Artikelkategori: Debatt

”Så skapar digitaliseringen nya affärsmodeller för försäkring”

Posted on oktober 4, 2024 by - Allmänt

På några års sikt kommer digitaliseringen att förändra försäkringsbranschen att i grunden. Digitaliseringen i kombination med AI kommer också att skapa helt nya affärsmodeller. Men det är inte bara tekniken som har betydelse, utan det avgörande blir att försäkringsbolagen förmår att utveckla organisationen, företagskulturen och kompetensen för att kunna tillämpa ny teknik, skriver Andrew Pollard, rådgivare för försäkringsbranschen på SAS Institute, i en debattartikel för Sak & Liv. 

Den nyligen publicerade rapporten från SAS och IDC, ”Welcome to the Era of Digital Business for Insurance: A Path to a Future Beyond Digital Transformation”, sammanfattar en förändringsresa för försäkringsbranschen i tre faser.

Detta är de tre faser som varje försäkringsaktör behöver förbereda sig för:

Fas 1: Digitaliserade försäkringar (2024)

Denna fas innebär att försäkringsbolag proaktivt utvecklar digitala lösningar över hela värdekedjan, vilket möjliggör smidigare arbetsprocesser. Istället för att se digitalisering som ett störningsmoment, börjar bolagen se det som en möjlighet att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden.

Fas 2: Proaktiva digitala lösningar i hela värdekedjan (2025-2027)

Här övergår vi till en modell där tjänster och produkter inte bara erbjuds isolerat utan som delar av ett större ekosystem. Affärsmodellen bygger på samproduktion av hybridtjänster tillsammans med både traditionella och icke-traditionella aktörer.

Vi har redan sett initiativ i den här riktningen, men i dagsläget finns flera hinder som gör att utvecklingen inte har tagit fart ordentligt. Ett exempel är brist på överenskommelser om hur data ska delas på säkra sätt mellan deltagare i ekosystemet. Ett annat exempel är det saknas underliggande kostnads- och incitamentsstrukturer som stödjer ekosystem. Dessutom finns en inneboende komplexitet för riskbedömningar. Sammantaget har de här hindren gjort att försäkringsbranschen ännu inte accepterat modellen med ekosystem fullt ut.

Men acceptansen kommer.

Fas 3: AI-baserade försäkringar (från 2028)

Den tredje fasen markerar en fullständig transformation, där försäkringar blir en integrerad del av våra liv. AI kommer att spela en central roll i att analysera och förstå kundernas behov på djupet, vilket möjliggör sömlöst integrerade produkter och tjänster som är exakt anpassade efter kundens situation.

Försäkringsbranschens digitala utveckling kommer inte att ske av sig självt. Det krävs omfattande planering, investeringar och effektiv förändringshantering. Ett framgångsrikt genomförande kräver engagemang från alla delar av ett försäkringsbolag. Genom att integrera mänskliga insikter med AI kan försäkringsbolagen inte bara överleva, utan också bli konkurrenskraftiga.

Men även om avancerad dataanalys och AI kommer att forma digitaliseringen i försäkringsbranschen, så är det organisation, kultur och kompetens för att tillämpa ny teknik i den dagliga verksamheten som blir avgörande.

Andrew Pollard
rådgivare för försäkringsbranschen
SAS Institute

Forena: Hemförsäkringens undantag för våld i hemmet bör slopas helt

Posted on juni 10, 2024 by - Sak

Fortfarande har fyra av elva försäkringsbolag kvar ett undantag i hemförsäkringen när det gäller våld i hemmet som innebär att den som drabbas inte kan få ersättning. Det är positivt att utvecklingen går framåt genom att fler försäkringsföretag avskaffar undantaget — men det är dags att även kvarvarande bolag tar detta steg, menar Forenas förbundsordförande Anders Johansson i en debattartikel. Nyligen släppte Forena en rapport i ämnet där man konstaterar att endast tycks vara Sverige och Island som erbjuder skydd vid våld i hemmet när förövaren ingår i den försäkrade kretsen, och Forena hoppas nu att den svenska försäkringsbranschen ska kunna driva frågan om ett avskaffande av undantaget inom hela EU.

Våld i nära relationer, och i synnerhet mäns våld mot kvinnor, är ett av de största samhällsproblemen och utgör allvarlig kriminalitet.

Dessa brott och övergrepp är också det tydligaste uttrycket för bristande jämställdhet. Förra året begicks 81 procent av misshandelsbrotten mot kvinnor av en bekant person.

Trots detta har fortfarande fyra av elva försäkringsföretag ett undantag i hemförsäkringarna som innebär att den som drabbas av överfall och våld i hemmet inte kan få ersättning för det. Forena menar att undantaget är indirekt diskriminerande.

Vi kan inte se att det finns något berättigat syfte med undantaget som gör att det kan rättfärdigas.

Forena uppmanade branschen redan 2022 att agera för att principen togs bort. I Forenas nya rapport ”Fler försäkringsföretag erbjuder skydd vid våld i nära relation – dags för en modernisering av europamarknaden” ser vi att det förlegade undantaget består men att utvecklingen går framåt.

Numera erbjuder 95 procent av hemförsäkringsmarknaden försäkringar där undantaget är borttaget. Även om branschen inte hörsammat oss fullt ut, har fler försäkringsföretag tagit viktiga steg. Vid våld i nära relationer är det därutöver snåriga och tidskrävande processer. Och det är ett gigantiskt mörkertal av brott som aldrig anmäls. Forena vill därför se sänkta trösklar för att våldsutsatta inom den försäkrade kretsen ska kunna få ytterligare skydd. Det handlar om merkostnader vid akut boende, ombudshjälp samt att kravet på att polisanmälan slopas.

Mot bakgrund av den positiva utvecklingen i Sverige och EU:s ambitioner att komma till rätta med våld i nära relationer har Forena även gjort en utblick i Europa. Genom Forenas europeiska samarbete i UNI Europa Finans, som är den europeiska fackliga federationen för försäkringsanställda i Europa, har vi erhållit svar från tio länder.

Det är bara Sverige och Island som erbjuder någon form av skydd vid våld i hemmet när förövaren ingår i den försäkrade kretsen. I övrigt verkar skydd saknas. Även om resultaten inte är heltäckande ger det en viktig indikation om hur den europeiska försäkringsmarknaden förhåller sig till och agerat i frågan om våld i nära relation.

Vi vill nu en gång för alla se en branschpraxis för ett modernt utformat överfallsskydd. En sådan praxis skulle också göra det möjligt för den svenska försäkringsbranschen att ta frågan vidare till Bryssel och EU och hela den europeiska försäkringsmarknaden. Från Forena bistår vi gärna i ett sådant arbete.

Våld i hemmet spiller också över på arbetsplatsen och kan påverka medarbetare och team. Det är också en grundläggande mänsklig rättighet som tillhör varje anställd att kunna arbeta säkert och värdigt, fritt från våld och trakasserier, oavsett var jobbet utförs. Forena har därför ett särskilt intresse att försäkringsbranschen och arbetsgivarna agerar. Vi ser också att ett sådant arbete kommer att öka kvinnors (och andra partners) kunskaper om partnervåld i hemmet, uppmuntra till anmälan, skydda utsatta och stärka det förebyggande arbetet.

Med ett helt nytt EU-direktiv på plats som adresserar våld i nära relationer har branschen nu en gång för alla ett bra tillfälle att agera i linje med utvecklingen och inte minst för moderna och jämställda försäkringsvillkor både i Sverige och EU.

Anders Johansson
Förbundsordförande
Forena

”Så kan digitaliseringen skapa värde för försäkringsbolagen”

Posted on juni 7, 2024 by - Allmänt

Digitaliseringen innebär möjligheter för försäkringsbolagen att utvinna värde från sina data — bland annat när det gäller skadereglering, värdering av försäkringsobjekt och utveckling av nya produkter och tjänster. Men det krävs omfattande datamängder av hög kvalitet för att kunna dra nytta av utvecklingen, skriver Andrew Pollard, rådgivare för försäkringsbranschen på SAS Institute.

När analysföretaget IDC rankar de ekonomiska fördelarna med digitalisering för försäkringsbolag toppas listan av dynamiska prismodeller.

Tvåa är “data monetization”, vilket kan betyda olika saker: allt från att använda data för att effektivisera verksamheten till att sälja data när det är lämpligt.

Andra intäktskällor som nämns är ett branschspecifikt ekosystem, att skapa nya digitala tjänster, att erbjuda APIer och färdiga mjukvaror, samt att kunna interagera direkt med slutkunder.

I de flesta av de ovannämnda fallen kommer AI in som möjliggörare. Men användningen av AI är än så länge begränsad hos många försäkringsföretag. Det råder dock ingen tvekan om att tekniken snart kommer att bli en helt central del av branschens utveckling. En effektiv hantering av data kan ge försäkringsbolag en djupare insikt i kundbeteenden, risker, ärenden och finansiella frågeställningar, samt effektivisera processen för skadereglering. Grundläggande för detta är en god datahantering, som inte bara omfattar hantering av skillnader mellan olika geografiska marknader och ärenden, utan även säkerställer datakvaliteten för att möjliggöra användning av avancerad dataanalys och AI.

Det bör påpekas att investeringar i AI och dataanalys innebär kostnader. Enligt IDC förväntas utgifterna för digitalisering bland europeiska företag öka med 29 procent mellan 2024 och 2026.

För att lyckas med datahantering inom försäkringsbranschen krävs en funktionell dataplattform, helst en som kan integreras med eller innehåller verktyg för AI och dataanalys.

Modern datahantering genomförs med fördel i molnet. Även om vissa försäkringsbolag redan har börjat flytta sina it-miljöer dit står många inför ett omfattande arbete med att migrera. Molnflytten innebär inte endast en omställning från fasta till löpande kostnader och en möjlighet att fokusera mer på kärnverksamheten, utan också en anpassning till där utvecklingen av nya avancerade it-lösningar och dataanalyser sker i dag.

När processer för datahantering väl är på plats öppnas goda möjligheter för försäkringsbolag att utvinna värde från sina data.

Detta kan exempelvis omfatta skadereglering, försäkringstrender, värdering av försäkringsobjekt och utveckling av nya produkter och tjänster.

För detta krävs stora datamängder av hög kvalitet. Om datamängden är för liten eller bristfällig blir det omöjligt att identifiera de mönster och insikter som kan tillföra verkligt värde till verksamheten.

Behovet av data och dess kvalitet varierar självklart från fall till fall.

Försäkringsbolagen har fördelen av att redan besitta stora mängder data om kunder, skador, försäkringsobjekt med mera. Nu är utmaningen att organisera och hantera denna data med lämpliga verktyg för att fullt ut nyttja AI:s och dataanalysens potential!

På operativ nivå är hanteringen av krav i försäkringsärenden ett utmärkt exempel. Otillräckliga data resulterar i långsamma processer och ökad bedrägeririsk, vilket försämrar kundupplevelsen och ökar risken för att försäkringsbolaget betalar ut högre belopp än nödvändigt. Även om förlusten per ärende kan vara liten ackumuleras det totala läckaget snabbt.

På strategisk nivå möjliggör stora datamängder av hög kvalitet en djupare förståelse för bolagets övergripande problematik och möjligheter, vilket i sin tur förbättrar chanserna för långsiktig utveckling och hållbarhet.

När dataanalys guidar försäkringsbolagens beslut, både på operativ och strategisk nivå, är det ett tecken på digitalt företagande. I en digital affärsmodell måste ledningen inse att datahantering, dataanalys och AI inte bara är en post i it-budgeten, utan istället en kärnverksamhet som övriga funktioner hänger på. Därför blir omprövning av budgeteringen en viktig fråga för försäkringsbolag som tar sin digitala transformation på allvar.

Dessutom är etiken en nödvändig aspekt för att verkligen kunna tala om god datahantering. Hela försäkringsbranschen måste enas om ramar och riktlinjer, särskilt med tanke på att kommande europeiska regelverk kräver branschens engagemang för att tydliggöra nödvändig etisk datahantering inom försäkringssektorn.

Lyckligtvis har försäkringsbranschen lång erfarenhet av att föra etiska diskussioner kring sin verksamhet.

Andrew Pollard
rådgivare för försäkringsbranschen
SAS Institute

”AI kan underlätta inom försäkring — men inte helt ersätta människor”

Posted on maj 30, 2024 by - Allmänt

Det finns en rad användningsområden för generativ AI inom finansiell planering och analys, och för försäkringsbranschen bör denna typ av tillämpningar vara högintressanta. Men för att lyckas krävs en kombination av AI-lösningar med en design  fokuserad på användare. Än är tekniken i sin linda och kan inte ersätta människor, skriver Michael Lengenfelder vid affärssystemleverantören Unit4 i en debattartikel där han även pekar på vikten av att ha en genomtänkt policy för användningen av generativ AI. 

På sikt är det möjligt att nyttja AI för att se till att applikationer anpassar sig till användares beteenden, arbetsuppgifter och roller.

När gäller finansiell planering och analys handlar det inte bara om skapa en användarupplevelse som är intuitiv och engagerande, utan den måste också vara situationsanpassad, smart och framåttänkande — dimensioner som är centrala bland annat för försäkringsbranschen.

Ett praktiskt exempel på användning är att generativ AI används för att sammanställa noteringar i kvartalsrapporter för att generera sammanfattningar av rapporterna.

Språkfunktionaliteten är i dag troligtvis den mest värdefulla aspekten av generativ AI. Ett exempel är när antaganden om en budget ska formuleras. Generativ AI kan fortlöpande ge författaren av en rapport insikter och förslag.

Det är viktigt att vara pragmatisk för den här typen av användning. För att undvika fel- och övertolkningar av data behövs en policy för användning av generativ AI som omfattar beskrivningar av hur svar som fås med AI ska bedömas och hur källor bör kontrolleras.

För försäkringsbranschen kan generativ AI innebära nya möjligheter för finansiell planering och analys (FP&A).

Försäkringsbolag hanterar stora mängder data från flera källor, och generativ AI kan användas för att förbättra analysen av dessa data. Exempelvis kan AI användas för att förutse skadeutbetalningar genom att analysera historiska data och externa faktorer som väder och ekonomiska förhållanden. Generativ AI kan dessutom stödja skapandet av sammanfattningar av finansiella rapporter och därmed spela en vital roll i kommunikationen från FP&A-avdelningar. Ytterligare en tillämpning inom försäkringsindustrin är automatiserad segmentering av kunder.

En solid grund för generativ AI

Ett företags policy för användning av generativ AI bör inkludera följande:

  • Spärrar som ser till att känslig finansiell information inte delas med externa applikationer eller görs publikt tillgänglig på internet. Det behövs rollbaserad autentisering för att säkerställa att det endast är de som ska få tillgång till data som också får det.
  • Bestämmelser om hur applikationen ska tränas för att undvika datahallucinering, hantera nyanser och ge korrekta analyser. På det finansiella området är det mycket komplext då generativ AI behöver access till flera informationslager för att kunna ta hänsyn till förhållanden som är unika för varje organisation. Det är nödvändigt att få till detta på rätt sätt för att kunna förstå och förklara hur beslut fattas.
  • Teknisk och affärsmässig utbildning som ska tillhandahållas.

Det är viktigt att förstå att användning av generativ AI medför utmaningar både av teknisk art och för människor. För att motverka rädslan för att jobb ska försvinna bör anställda få tid att förstå hur AI kan ge värde för deras arbete. Det ökar tilliten till AI och ökar chanserna att behålla medarbetare.

Medarbetares kunskaper om finansiell planering och analys ska aldrig undervärderas. Mänskliga insatser kommer även i framtiden att behövas för finansiell planering och analys, för att se samband mellan ekonomiskt utfall och externa händelser. Det är erfarna medarbetare som har förståelse för sådana samband. De kan formulera beskrivningar som går att förstå och lita på.

Bra finansiell planering och analys är obestridlig

Team som jobbar med finansiell planering och analys har ofta redan bra modeller för rapportering. Jämförelser mellan prognoser och utfall gör det möjligt att identifiera avvikelser. I dag kan medarbetarna i ett team själva göra sådana analyser snabbare än generativ AI, eftersom det tar tid att implementera, träna och utvärdera resultat från AI-modeller. I framtiden är det mycket möjligt att generativ AI kan göra en större del av arbetet, men i dag krävs det mänskliga medarbetare för finansiell planering och analys.

Det är klokt att använda de kommande månaderna till att få en bättre förståelse för generativ AI och utvärdera vad som behövs för att utöka antalet användningsfall. De som gör det kommer att skapa nya möjligheter att utföra sina arbeten.

Michael Lengenfelder
produktchef för finansiell planering
och analys (FP&A) på Unit4

Gunnar Hökmark: Europa behöver ett tillväxtdecennium!

Posted on maj 24, 2024 by - Förmedling

Vi i Europa måste bli bättre på att utnyttja det kapital vi har och att attrahera mer från andra delar av världen. Det gör man inte genom ständigt nya regleringar utan genom ständigt pågående liberaliseringar där lagstiftning klargör ansvar men inte formar detaljer. Försäkringsförmedling kan binda samman olika tjänster och finansiella sektorer med varandra — och skapa både bredd och djup på finansiella marknader. Det blir en för SFM viktig fråga att utveckla framöver, skriver SFM:s ordförande Gunnar Hökmark i ett debattinlägg. 

Europa behöver ett tillväxtdecennium, som behöver följas av fler. Skälet är uppenbart. Om Europa ska ha styrka och kraft att stödja Ukraina, värna sin egen säkerhet och göra sin röst hörd i världen krävs det en ekonomisk styrka, som förenas med ett ledarskap i innovationer. Ekonomisk tillväxt går hand i hand med innovationer och båda har sin betydelse för europeisk förmåga att utveckla en geopolitisk kraft.

Europa kommer inte kunna bli den största ekonomin, Europeiska unionen var faktiskt det för drygt tio år sedan, men den kinesiska tillväxten har en sådan bredd och befolkningsbas bakom sig att både Kina och USA kommer att vara större än oss.

Men förmågan att skapa tillväxt bidrar till en attraktionskraft och en ökad styrka som är nödvändig men inte tillräcklig för att ha en formativ påverkan på den globala ekonomin. Förmågan att vara ledande när det gäller innovationer sätter däremot mönster och standards som gör att andra följer.

Både behovet av tillväxt och vikten av att öka förmågan att utveckla innovationer ställer krav på finansiella marknader som är attraktiva och dynamiska. Där har Europa ett problem jämfört med de stora amerikanska kapitalmarknaderna och den kinesiska. Vi måste bli bättre på att utnyttja det kapital vi har och att attrahera mer från andra delar av världen.

Det gör man inte genom ständigt nya regleringar utan genom ständigt pågående liberaliseringar där lagstiftning klargör ansvar men inte formar detaljer. Europa behöver en kapitalmarknadsunion, som också är det mål som nu gäller, men det är avgörande viktigt att den innehåller kapital och marknad, inte bara unionens gemensamma regler. Vi behöver lagstiftning och regler som öppnar upp marknader, och som öppnar upp mellan olika sektorer av marknader.

Först och främst måste europeiska företag ges bättre möjligheter till lönsamhet och tillväxt. Det ställer krav på att den inre marknaden röjer undan många av dagens hinder men också att vi får skatter och regleringar på nationell nivå som bidrar till lönsamhet. Lönsamhet ger fler investeringar, fler jobb och fler innovationer.

För det andra måste den europeiska kapital- och finansmarknaden ses som en tillgång som ska stödjas och stimuleras, inte hindras och begränsas.

För det tredje bör den gemensamma kapitalmarknadsunionen just vara så marknadsbaserad som möjligt. Det innebär att den ska genomföras med utgångspunkt från de länder där vi har bäst fungerande kapitalmarknader. Och där råkar Sverige vara ett land som präglas av både djupa och breda kapitalmarknader.

Vi behöver mer konkurrens mellan marknadernas olika aktörer. Det måste bli lättare att starta nya verksamheter och nya produkter och tjänster måste utvecklas. Då blir faktiskt den förmedlingsverksamhet som binder samman olika tjänster och finansiella sektorer med varandra ett avgörande viktigt sätt att utveckla dynamiken och konkurrensen. Förmedling skapar både bredd och djup på finansiella marknader. Det blir en för SFM viktig fråga att utveckla i vår fortsatta verksamhet.

Gunnar Hökmark

Gunnar Hökmark är ordförande för Svenska Försäkringsförmedlares förening och tidigare Europaparlamentariker, bland annat med fokus på lagstiftningen för finansiella marknader,

”Dags för en jämlikhetsförsäkring för ett rättvisare Sverige”

Posted on maj 22, 2024 by - Liv

En jämlikhetsförsäkring kan vara en nyckel till ekonomisk rättvisa och ett mer jämställt Sverige, säger Alexandra Karnig, medgrundare och CPO vid insurtechbolaget Charly som nyligen har lanserat en jämlikhetsförsäkring. Alexandra Karnig är en av paneldeltagarna vid Insurance Evolutions nätverksträff den 28 maj.

Tack vare nya tekniska förutsättningar och ett nytänk kring enklare kundupplevelser har insurtech spelat en betydande roll i att omdefiniera försäkringsbranschen. Det förändrade marknadsklimatet som bidragit till större utmaningar i att anskaffa kapital har satt högre krav på disruptiva lösningar som verkligen löser kundens problem.

Charlys Jämlikhetsförsäkring står i framkant av denna utveckling och strävar inte bara efter att revolutionera försäkringsbranschen utan även att främja ekonomisk jämlikhet inom familjer.

Trots Sveriges rykte som ett av världens mest jämställda länder, kvarstår betydande ojämställdhet när det gäller fördelningen av tiden som läggs på att vårda familjen. Traditionellt har kvinnor tagit en större del av ansvaret för hem och barn, vilket innebär att de tar mer tid från arbetet än sin partner. Detta skapar en ekonomisk ojämställdhet inom familjer, där den ena partnern bär en större ekonomisk börda.

Höga kostnader och bristen på rättvist skydd i dessa situationer har idag lett till en livsinkomstskillnad på 6 miljoner kronor mellan män och kvinnor.

Claudia Goldins forskning, som belönades med Nobelpriset år 2023, konstaterar att inkomstskillnader mellan män och kvinnor nästan enbart kommer från familjebildning. Detta understryker vikten av att adressera ekonomisk ojämställdhet på familjenivå för att uppnå verklig jämställdhet i samhället.

Charlys Jämlikhetsförsäkring bygger på idén att försäkringar ska vara tillgängliga för alla och bidra till en rättvis fördelning av den ekonomiska bördan inom familjer.

Med hjälp av en helt digital kundupplevelse och förståelse för familjens individuella situation strävar Charly efter att erbjuda försäkringar som är rättvisa och inkluderande.

Idag erbjuder Charly en plattform som hjälper familjer att förstå den ekonomiska effekten av att ta tid från arbetet för att ta hand om familjen. Många föräldrar underskattar den ekonomiska påverkan som ledighet från arbete kan ha, vilket kan leda till betydande ekonomiska problem, i synnerhet vid en eventuell separation. Charlys plattform analyserar dessa effekter och ger en tydlig bild av hur ekonomin påverkas när en förälder tar större ansvar för familjen.

Jämlikhetsförsäkringen riktar sig specifikt till föräldrar som inte delar lika på tiden iväg från arbetet för att ta hand om familjen. Försäkringen är en kapitalförsäkring med juridiskt skydd som säkerställer att den förälder som tar mer ansvar för familjen ekonomiskt kompenseras. Detta sker oavsett om föräldrarna stannar tillsammans eller separerar. Försäkringen skapar en trygghet för familjer där den ekonomiska bördan av ledighet från arbete för att ta hand om familjen delas rättvist.

Försäkringen är utformad för att ge ett starkt juridiskt skydd, vilket innebär att ersättningen alltid betalas ut till den berättigade, oavsett familjens förändrade omständigheter. Detta bidrar till att minska den ekonomiska ojämställdheten inom familjer och erbjuder en pålitlig lösning för familjer som inte väljer att dela jämnt på ansvaret hemma.

Charlys arbete är en del av en större vision för samhällsförändring. Genom att erbjuda mer tillgängliga och rättvisa försäkringslösningar, bidrar Charly till att minska ekonomisk ojämställdhet inom familjer på flera sätt. Charly ger föräldrar som tar en större del av familjeansvaret ett skyddsnät vilket minskar risken för ekonomiska svårigheter och bidrar till en tryggare ekonomisk situation för båda föräldrarna. När människor känner sig ekonomiskt säkra kan de ta initiativ som förbättrar deras ekonomiska situation och livskvalitet vilket ökar välfärden i samhället.

Charlys jämlikhetsförsäkring representerar en ny våg av innovation inom den svenska insurtechbranschen. Genom att använda nya tekniska lösningar för att skapa rättvisa och tillgängliga försäkringslösningar, adresserar Charly några av de mest akuta problemen kopplade till ekonomisk ojämställdhet inom familjer. Genom  att omsätta Claudia Goldins forskning in i en konkret lösning visar de att det är möjligt att kombinera affärsverksamhet med social rättvisa och att försäkringar kan spela en central roll i att driva samhällsförändring. Med Charlys jämlikhetsförsäkring som en föregångare är det uppenbart att insurtech har potentialen att förändra hur vi ser på och använder försäkringar, och att främja ekonomisk jämlikhet inom familjer.

Alexandra Karnig
Charly

Artikeln har tidigare varit publicerad på Insurance Evolutions hemsida. Sak & Liv står, tillsammans med Försäkringsplatsen, bakom Insurance Evolution. 

Forena: Dags för en nära dialog för att möta de digitala förändringarna

Posted on mars 20, 2024 by - Allmänt

Vi lever i förändringens tid! 80 procent av Forenas medlemmar menar att AI och automatisering får stor betydelse för försäkringsbranschen de kommande fem åren. Samtidigt betraktas den sortens utveckling alltför sällan som en viktig verksamhetsförändring, som leder till medbestämmandeförhandlingar. Nu behövs en nära dialog vid implementering, och kompetensutveckling och lärande för alla anställda. Som part i försäkringsbranschen vill vi bidra till företagens och anställdas utveckling i den snabba digitala utvecklingen, skriver Forenas ordförande Anders Johansson i en debattartikel. 

Försäkringsbranschen är en digital bransch i framkant och just nu pågår en strukturomvandling i raketfart. Tillgången till data ökar och teknologier som artificiell intelligens, AI, används allt mer.

Eftersom försäkringsbranschens viktigaste råvara är just data kommer nya och viktiga regleringar i kombination med ny teknik att påverka kunder och det omgivande samhället.

När tillgången till uppgifter som går att koppla direkt till anställda och team ökar, aktualiseras även algoritmisk arbetsledning. Denna utveckling måste vara ansvarsfull och hållbar.

Från Försäkringsfacket Forena har vi ett uppdrag från medlemmarna att möta den digitala strukturomvandlingen och bidra till en hållbar och konkurrenskraftig försäkringsbransch. Vi jobbar alltid för moderna lösningar som går i takt med tiden. Och det har vi historiskt lyckats med.

I en helt färsk Novus undersökning säger 80 procent av Forenas medlemmar, att AI och automatisering kommer att ha stor betydelse för försäkringsbranschen de närmaste fem åren. Redan förra året svarade även fler än 85 procent av förbundets förtroendevalda samma sak. Lika många uppgav att behovet av ny kunskap är stort – och att arbetets innehåll kommer förändras. Det är en förändringens tid.

Men Forenas förtroendevalda förmedlar också bilden att förändringar rörande AI och automation inte i tillräcklig utsträckning behandlas som viktigare förändringar av verksamheten.

Vi ser att följden blir att arbetsgivarna allt för sällan initierar medbestämmandeförhandling i dessa frågor. Detta trots att många vittnar både om rädsla för AI och automatisering och ser risker för arbetslöshet och personalneddragningar, medan andra omfamnar AI och ser att det kommer ställa krav på individuell utveckling och högre kompetens.

Som de försäkringsanställdas representant i försäkringsbranschen har vi ett ansvar att medverka till en positiv och hållbar digital utveckling. Vi behöver rusta oss för digital transformation. Historien har visat oss att det är genom goda relationer och medbestämmande som vi uppnår framsteg och lösningar för såväl företagen som de anställda i försäkringsbranschen.

Forena har därför tagit fram en ”Handbok vid förändringar – med fokus på ansvarsfull AI och god dataetik”. Etisk tillämpning av Artificiell Intelligens är en strategisk facklig fråga – och som part i försäkringsbranschen vill vi bidra till företagens och anställdas utveckling i den nu snabba digitala utvecklingen.

I handboken presenteras även förbundets strategi för ett ansvarsfullt utnyttjande av data och hur vi vill bidra till användning och implementering av ny teknik.

Forena vill att försäkringsföretagen och branschen:

  • ser dataetik som en strategisk ledningsfråga
  • fler antar riktlinjer om anställdas data och dess användning
  • har nära dialog och medbestämmande vid implementering
  • erbjuder kompetensutveckling och lärande för alla anställda
  • använder Avsiktsförklaringen om etisk tillämpning av AI i sina verksamheter
  • investerar i säkra slutna källor och förtydligar de öppna
  • värnar arbetsmiljön vid ny teknik och data

Från Forena vill vi se mer av samordning i strategiskt viktigare förändringar utifrån bredare beslutsunderlag på företagsnivå så att arbetsgivare fattar kloka och hållbara beslut. Vi vet att konkurrenskraft uppstår genom kedjereaktioner när många komponenter samspelar. De anställdas kompetens och teknologiska mognad är då helt avgörande.

Nu införs helt nya digitala och ofta mycket grymma AI-kollegor brett i branschen. På de större bolagen kan det exempelvis handla om slutna generativa AI-källor.

Detta är bra. Men det behövs nu omfattande kunskap om användningen och riktlinjer i relation till regelefterlevnad.

Som parter i branschen behöver vi därför proaktivt omsätta våra gemensamma lösningar med arbetsgivarna i faktisk handling. Det rör sig bland annat om:

  • Att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen i företagen för att uppnå konkurrenskraft.
  • Att organisera arbetet med kontinuerlig kompetensutveckling genom nya arbetsuppgifter och/eller utbildning.
  • Framförhållning och planering vid förändringar i bemanningens storlek.

Forenas medlemmar är beredda att ta ansvar och initiativ för att bygga dialog och arbeta för utveckling på alla nivåer. Forenas 13 500 medlemmar i branschen vill bidra till ännu bättre förutsättningar att möta de digitala och dataetiska förändringar som pågår ute på arbetsplatserna. Trygghet i förändring är vägen framåt. Det är win win för både anställda och kunder.

Anders Johansson
Förbundsordförande Forena

”Därför måste försäkringsbolagen lösa sina rekryteringsutmaningar”

Posted on januari 30, 2024 by - Allmänt

Försäkringsbolagen behöver lösa sina rekryteringsutmaningar för att klara av konkurrensen! Det handlar bland annat om att ta större hänsyn till de olika kandidaternas personlighet och potential — och att hålla ett högt tempo. Det menar Chandrika Gyllström på rekryteringsföretaget Adecco i ett debattinlägg på Sak & Liv. 

Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv uppger sju av tio företag i Sverige svårigheter att rekrytera.

Det gäller även för försäkringsbranschen. Många rekryterare upplever att företag generellt — och försäkringsbolagen mer specifikt — lägger för stort ansvar för rekryteringen på de enskilda cheferna, som varken är specialiserade på rekryteringar och heller inte har utrymme att driva en effektiv rekryteringsprocess. Resultatet blir att processerna blir för tidskrävande och kandidaterna hoppar av, eller att man gör dyra felrekryteringar.

Samtidigt kan rekrytering av personer med rätt kompetens vara avgörande för att stå sig i konkurrensen.

Många företag anger att de har svårt att hitta rätt kompetens; enligt statistiken misslyckas hela tre av tio rekryteringsförsök. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att hela 71 procent av företagen anser det mycket svårt att rekrytera medarbetare med högskoleutbildning.

Det är i dag vanligt i försäkringsbranschen att lägga stort ansvar på rekryterande chefer. Men i och med att de ofta har ett stort personal- och försäljningsansvar kan det leda till att själva rekryteringen inte prioriteras.

Jag har mött chefer som uppger att de lägger uppemot 30 procent av sin tid på rekryteringar. För att det ska hinnas med rekryterar man mycket på magkänsla och kontaktnätverk —  vilket i längden kan leda till felrekryteringar och inte främjar mångfald.

I tider av kompetensbrist kan det vara svårt att hitta personer med rätt formell kompetens. Men genom att arbeta långsiktigt och vid rekrytering prioritera kandidater med rätt personlighet, i stället för rätt certifikat och utbildning, kan rekryterande företag få en bredare bas av kandidater som blir lojala den arbetsgivare som vågar satsa på dem.

Dessutom är en ny generation på väg ut på arbetsmarknaden; Generation Z, som har stora förväntningar på sin framtida arbetsgivare inom finanssektorn. Undersökningar visar att företagets värderingar viktiga för Gen Z — men också kommunikation; de har vuxit upp i en digital värld med snabb återkoppling.

Det innebär att på dagens kandidatmarknad måste man anpassa sig till kandidaten och hålla ett högt tempo i rekryteringen.

Jag har mött företag som har tappat kompetenta kandidater på grund av att återkopplingen är för utdragen. I de flesta fall bör man återkoppla inom 48 timmar för att ha en chans att säkra upp en eventuell anställning. Man behöver också tänka på att Gen Z förväntar sig att arbetsgivaren tar sig tid att göra en strukturerad och rättvis rekryteringsprocess, och återkopplar oavsett om man får tjänsten eller inte.

Fyra konkreta tips för rekryteringar:

1) Fokusera på personlighet och potential! Rekrytera på potential snarare än formell kompetens.

2) Håll tempot i rekryteringen! Vid sen återkoppling riskerar man som bolag att tappa en bra kandidat, och oftast då till konkurrent som är snabbare på bollen.

3) Arbeta långsiktigt! Företagen måste jobba aktivt med urval och employer branding, det vill säga inte bara annonsera och intervjua utan långsiktigt se till att bygga upp ett varumärke och arbetsplats som attraherar talanger.

4) Ta hjälp! Konsultera HR-avdelningen eller ta in extern experthjälp. En felrekrytering kan bli en dyr och tidskrävande affär. En felrekrytering uppskattas leda till kostnader på i genomsnitt 700 000 kronor.

Chandrika Gyllström
kundansvarig på Adecco
specialiserad på försäkringsbranschen

Varför väljer inte alla kunder ömsesidiga livbolag?

Posted on september 6, 2023 by - Liv

Det finns miljarder skäl för att välja ett ömsesidigt drivet livförsäkringsbolag framför ett vinstdrivet livförsäkringsbolag. Men ändå har de vinstdrivande livbolagen bara knappt hälften av marknaden räknat på andelar av inbetalda premier, konstaterar journalisten Ola Hellblom i ett debattinlägg. .

De samlade vinsterna i de sex största ömsesidiga livbolagen under senaste tioårsperioden uppgår till 1 356 miljarder kronor. Det är pengar som tillhör kunderna.

Samlade redovisade vinster i de sex största vinstdrivande livbolagen var under samma period 31,2 miljarder kronor efter att ägarna tagit huvuddelen av det samlade överskottet.

Resultat i ömsesidiga livbolag 2013-2022 (Mdr kr)
  1. Alecta (477,2)
  2. AMF Pension (330,4)
  3. Skandia (253,3)
  4. Folksam (169)
  5. SEB (126)
  6. Länsförsäkringar Liv (37,5)

Summa: 1 356 miljarder kronor

Resultat i vinstdrivande livbolag 2013-2022 (Mdr kr)
  1. Swedbank Försäkring (9,48)
  2. Handelsbanken Liv (8,34)
  3. Nordea Liv (6,17)
  4. SPP (4,67)
  5. Avanza (2,1)
  6. Futur Pension (0,45)

Summa: 31,2 miljarder kronor

Detta skulle kunna tolkas som att kunderna i de sex största ömsesidiga livbolagen har blivit 1 325 miljarder rikare än kunderna i de sex största vinstdrivande bolagen under senaste tio åren.

Nu är det inte riktigt sant.

För även om vinster i ömsesidiga livbolag formellt tillhör bolagets kunder, så är det långt ifrån alla vinster som delas ut till kunderna i form av återbäring. De ömsesidiga livbolagen har stora kapitalbuffertar i form av sina konsolideringsfonder där de vinster som inte delas ut till kunderna hamnar. Och det är flera hundra miljarder kronor som ligger i dessa reserver.

Men trots allt går huvuddelen av överskotten i de ömsesidiga livbolagen till kunderna och huvuddelen av överskotten i vinstdrivande livbolag som går till ägarna.

Det ska också sägas att det redovisade resultatet i vinstutdelande bolag inte omfattar all värdeökning på tillgångarna.

Men om inte kunderna i vinstdrivande livbolag inte blir kompenserade på andra sätt, är det alltså bättre att vara kund i ett ömsesidigt livbolag eftersom vinsten i princip tillfaller kunderna och inte ägarna.

Nu har bankernas försäkringsbolag ofta erbjudande om lägre bolåneräntor i moderbanken om kunder lägger sitt tjänstepensionssparande i livbolaget. Men det kan ses som en klen tröst jämfört med de miljarder som kunderna tappar i utebliven återbäring.

Finns det några andra fördelar att vara kund i ett vinstdrivande livbolag framför ett ömsesidigt livbolag? Nej knappast.

Därför kan det ses som förvånande att så många kunder ändå väljer att vara försäkringstagare i ett vinstdrivet livbolag.

Så här såg marknadsandelarna ut för de sex största ömsesidiga livbolagen respektive de sex största vinstdrivande livbolagen vid utgången av 2022 och räknat på inbetalda premier under de senaste fyra kvartalen:

Ömsesidigt drivna livbolag (procent av inbetalda premier 2022):
  1. Folksam (12,2)
  2. Alecta (10,1)
  3. Skandia (9,6)
  4. SEB (8,1)
  5. AMF Pension (6,4)
  6. Länsförsäkringar Liv (3,7)

Summa: 50,1 procent

Vinstdrivande livbolag (procent av inbetalda premier 2022):
  1. Avanza (8,9)
  2. Futur Pension (8,6)
  3. Nordea Liv (6,9)
  4. Swedbank Försäkring (6,8)
  5. Handelsbanken Liv (6,2)
  6. Nordnet (4,5)

Summa: 41,9 procent

Dessa tolv livbolag hade alltså tillsammans 92 procent av de samlade inbetalda premierna på svenska marknaden under 2022.

Men den inledande frågan kvarstår – varför väljer inte alla kunder ett ömsesidigt livbolag?

”Allvarligt med talet om nya bankskatter och provisionsförbud”

Posted on september 1, 2023 by - Förmedling

Vi bör ha som mål att Sverige ska vara ett ledande land för fungerande kapitalmarknader, investeringar och växande företagande. Mot den bakgrunden är det allvarligt med diskussion om nya bankskatter, förbud mot provisioner och Det säger SFM:s ordförande Gunnar Hökmark i en debattartikel för Sak & Liv. Han lyfter även fram att Sverige skulle kunna ta på sig en ledartröja för att utveckla en europeisk kapitalmarknadsunion där man inte reglerar marknadernas sätt att fungera, men däremot utformar gemensamma europeiska regler som gynnar kapitalmarknadernas tillväxt.

Sverige tillhör de länder i EU som har de mest breda och djupa kapitalmarknaderna. Det är något som vi har nytta av när det gäller nytt företagande, att ta vara på innovationer och allt som rör sig mellan start-ups och växande medelstora företag till våra största internationella företag.

Den svenska kapitalmarknaden har vuxit fram genom ökat personligt sparande, från allemansfonderna till dagens premiepensioner, olika avtalspensioner och ISK-fonder till det ökade sparande som ett allt mer privat bostadsägande lett till. Alla olika pensionsförsäkringslösningar som förmedlas på marknaden är en annan del tillsammans med ett långsiktigt växande intresse för aktier som gjort Sverige till ett land med väl fungerande kapitalmarknader.

Men vi behöver mer tillväxt genom fler investeringar och att fler innovationer blir till företag, genom att fler storföretag med sina huvudkontor växer i Sverige med sin forskning här och vi behöver en ökad lönsamhet i de investeringar som i sin tur drar till sig än mer internationellt kapital. Vi bör ha som mål att Sverige ska vara ett ledande land för fungerande kapitalmarknader, investeringar och växande företagande. Det är en komplicerad väv vi har att göra med som vi både måste värna och låta utvecklas.

I den väven finns banker, försäkringsbolag, fondbolag och fonder liksom förmedlare som analyserar och stimulerar konkurrens liksom mångfald.

Det är mot den bakgrunden allvarligt med det ständiga talet om nya bankskatter och höjda skatter på finansmarknadens vinster. Det leder nämligen oundvikligen till mindre kapital och förre investeringar som är lönsamma. Höjda kapitalskatter är att skjuta sig själv i foten.

Motsvarande gäller olika planer på att begränsa försäkrings- och finansmarknadernas dynamik genom förbud mot provisioner, som definitionsmässigt leder till mindre förmedling, mindre konkurrens och färre tjänster att tillgå på kapitalmarknaderna. I andra länder där man inte bara lagt fast regler för finans- och kapitalmarknaderna utan också reglerat aktörerna och produkterna har man fått just mindre konkurrens och mindre likviditet på marknaden.

Skälet till det är enkelt. Så kallade bankskatter blir aldrig någon skatt som banker betalar utan deras långivare och låntagare, av samma enkla skäl som elskatt inte betalas av elen själv utan av elkonsumenterna. Finansiella företag har ett ansvar på sig att vara stabila och ha en hög andel eget kapital. De behöver också gå med vinst för att attrahera kapital och skapa utrymme för fler investeringar. De spelar en avgörande funktion för flödet av kapital och begränsar man deras möjligheter begränsar man flödet av kapital. Det kostar långt mycket mer än vad man kan få in på höjda skatter.

Att vi låtit bli att reglera kapitalmarknaderna mer än som är nödvändigt är ett skäl till varför vi fått dynamiska kapitalmarknader, ett annat är att vi tagit bort skadliga skatter som tidigare drev miljarder ut ur landet, eller som hindrade den tillväxt som skapar nytt kapital. Den svenska kapitalmarknaden bör vi använda som modell för hur vi inom EU ska utveckla en gemensam Kapitalmarknadsunion, CMU. En sådan uppnår vi inte genom högre skatter, fler regleringar och minskat utrymme för konkurrens. För att EU ska kunna få en fungerande Kapitalmarknadsunion räcker det inte bara med gemensamma regler som gör unionen utan också regler som stimulerar kapital och utvecklar marknaderna.

Sverige behöver nu ta på sig en ledartröja för att utveckla en europeisk Capital Markets Union.

Det första steget är att alla måste inse att kapital kräver lönsamhet. Annars attraheras inte kapital och annars växer det heller inte i den takt som krävs för nya investeringar.

Det andra steget är att inse att en kapitalmarknadsunion som fungerar dynamiskt och över gamla nationsgränser kräver öppna marknader och aktörer som öppnar dem. Förmedlare är ett sätt, regelsystem som underlättar för olika kapitalmarknadsaktörer att verka över hela unionen med samma regler och en öppenhet för nya konkurrens och nya finansierings- och betalningslösningar är nyckeln till detta.

Så reglera inte marknadernas sätt att fungera, skapa däremot gemensamma regler för dem. Reglera inte produkter och tjänster, skapa däremot gemensamma regler för ansvar, stabilitet och insyn. Låt många olika verksamheter växa och flätas samman. Får vi en europeisk kapitalmarknad kommer det att gynna den svenska kapitalmarknadens många skickliga aktörer men också hela den euroepiska ekonomi som svensk ekonomi är beroende till.

Så låt oss se till att vi får en kapitalmarknadsunion som har kapital, marknad och inte bara en union i botten.

Gunnar Hökmark

”Krav på trafikförsäkring riskerar att få motsatt effekt”

Posted on februari 23, 2023 by - Sak

Tidigare i veckan meddelade Svensk Försäkring att man förordar obligatorisk trafikförsäking för elsparkcyklar. Nu går elsparksbolagen i Nordic Micromobility Association i svaromål, och skriver i ett debattinlägg att ett krav på trafikförsäkring skulle bli en diskriminerande pålaga för elsparkcyklar, eftersom deras olycksfrekvens snarast är att jämföra med cyklar snarare än tyngre motorfordon som bilar och lastbilar.

Delad mikromobilitet, och särskilt delade elsparkcyklar och elcyklar, har blivit ett etablerat transportsätt i många städer. I sitt remissvar angående förslag på nya trafikförsäkringsregler avråder Nordic Micromobility Association (NMA) starkt från att kräva trafikförsäkring för elektriska enpersonsfordon och delad mikromobilitet i stort. Det nya förslaget riskerar bland annat att hämma utvecklingen av säkrare fordon och i förlängningen även övergången till klimatsmarta transporter.

För att nå klimat- och trafikmålen är en ökning av eldriven delad mikromobilitet kritisk, dels för resor till och från kollektivtrafiken, dels för att avlasta densamma, i linje med att skapa attraktiva alternativ till privatbilen i städer. Under 2022 gjordes cirka 20 miljoner resor och kördes närmare 34 miljoner kilometer endast i Sverige med NMA:s medlemmars delade elsparkcyklar.

Produktutvecklingen av elsparkcyklar har genomgått märkbara förändringar under de senaste fem åren, och innovation har lett till införandet av nya funktioner som drastiskt ökat säkerheten. Utvecklingen har också inneburit en viss ökning av fordonets vikt, särskilt för elsparkcyklar utvecklade för uthyrning. De senaste modellerna av delade elsparkcyklar är mer robusta och säkra och har väsentligt längre livslängd än tidigare modeller.

Den föreslagna viktbegränsningen på 25 kg för undantag från trafikförsäkringskravet som föreslås i EU-direktivet riskerar att hämma den fortsatta utvecklingen av säkra och robusta fordon. Produktutvecklingen som skett på marknaden under de senaste åren innebär att majoriteten av de över 30 000 tusen elsparkcyklar som idag hyrs ut i Sverige har en vikt över 25 kg. Förslaget om viktbegränsning på 25 kg skulle innebära att den senaste generationens fordon, som är mer robusta och har fler säkerhetsfunktioner, skulle omfattas av betydligt striktare försäkringskrav än tidigare lättare elsparkcykelmodeller trots att de är säkrare att använda. Den första generationens delade elsparkcyklar, som är mer lika dagens privatägda elsparkcyklar, skulle kunna komma att undantas.

En tröskelvikt på 25 kg riskerar därför leda till försämrade förutsättningar för säkerhet. I förlängningen skulle den nya regleringen kunna leda till att utvecklingen av ännu säkrare fordon bromsas, då de kommersiella incitamenten istället skulle stötta utvecklingen av de lättare och mindre utvecklade fordonen som är undantagna från trafikförsäkringskravet. Det är branschorganisationen NMA:s bedömning att ovanstående ansvarsförsäkring är en lämplig nivå eftersom det säkerställer tillräckligt skydd för användare och tredje part samtidigt som kostnadsbördan på ägare av elsparkcyklar inte blir för tung.

Värt att notera är att de flesta uthyrningsföretag av elsparkcyklar redan idag har en långtgående ansvarsförsäkring som ingår när användare nyttjar elsparkcyklar. Ansvarsförsäkringen är specifikt utformad för att täcka både egendoms- och personskador på tredje part som har uppstått vid användandet av fordonet.

Den nu föreslagna försäkringsplikten skulle bli en diskriminerande pålaga för elsparkcyklar, eftersom deras olycksfrekvens, allvarlighetsgraden på olyckor, hastighet, storlek, användning samt applicerbara trafikregler är jämförbara med de för mekaniska cyklar och elcyklar, snarare än andra tyngre motorfordon som bilar och lastbilar.

Drastiskt ökade försäkringskostnader, och därmed högre priser, riskerar att leda till att medborgarna slutar använda nya delade mikromobilitetstjänster. De nya regleringarna bör istället inriktas på att premiera och stötta sådana miljövänliga transportsätt, dels för uppnå både nationella och regionala hållbarhetsmål om minskade biltransporter samt lägre koldioxidutsläpp. Ett nytt trafikförsäkringskrav för lätta elfordon riskerar att göra det motsatta. NMA avråder därför starkt från att kräva trafikförsäkring för elektriska enpersonsfordon och delad mikromobilitet i stort.

Bird
Berina Dzindo, Director EMEA
+46 72 710 53 66
[email protected]

Bolt
Jens Öhgren, PR Officer
+46 705 97 84 44
[email protected]

Dott
Philippe Fernström, Senior Public Policy Manager Nordics
+46 725 328 704
[email protected]

Lime
Fredrik Timell, Public Affairs Sr. Manager – Nordics
+46 70 288 05 92
[email protected]
[email protected] 

TIER Mobility
Dan Nerén, Head of Public Policy – Nordics
+46 708 830 127
[email protected]

Voi
Christina Moe Gjerde
Regional General Manager, Nordics & Benelux
+46 72 179 59 22
[email protected]

Nordic Micromobility Association är ett gemensamt initiativ av mikromobilitetsföretag, främst elsparkcykeloperatörer. Föreningen arbetar för att främja branschen, uppmuntra konkurrens och fortsätta att etablera dialog med städer och regeringar i hela Norden. Vårt primära mål är att upprätthålla höga standarder för mikromobilitetstjänster i Norden i linje med våra befintliga avtal i städer. NMA är en organisation öppen för alla mikromobilitetsaktörer som följer det gemensamt framtagna “Code of Conduct”. Medlemmar är Bird, Bolt, Dott, Lime, TIER och Voi. 

”Så kan försäkringsbolagen sätta kundupplevelsen främst” 

Posted on november 3, 2022 by - Allmänt

Försäkringsbranschen har visat stor vilja att ta till sig tekniktrender — men det finns stor potential att göra mer för att bli mer kundfokuserad. Det menar Philip Carl, Nordenchef för IT-tjänsteföretaget Endava, i en debattartikel.

Försäkringar är en nödvändighet, oavsett om det gäller bil, husdjur, hem eller semesterresa är det något vi måste ha – i vissa fall enligt lag. Därför har försäkringsbranschen inte alltid haft det bästa ryktet eller relationerna till sina kunder, trots att den ger säkerhet och trygghet. Vi känner oss tvingade att köpa ett skydd, snarare än att vi vill ha det, och det känns ofta som en enkelriktad transaktion – särskilt med tanke på att det är något som vi oftast hoppas aldrig behöva använda.

Försäkringsbranschens rykte blir inte bättre av att det inte hänt så mycket när det gäller att uppfylla kundernas behov, jämfört med andra branscher som till exempel digitala tjänster som streaming av filmer eller musik. Föråldrade tekniska system och lösningar är fortfarande normen, vilket innebär att kundupplevelsen släpar efter när det gäller hantering av dokument, betalningar och krav. För att förbättra relationen med kunderna måste försäkringsbranschen överväga hur användningen av rätt teknik kan bidra till att revolutionera processerna. Det finns, liksom exemplet med digitala abonnemangstjänster, andra branscher som erbjuder den senaste tekniken och funktionerna som försäkringar kan inspireras av och som sätter kundupplevelsen i främsta rummet. Här är tre sätt för försäkringsbranschen att göra motsvarande.

1. Enklare betalning
Detaljhandelsbranschen har gjort framsteg när det gäller att förbättra betalningar, särskilt genom att integrera betalningsalternativ direkt i shoppingupplevelsen. Alternativ som Köp nu, betala senare och att integrera tjänster som Apple och Google Pay förenklar att genomföra en transaktion utan att lämna webbsidan eller mobilappen, vilket uppmuntrar till smidigare köp. Enkelheten ger ökad kundnöjdhet, främjar lojalitet mot varumärket och uppmuntrar kunder att komma tillbaka.

Om försäkringsbolag integrerar betalningar i sitt flöde förenklar det köp av försäkringar och gör handläggningen av ärenden snabbare och smidigare. Att anställa en betalningsansvarig för att hantera implementering och hantering av betalningar kan vara ett bra alternativ för försäkringsföretag.

2. Omfamna den virtuella världen
Potentialen med metaverse är idag oklar, men virtuella och utvidgade verklighetssystem ger ändå stora möjligheter inom många branscher. Vare sig det rör konstgallerier och museum som erbjuder människor personliga upplevelser digitalt eller mäklarbolag som erbjuder virtuella husvisningar. Bilföretag har kunnat ”bygga” en bil i virtuell verklighet, där ingenjörer från hela världen har arbetat med designen av en prototyp digitalt.

VR-teknik kan förenkla processen kring ersättningar för försäkringsbolag och kunder. Föremål kan från början värderas med hjälp av virtuell modellering som ger “digitala tvillingar”, och i händelse av en skada kan den bedömas virtuellt. Det kan till exempel vara en dyr maskin som går sönder på en svåråtkomlig plats. I stället för dyr och långsam fysisk inspektion går det att bedöma skadan virtuellt. Reparationer kan också planeras virtuellt innan leverantörer anlitas, vilket ytterligare snabbar på ärendet.

3. Skapa smidigare kundupplevelse
Vi är vana att köpa ett helt paket i en sömlös transaktion via inbäddade upplevelser. Vid köp online väntar vi oss att kunna göra allt på samma ställe, som att boka, betala och lägga till extrafunktioner. Vid till exempel bokning av semesterresa vill vi kunna boka flyg, hotell och hyrbil på en och samma gång. Det ger en smidig kundupplevelse och ökar sannolikheten för köp av extratjänster. Genom att integrera försäkringen på försäljningsplatsen slipper kunden själva leta efter den. Dessutom får försäkringsbolagen ökade datamängder, med vilka det går att göra djupare analyser av köptrender och ersättningsanspråk i efterhand.

Försäkringsbranschen har visat stor vilja att ta till sig tekniktrender, men det finns stor potential att göra mer. Framför allt gäller det att vara riktigt kundfokuserad och då tror jag att tekniska lösningar som ovanstående förslag räcker långt för att förbättra kundupplevelsen. Det tror jag är avgörande för framtida tillväxt, inte minst genom att nöjda kunder ger rekommendationer till bekanta.

”Skippa cyberförsäkringar – lägg pengarna på organisationen!”

Posted on juni 17, 2022 by - Sak

Cyberförsäkringar och betalda lösensummor fungerar sällan som försvar mot ransomware-attacker. Svenska företag bör sluta betala för dyra cyberförsäkringar och istället investera i motståndskraft i den egna organisationen mot cyberattacker, exempelvis genom konkreta kontinuitetsplaner. Det skriver Beda Grahn, VD för Kyndryl Sverige, i ett debattinlägg för Sak & Liv. 

Gisslanattacker – att bedragare digitalt låser företag och myndigheters kritiska system och information för att pressa brottsoffrens på pengar – är idag ett problem för i princip alla företag och organisationer. Enligt den globala undersökningen The State of Ransomware attackerades 66 procent av alla företag och myndigheter under förra året och drygt två tredjedelar av dem fick information låst. 90 procent av de drabbade menade att deras förmåga att bedriva verksamheten påverkades negativt, 86 procent förlorade affärer och omsättning och snittkostnaden för åtgärder låg på 14 miljoner kronor medan verksamheten stod stilla i en månad.

Många företag tecknar därför cyberförsäkringar i förhoppningen om att – utan egen kostnad – kunna betala lösensumman som bedragarna kräver, få tillgång till krypteringsnyckeln och återfå låsta filer och system. Problemet är att cyberförsäkringar och betalda lösensummor sällan fungerar och ofta blir en kostsam historia.

Betalning – bara delar av informationen låses upp

Enligt The State of Ransomware betalar knappt hälften av de hackade företagen och organisationerna lösensumman, men de fick endast tillbaka 61 procent av sin data – en andel återställd data som dessutom är lägre än tidigare år. Endast fyra procent fick tillbaka all data. Andra undersökningar visar att 17 procent av alla som attackeras och betalar inte får tillbaka någonting alls.

Upplåst information går inte att lita på

80 procent av de som betalar lösensumma vid en gisslanattack blir attackerade igen, enligt en undersökning från säkerhetsföretaget Cybereason. Av de som attackerats igen misstänker hälften att det låg samma bedragare bakom den nya attacken något som indikerar att det i den upplåsta informationen finns skadlig kod kvar.

Cyberförsäkringar täcker sällan hela kostnaden

Även om försäkringen kan täcka själva lösensumman, är det få försäkringar som täcker mjuka faktorer som försämrade kund- och leverantörsrelationer eller ett skadat varumärke. Hur mycket affärerna har påverkats är dessutom svårt att avgöra, det kan vara i spannet marginellt till konkurs. Och betänk – betalar ert företag lösensumman och inte får igen data eller bara delar av den har ni betalat en försäkring som i princip inte ger någonting.

Dessutom kan försäkringsbolagens utredningar i sig bli en tidstjuv. It-systemen och informationen kan helt enkelt betraktas som en brottsplats som ska undersökas av försäkringsbolaget vilket ofta tar dyrbar uppstartstid.

Att investera i den egna motståndskraften – bästa försäkringen

Cyberförsäkringar och att betala lösensummor är alltså inte lösningen på problemet – organisationen behöver istället satsa på egen motståndskraft mot cyberattacker. Hur skapar man då en organisation som både har förmågan att skydda den viktigaste informationen och samtidigt är snabbt på fötter efter en attack?

Jag anser att ledningen behöver investera i att bygga upp konkreta kontinuitetsplaner och scenarion för hur en minsta livskraftig version av företaget eller myndigheten snabbt kan upprättas efter en attack. Stora delar av de pengar som läggs på cyberattackförsäkringar kan med fördel flyttas hit för att göra både kort- och långsiktig nytta. Som organisation måste ni därmed ta reda på och arbeta med att:

  1. Slå fast vad som är motorn i bolaget. Vilken information, kritiska processer och applikationer används och vilka servrar ligger de på?
  2. Värdera risker. Alltså, vilken information ska läggas extra energi och kraft på för att skydda?
  3. Skapa backuper som inte kan manipuleras och även skapa isolerade it-miljöer och nätverk.
  4. Bestämma hur man återläser data från backuper på ett sätt som inte gör att gisslanprogrammen fortsätter sprida sig.
  5. Slå fast hur man praktiskt sätter igång system igen efter att informationen blivit återläst.
  6. Bestämma hur och när organisationen tränar för en attack och återstart.

De bolag och myndigheter som investerar i den egna motståndskraften och kontinuerligt arbetar med dessa moment kommer att minimera tiden för återstart efter attacker från gisslanprogram och dessutom minska risken för att man smittar kunder eller partners. När nästa attack är ett faktum är organisationens interna motståndskraft så hög att effekterna blir till ett minimum.

Beda Grahn
VD för Kyndryl Sverige

”Dynamiska finansiella marknader är en förutsättning för tillväxt”

Posted on maj 19, 2022 by - Förmedling

Den fria världens ekonomier måste se till att vara så ledande att auktoritära regimer — som Kina och Ryssland — tvingas att förhålla sig till den fria världens rättsordning istället för tvärtom. Det skriver SFM:s ordförande Gunnar Hökmark i ett inlägg bland annat apropå det pågående kriget i Ukraina. Han påpekar att försäkringsmarknaden är en del av de finansiella marknaderna och lyfter fram SFM:s insatser för att öka dynamiken på marknaden och bidra till en utveckling som leder till högre kvalitet och trovärdighet. 

I alla tider har dynamiska finansiella marknader varit en förutsättning för nytt företagande, tillväxt och innovationer som avgjort vilka ekonomier som varit de ledande.

Det är lätt att se betydelsen av detta i de utmaningar som idag möter oss i form av Ryssland och Kina eller den globala växthuseffekten. Rysslands krig i Ukraina är ett brutalt exempel på en bister verklighet.

Å ena sidan ser vi den geopolitiska konflikten och kraftmätningen mellan den fria världen och de auktoritära regimerna. Den kinesiska diktaturen ser sin ekonomiska styrka som ett led i sin makt gentemot omvärlden. Den fria världens ekonomier måste se till att med tillväxt, investeringar och innovationer — och lönsamhet — vara så ledande att Kina, liksom Ryssland, tvingas att förhålla sig till den fria världens rättsordning istället för tvärtom.

Å andra sidan ser vi hur klimatomställningen kan få en geopolitisk betydelse genom att fossila bränslen får stanna i jorden samtidigt som nya teknologier inom transporter, kommunikation, flyg och industriella processer växer fram. Det handlar om digitalisering och utveckling av artificiell intelligens samt en ny våg av elektrifiering. Det kräver riskvilligt kapital, finansiella marknader som kan balansera och utjämna risker för att på det viset på en gång slå vakt om både det nya och det gamla.

Det kan synas vara ett långt steg att gå från den globala perspektiven till den svenska försäkringsmarknaden. Men till syvende och sist är det de stora perspektiven de finansiella marknader handlar om. Att analysera risk, ta risk och sprida risk i en föränderlig och osäker värld. Det är i detta stora perspektiv som också försäkringsförmedling ska ses. Den binder samman olika verksamheter på de finansiella marknaderna, från olika sparformer och investeringar till balanseringen av risker.

Den svenska försäkringsmarknaden gynnas av den konkurrens som förmedling av försäkringar utvecklar. Det är uppenbart att utan försäkringsförmedling skulle den svenska marknaden ha färre aktörer, mindre konkurrens och därmed högre premier för försäkringstagare. Och mindre av ekonomisk dynamik.

Finansinspektionens analyser kring den svenska försäkringsmarknaden visade att konkurrensen gett lägre försäkringsavgifter. Konkurrensen pressar priser och kostnader över hela linjen. Samma konkurrens påverkar självfallet premier liksom utvecklingen av nya produkter med de konsekvenser det har för ekonomin i sin helhet och för den enskilde konsumenten.

Det är dags att både det större perspektivet på ekonomins utveckling och det mindre på den enskildes nytta får påverka synen på försäkringsförmedling.

En billigare distribution ger ökad konkurrens, det blir lättare för nya konkurrenter att komma ut på den svenska marknaden. Konkurrens innebär att försäkringserbjudandet når fler människor i det svenska samhället som därmed blir mer stabilt. På individnivå innebär det att den enskilde personen eller det nya företagandet får ett effektivare erbjudande.

Det är nämligen möjligheten att utveckla erbjudanden och produkter som är anpassade till många olika behov och till den enskildes särskilda krav som leder till större trygghet och en bättre fungerande ekonomi i sin helhet. Ju bättre differentiering till en komplex verklighet vi kan uppnå desto bättre fungerar försäkringar, både vad gäller rätt premie och rätt skadehantering.

Det är det nya SFM:s uppgift att med alla sina verksamheter följa och driva denna debatt för att påverka den med kunskaper och analys från verkligheten. Men vi gör mer än så.

Genom utvecklingen av InsureSec, som nu tar nya steg mot ökad kvalitet och en strävan att anpassa tester och kvalitetskontroll till mångfalden av behov ser vi till att förmedlarmarknaden står under en ständig utveckling mot högre kvalitet och hög trovärdighet.

Genom InsureEd ser vi till att det finns en utbildning som kan vara hela finansmarknadens med rötterna i förmedling och försäkringar men med en bredd som når vidare.

För Sverige behöver effektiva finansiella marknader som ger innovationer och trygghet på samma gång.

Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande i Svenska Försäkringsförmedlares förening och tidigare Europaparlamentariker

”Därför bör branschen verka för ökad användning av bilkameror”

Posted on maj 13, 2022 by - Sak

I november är det sex år sedan Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att du får montera särskilda kameror i bilen som spelar in viktiga händelser under din resa. Men även om bilkameror blir allt vanligare, har det verkliga genombrottet ännu inte kommit. Försäkringsbranschen borde verka för ökad användning av bilkameror, eftersom försäkringsbolagen har mycket att vinna på att kunna göra en mer rättvis bedömning i försäkringsärenden. Det menar Robert Ingebretsen, Nordenchef för bilkameraföretaget Nextbase, i en debattartikel för Sak & Liv.

Antalet bilar på våra vägar ökar med en procent årligen, samtidigt som personskadorna minskar, vilket är positivt. Ändå skadas cirka 20 000 i trafikolyckor i Sverige varje år, eller 55 personer om dagen. Förutom det personliga lidandet så leder många av dessa incidenter till försäkringsärenden. Vad som då kan vara till stor hjälp är inspelad rörlig bild där bilisten dokumenterat sin färdväg.

Bilkameror, eller dashcams, har på senare år fått allt större genomslag på global nivå. Tekniken har utvecklats snabbt och internationellt har försäljningen av dashcams ökat med 850 procent de senaste fyra åren, vilket gör det till en av de snabbast växande konsumenttekniksektorerna i världen. Utöver detta har en ansenlig  del av alla nya bilar som säljs i Sverige någon typ av kamerasystem installerat. Detta är något som bidrar till en normalitet kring användandet av bilkameror.

Sverige går dock mot strömmen, där det funnits frågetecken bland bilister om denna typ av produkt faktiskt kan vara till nytta. Försäkringsbranschen har uttalat att den ser klara fördelar med användningen av dashcams, eftersom bildbevisning ökar sannolikheten till att rätt person kan hållas ansvarig, kortare rättsprocesser och överhuvudtaget en rättvisare bedömning i försäkringsärendet. Idag står ofta ord mot ord, vilket innebär att det inte alltid är säkert vem som ska ses som vållande till olyckan. Många fall leder istället till delat ansvar, vilket i sin tur medför att båda parter bibehåller eller får ökad försäkringspremie på sin trafikförsäkring. Det är fullt rimligt att erbjuda en förare som valt att ha en bilkamera monterad i bilen lägre premier av försäkringsbolagen, både då det ökar möjligheten till en rättvis bedömning och även då det visar att föraren är beredd att ta ansvar för sin bilkörning.

Idag används inspelat material från bilkameror främst som bevismaterial vid parkeringsskador, men bilkameror har potential att vara till stort stöd även i polis- och försäkringsärenden. Enligt en undersökning utförd av marknadsundersökningsföretaget Yougov anser 46 procent av svenska bilister att de skulle känna sig säkrare till följd av inspelningar och mer än hälften att bilkameror generellt sett kan bidra positivt till trafiksäkerheten.

Jag vill därför uppmana försäkringsbranschen att verka för en ökad användning av bilkameror i svensk trafik. Både för att hjälpa kunderna att få en lägre försäkringspremie och  lägre självrisk, men också för att korta ner rättsprocesser och kunna fatta rättvisare beslut i skadeärenden. Slutligen ligger det också i försäkringsbolagens intresse att bidra till minskat antal olyckor och Trafikverkets nollvision.

Robert Ingebretsen
Nordenchef för Nextbase