyttat över mer av sitt placeringskapital till fastigheter, företagsobligationer och alternativa investeringar.
— Vi har hittills haft en låg exponering mot krediter i vårt portfölj. Därför ser vi ett bra utrymme för att öka andelen företagsobligationer i portföljen. Då tittar vi främst på europeiska och amerikanska marknaden. I en osäker marknad är reala tillgångar som fastigheter och infrastruktur också intressant och de tillgångarna får därför ökad plats i portföljen, säger Marcus Blomberg.
10 000-dollarsfrågan i marknaden är om amerikanska centralbanken FED blir för aggressiva med sina räntehöjningar, så att det leder till en recession eller om de lyckas balansera inflationshotet med avvägda räntehöjningar.
Just nu tycks marknaden luta mot det första scenariot och till och med börja prisa in en recession.
— Inflationsutvecklingen är en av de svåraste faktorerna att bedöma just nu och något som har stor betydelse för den framtida penningpolitiken och tillväxten. Då den är beroende av externa faktorer som är svårbedömda — som till exempel kriget i Ukraina och pandemins fortsatta utveckling, så kan den bli både lägre eller högre än vad som idag ligger i marknadens förväntningar, säger Hans Sterte.
Dock är det inte enbart den stigande inflationen och höjda räntorna som skapar oro. Störningar i de globala leverantörskedjorna har pågått i flera år på grund av Covidepidemin och har förstärkts av de geopolitiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Det har främst fått till följd att energi- och livsmedelspriser har drivits upp.
När Kina nu dessutom fortsätter att stänga ned delar av sitt land i ett försök att stoppa Covid-smittan påverkas hela världshandeln negativt och Kinas ekonomiska tillväxt bromsar in rejält.
— Flaskhalsarna på utbudssidan förstärks av Kinas strikta Covid-policy. Störningarna i leverantörskedjorna riskerar att hota de annars goda tillväxtutsikterna i ekonomin. Nyckeln till att konjunkturen inte knäcker är om centralbankerna lyckas mjuklanda inflationen med väl avvägda räntehöjningar, säger Marcus Blomberg.
Hans Sterte ger uttryck för samma uppfattning:
— Som en följd av inflationsuppgången har förväntningarna stigit rejält på hur mycket centralbankerna ska strama åt ekonomin under de närmaste åren. Detta har medfört en rejäl uppgång av de långa räntorna. En risk marknaden ser med centralbankernas åtstramningar är att de ska bli för kraftiga och därmed knäcka konjunkturen.
Tomas Flodén på AMF ser också en stramare konjunktur framför sig:
— Den genomgående trenden i år är breda nedgångar för noterade tillgångar. Centralbankerna behöver hantera inflationen genom högre räntor, vilket påverkar konsumtionen och värderingen av tillgångar negativt. Så det mesta pekar på att efterfrågan kommer att kylas av framöver.
Målet för AMF:s kapitalförvaltning är att skapa en totalavkastning som på fem års sikt är högre än flertalet av konkurrenternas. Det innebär över tid en risknivå i normalportföljen på 45 procent aktier, 25 procent räntor, 20 procent i fastigheter och 10 procent i alternativa investeringar. Nu har den risknivån skruvats ned en del genom att andelen reala tillgångar har ökat och såväl aktie- som ränteexponering har minskat.
— AMF tar inte större risk än konkurrenterna. Den högre avkastningen ska komma genom vår aktiva förvaltning. Vi sköter all förvaltning internt även portföljen med utländska aktier, säger Tomas Flodén.
AP-fonderna kan sägas ha en större handlingsfrihet i sin allokering än livbolagen. Detta eftersom livbolagen hela tiden måste matcha sin skuldsida mot tillgångarna, vilket AP-fonderna slipper.
Trots att AP-fonderna fått betydligare friare placeringsregler än tidigare måste de dock fortsatt ha minst 20 procent av sina placeringstillgångar i räntebärande värdepapper.
— Vi ligger några procentenheter över lagkravet om minsta portföljandel i obligationsinnehav då vi ser ett värde i att hålla statsobligationer om världsekonomin går in i en recession. Men eftersom värderingen på obligationer fortsatt är relativt hög har vi dragit ner risken i obligationsportföljen genom att minska durationen på den. Men om världsekonomin skulle gå in i en recession vill vi fortsatt ha långa obligationer. Man kan säga att det är denna recessionsrisk, som gör att värderingen på räntepapper är relativt hög idag, säger Magdalena Högberg.
Ett liknande resonemang för hennes kollega på AP7, Ingrid Albinsson:
— I långsiktig portföljförvaltning, som vi ägnar oss åt, är den största risken att inte ta risk. Vi har råd att gå mot strömmen idag om det ger mer imorgon. Vi försöker därför diversifiera vår portfölj mer och bredda den mot till exempel aktier i onoterade småbolag. Eftersom värderingarna på noterade aktier steg 35 procent förra året, så blir det en rekyl i år. Därför har vi flyttat över mer mot onoterade aktier och värdeaktier.
Marknadseffekterna från kriget i Ukraina har hittills varit relativt små. Men indirekt får kriget ändå betydande effekter genom att pressa upp inflationen och öka de geopolitiska riskerna, vilket ökar osäkerheten på marknaden.
— Den ryska invasionen av Ukraina har, förutom att den påverkar den säkerhetspolitiska ordningen i Europa, satt råvarumarknaden i gungning, och redan höga råvarupriser har stigit ytterligare. Fortsatta och tillkommande sanktioner mot Ryssland ökar risken för en energikris i Västeuropa antingen genom västs egna sanktioner eller en neddragning av exporten från Ryssland, säger Hans Sterte.
En snabb fred i Ukraina skulle i detta läget leda till en snabb uppgång, spår Magdalena Högberg:
— Kriget skapar flaskhalsar i distributionskedjor och ökar de geopolitiska riskerna. Marknaden har prisat in ett långvarigt krig, men skulle det komma en fredlig lösning snabbare än väntat, så får det en positiv marknadseffekt.
Ett försök att kortfattat sammanfatta de stora kapitalförvaltarnas agerande i en osäker värld är att de tillgångsklasser som man satsar mer på i år är reala tillgångar som fastigheter och infrastruktur samt onoterade aktier. Livbolagen och AP-fonderna har dragit ned sin risknivå genom att minska såväl sin aktie- som ränteexponering.
Men de stora kapitalförvaltarna i livbolagen framhäver samtidigt att de har en stark solvenssituation som gör att de har ett större riskutrymme än många andra kapitalförvaltare. Det gör i sin tur att de är lättare för livbolag och AP-fonder att sitta still i båten och behålla sina långsiktiga innehav och att börja ta risk igen när nuvarande stora osäkerhet har lagt sig.
