Kategori: Pension

Här är promemorian om ändringarna av premiepensionen

I dag skickade regeringen ut lagförslag om ändring av premiepensionen på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Förslagen innebär bland annat att en fondförvaltare måste ha Pensionsmyndigheten godkännande för att få erbjuda premiepensionsfonder.

Enligt promemorians förslag ska regeringen få meddela föreskrifter om krav på avkastningshistorik,  minsta förvaltat kapital och hur hög andel av det totala kapitalet som ligger i premiepensionen. 

Det föreslås också att pensionssparares alltid ska underteckna avtal personligen vid fondval och fondbyte, och att Pensionsmyndigheten ska ta ut en avgift från fondförvaltarna för handläggning av ansökan och löpande granskning av fondförvaltare. Marknadsföring och försäljning via telefon av premiepensionsförvaltning ska enligt lagförslaget förbjudas.

Förslagen baseras i stor utsträckning på Pensionsmyndigheten 30-punktsprogrammet för att förbättra premiepensionssystemet. Utöver förslagen i 30-punktsprogrammet, föreslår regeringen också krav på redovisning av hållbarhetsarbetet i fonden. 

– De senaste åren har en rad skandaler och potentiellt brottsliga gärningar uppdagats bland de valbara fonder på fondtorget. Detta är oacceptabelt. Utöver dagens åtgärder som syftar till att göra fondtorget tryggare innehåller förslaget ett krav på att endast fonder med ett aktivt hållbarhetsarbete tillåts på fondtorget, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Här kan du ta del av hela promemorian. 

Pensionsmyndigheten stoppar Solidars nio pensionsfonder

Pensionsmyndigheten meddelade under tisdagen fondbolaget Solidars nio premiepensionsfonder köpstoppas med omedelbar verkan. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten utreder om bolaget följer det samarbetsavtal som gäller för fondtorget.

Bolagets samtliga fonder köpstoppas nu av Pensionsmyndigheten. 

– Köpstoppet gäller under den tid vår utredning slutförs, och innebär att fonderna inte går att välja på fondtorget, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en presskommentar.

Om Pensionsmyndighetens utredningar visar att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet kan detta få till följd att bolagets fonder avregistreras permanent från fondtorget. Om utredningen däremot visar att fondbolaget följer samarbetsavtalet kommer fonderna att öppnas upp för handel igen.

Innehavet i Solidars nio fonder värderas till drygt 18 miljarder. Totalt har cirka 130 000 pensionssparare hela eller delar av sin premiepension investerad i Solidars fonder. 

Solidars koncernchef Roland Johansson har lämnat följande kommentar i ett pressmeddelande: 

– Beslutet är olyckligt. Vi har inte fått några frågor från Pensionsmyndigheten att besvara men kommer nu ta del av myndighetens synpunkter. Vi har fått en del kritik under senare tid och vår uppfattning är att den har varit grundlös. Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns, så att fonderna åter kan handlas.

Underkänt! Renault och Hyundai på AP7:s svarta lista

Sjunde AP-fonden har utökat sin lista med företag som inte lever upp till fondens lägstanivå när det gäller  mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption. Bland de bolag som nu svartlistas finns Renault SA och företag i Hyundai- och Tata-koncernerna.  

AP7 investerar heller inte i företag som deltar i utveckling och produktion av kärnvapen. Sedan december 2016 är Parisavtalet till FN:s klimatkonvention en av de normer vi utgår från i vår analys. 

Totalt är det fyra bolag som har svartlistats efter det senaste halvårets genomlysning:

• Elbit System Ltd

• Hyundai Heavy Industries Co

• Renault SA

• Tata Power Co. 

Ett bolag har avförts från svarta listan och är åter godkänt för investeringar: Hewlett Packard Enterprise Co.

Sammantaget – inklusive de senaste förändringarna på listan – har AP7 uteslutit 70 företag från investeringar.

Här ser du hela AP7:s svarta lista.  

KFO förlänger pensions- och omställningsavtalet med PTK

KFO har tidigare sagt upp pensions- och omställningsavtalet med PTK till årsskiftet. Nu förlängs avtalen så länge förhandlingar pågår. 

Den kooperativa arbetsgivarorganisationen KFO diskuterar sedan i våras möjligheten till ett nytt pensionsavtal med LO, PTK och fristående tjänstemannaförbund. 

Bakgrunden är bland annat att man önskar få till avtal som gemensamma för samtliga anställda. På så vis blir kollektivet större och det går att få lägre kostnader för olika försäkringslösningar. Samtidigt blir det enklare administration för KFO:s medlemsföretag, bland annat för att man bara behöver ha kontakt med en enda valcentral, menar KFO. 

Tidigare i år sade KFO upp pensions- och omställningsavtalet med PTK till årsskiftet.

Men nu har KFO beslutat att avtalet ska fortsätta att gälla även efter årsskiftet, och så länge som förhandlingar pågår mellan parterna.

– KFO ser att förhandlingarna förs i en konstruktiv anda men att det behövs mer tid innan en lösning kan förhandlas fram. Medan förhandlingarna pågår är det viktigt att KFO:s medlemmar kan ge tydliga besked till sina anställda att deras tjänstepension och försäkringsskydd fortsätter att gälla precis som tidigare även efter årsskiftet, skriver KFO på sin hemsida.

– Genom prolongeringen av de nuvarande avtalen har skapats en positiv grund för det fortsatta förhandlingsarbetet. För PTK har det varit viktigt att de anställdas villkor gällande pension, andra avtalsförsäkringar och omställning säkerställts, säger PTK:s förhandlingsledare Jaan Kolk i en kommentar från PTK.  

Eva Vestin ny i styrelsen för Pensionsmyndigheten

Eva Vestin, it-chef på Swedavia, är ny ledamot i styrelsen för Pensionsmyndigheten. 

Eva Vestin har tidigare haft ledande befattningar inom it på bland annat Folksam, Astra Zeneca och Vattenfall.

– För regeringen är det viktigt att stärka IT-kompetensen och säkerställa att IT-säkerheten står högt på myndigheternas agenda också på styrelsenivå. Därför ser vi att Eva Vestin kommer vara en tillgång, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar i ett pressmeddelande från i fredags.

Allra hotar att kräva skadestånd på 1,9 Mdr kr från Deloitte

Allra kan komma att kräva sina tidigare revisorer på ett skadestånd på 1,9 miljarder kronor. Det framgår av information som publicerats på Allras hemsida. 

Det är under sektionen ”Allra Inifrån” som Allra berättar om kravet mot de tidigare revisorerna på Deloitte AB. 

Enligt Allra har Deloitte AB och den tidigare revisorn Jan Palmqvist vid en rad tillfällen under 2016 och 2017 granskat Allra räkenskaper utan att komma med några anmärkningar, inklusive de kritiserade affärerna med värdepappersbolag i Dubai. 

Trots att Deloitte så sent som i februari uttryckt att Allra haft alla papper i ordning, valde Delitte att lämna in en brottsanmälan i mars 2017. Detta bidrog till att en rad värden i Allra gick om intet, menar Allra.

– Allra Sveriges skadeståndsanspråk torde uppgå till cirka 1,9 miljarder kronor med hänsyn tagen till värderingen av koncernen vid årsskiftet 2016/17, skriver Allra i sin kommentar.

Advokatfirman Gernandt & Danielsson har nu på uppdrag av Allra formulerat ett brev till Deloitte, där man bland annat skriver att revisorerna oaktsamt förorsakat stor skada genom att ändra sin tidigare bedömning av verksamheten. 

– Revisorernas och Pensionsmyndighetens agerande och uttalande i olika sammanhang har orsakat Allrakoncernen och dess aktieägare mycket stor ekonomisk skada. Skadeståndsanspråk har redan framställts mot Pensionsmyndigheten. Genom detta brev meddelar vi nu också skriftligen att också Revisorerna gjort sig skyldiga till skadeståndsgrundande handlingar och underlåtenhet. Våra klienter förbehåller sig således rätt att framställa skadeståndsanspråk mot Revisorerna, heter det i brevet.

Allra påpekar också i dag i ett separat meddelande att de nuvarande revisorerna BDO och Grant Thonrton har lämnat en ren revision för Allra. 

– Det betyder att de i media ifrågasatta transaktionerna i Allras fonder granskats av bolagets revisorer utan att några anmärkningar gjorts. Oberoende av revisorernas granskning har även bolagets internrevisorer genomfört en granskning av fondförvaltningen och även de har granskat de ifrågasatta transaktionerna och kommit till samma slutsats – inga fel eller brister har gjorts, heter det i informationen från Allra.

Här kan du läsa hela brevet från Gernandt & Danielsson till Deloitte.  

Ekobrottsmyndigheten slog till i torsdags mot Falcon Funds

Ekobrottsmyndigheten meddelade i fredags att man genomfört ett omfattande tillslag mot Falcon Funds. Tillslaget skedde under torsdagen parallellt i Sverige, Storbritannien och Norge. 

I samband med tillslagen har husrannsakan skett på ett antal platser i dessa länder, och ett antal nyckelpersoner frihetsberövats. Brottsmisstankarna gäller bland annat grova bedrägerier.

– Det som händer nu är att de beslag som har gjorts i samband med husrannsakningar ska gås igenom och analyseras för att kunna säkra bevis. Det kommer också hållas förhör med de personer som nu är frihetsberövade, säger Arne Fors, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, i en presskommentar.

Ärendet mot Falcon Funds inleddes hösten 2016 med en anmälan från Pensionsmyndigheten.  till EBM avseende misstänkta brott i Falcon Funds. Ärendet har omfattande internationell koppling med en stor mängd transaktioner i och mellan olika länder. I denna del har begäran om rättslig hjälp skett till 20 länder för att erhålla information. EBM har haft samarbete med myndigheter i Norge, Malta, Italien och Storbritannien samt med Europol och Eurojust.

 

Svensk Försäkring: Ökad betydelse för tjänstepensionen

Tjänstepensionen har ökat i betydelse de senaste åren. Den slutsatsen drar Svensk Försäkring av ny publicerad statistik över utbetalda pensioner i Sverige de senaste åren. 

Enligt statistiken från Svensk Försäkring har utbetalningarna av ålderspensioner totalt sett ökat med 26 procent mellan åren 2011 och 2016. 

Men tjänstepensionsutbetalningarna har ökat mer än så. Av statistiken framgår att utbetalda tjänstepensioner har ökat med 28 procent. Även utbetalningen av privat pensionssparande har ökat med 28 procent. 

Det innebär sammantaget att tjänstepensionens andel av utbetalda pensioner ökar. 

– Statistiken visar hur viktiga tjänstepensionerna är i ålderspensionssystemet och att tjänstepensionernas betydelse ökat över tid. Alltfler individer verkar ha många år av intjänande i tjänstepensionssystemen. Ökningen är också en indikation på att den utbyggnad av tjänstepensionssystemen som vi sett under de senaste decennierna börjar slå igenom, säger Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring i en kommentar.

– Vi förväntar oss att tjänstepensionerna kommer öka ännu mer framöver på grund av de kraftiga ökningarna av avsättningar till tjänstepension som skett på senare tid.

Här kan du ta del av hela rapporten från Svensk Försäkring. 

Den nya överenskommelsen om pensionerna – här är hela listan!

I dag presenterades pensionsöverenskommelsen i Pensionsgruppen, som bland annat innebär höjda åldersgränser och förändringar av premiepensionssystemet.

Överenskommelsen presenterades av företrädare för de sex partierna i Pensionsgruppen , och av regeringens företrädare socialminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund

– Vi är alla överens och tar nu ett helhetsgrepp och renoverar det svenska pensionssystemet för att höja pensionerna och öka tryggheten för både dagens och framtidens pensionärer, sade Annika Strandhäll och Per Bolund i ett pressmeddelande i dag på morgonen.

Allianspartiernas fyra företrädare i Pensionsgruppen gav följande kommentar i pressmeddelandet:

– I takt med att vi lever längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Denna överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden.

Det här är vad Pensionsgruppen är överens om:

1. Utredning om förstärkt grundskydd.
Grundskyddet för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna ska höjas. Bland annat kommer garantipensionen utökas med ett tilläggsbelopp för de pensionärer som har det tuffast. Ett utredningsförslag presenteras i februari 2018.

2. Ett reformerat premiepensionssystem med upphandlade fonder.
Risknivån i förvalet ska utredas för att säkerställa att den är rimlig. För den som väljer att göra aktivt val kommer kapitalet placeras på ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg. Antalet fonder minskar avsevärt.

3. Så höjs pensionsåldrarna.
Förändringarna innebär att alla pensionsåldergränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Hur stor del av livslängdsökningen som bör påverka riktåldern liksom den närmare tekniska konstruktionen utreds vidare.

Lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs:
– 2020 från 61 till 62 år
– 2023 från 62 till 63 år
– 2026 från 63 till 64 år

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, LAS-åldern, höjs:
– 2020 från 67 till 68 år
– 2023 från 68 till 69 år

Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs:
– 2023 från 65 till 66 år
– 2026 från 66 till riktåldern, vilket innebär att den knyts till medellivslängdsökningen. 

Pensionsgruppen är överens om att personer med ett långt arbetsliv, minst 44 år, ska omfattas av övergångsbestämmelse så att de även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder.

Avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare.

4. Förbättringar av arbetsmiljön och utbildningsinsatser ska ses över. 
Dessa områden ligger visserligen utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om, men partierna bakom pensionsöverenskommelsen är överens om att intensifiera arbetet med ytterligare insatser för en bättre arbetsmiljö och en bättre möjlighet att ställa om under arbetslivet.

5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen.
För att underlätta det samarbetet med parterna på arbetsmarknaden skapas ett partsråd för ömsesidigt samråd mellan Pensionsgruppen och parterna.

6. Delegation för äldre arbetskraft.
ör att uppnå ett mer hållbart arbetsliv och långsiktigt hållbara pensioner kommer Pensionsgruppen inom kort att presentera en delegation som ska arbeta forskningsnära, tillsammans med andra relevanta aktörer, för att motverka åldersdiskriminering och se till att ta till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.

7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
Avdragsreglerna för tjänstepension ses över för att både det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalade pensionslösningarna ska bidra till långsiktigt trygga och hållbara pensioner.

8. Åtgärder för mer jämställda pensioner.
Kvinnor har i genomsnitt 30 procent lägre pensioner jämfört med män. För att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor behöver bland annat förändringar ske på arbetsmarknaden, konstaterarPensionsgruppen.

9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.
Reglerna för hur AP-fonderna investerar våra framtida pensioner behöver moderniseras för att bli mer hållbara, för att mer pengar ska kunna placeras utanför börsen och för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

Här kan du läsa mer om detaljerna i uppgörelsen. 

Nytt förslag: Den som jobbat länge får gå i pension tidigt

Pensionsgruppen är på väg att enas om ett regelverk som innebär höjda åldersgränser för pension. Dagens Nyheter skriver i dag att en del av kompromissen mellan partierna i pensionsgruppen kan innebära att den som arbetat i minst 44 år får ta ut allmän pension även om inte 63-årsåldern är uppfylld. 

Det har kommit kritik bland annat från fackligt håll mot att höja gränsen för det tidigaste uttaget av allmän pension från 61 till 63 år.

Det nya förslaget om att den som har arbetat i minst 44 år får bli pensionär ses, enligt Dagens Nyheter, som ett sätt att blidka kritikerna. Med det förslaget får den som började arbeta redan som 18-åring gå i pension vid 62 års ålder. 

Här kan du läsa hela Dagens Nyheters artikel i ämnet. 

 

”Solidar kopierade Allras upplägg för att mjölka spararna”

Solidar har använt samma typ av upplägg som Allra för att mjölka fonder på pengar. Det rapporterade Ekot i morse, och hänvisade till en undersökning av Småspararguiden. Enligt undersökningen har minst 35 miljoner kronor försvunnit ur Solidars fonder genom upplägg som påminner om Allras. 

– Upplägget är oerhört likt. Och Solidar gjorde de här affärerna strax efter Allra. Och de har förmodligen inspirerats av hur man gör helt enkelt, sade Patrick Siegbahn i intervjun i Ekot. Patrick Siegbahn är grundare av Småspararguiden. 

Enligt Patrick Siegbahn har Allra och Solidar haft en rad gemensamma affärer. 

 – Vi ser att våren 2014 grundar företrädare för Solidar och företrädare för Allra det här gemensamma bolaget på Malta, säger han i Eko-inslaget.

Solidar förvaltar knappt 25 miljarder åt cirka 130 000 kunder. 

Under måndagen gick Solidar till motangrepp mot Småspararguidens och Ekots rapportering, och sade bland annat att Solidar inte har haft något samarbete med Allra eller personerna bakom bolaget. Man tillbakavisar också kritiken mot de certifikat som kritiserats. 

– Det är stora och starka krafter som verkar och det blir extra tydligt nu när PPM-systemet kanske kommer att göras om och branschen väntar på Pensionsgruppens besked i frågan. När det handlar om SR:s reportage får man också komma ihåg att källan också har egna kommersiella intressen. Så jag tycker att man generellt ska förhålla sig kritiskt till det som rapporteras, säger Solidars koncernchef Roland Johansson bland annat i sin kommentar.  

Här kan du ta del av inslaget i Ekot. 

Här kan du läsa mer om vad Småspararguiden skriver. 

Här är Solidars kommentar till kritiken. 

39,5 Mdr kr sätts in på svenska folkets premiepensionskonton

Under december månad kommer 39,5 miljarder kronor att sättas in på svenska folkets premiepensionskonton, meddelar Pensionsmyndigheten i dag. 

För inkomstpensionen sätts 255 miljarder kronor in på pensionskonton. 

Förutom insättningarna som rör allmän pension betalar arbetsgivarna i år in uppskattningsvis 191 miljarder kronor för tjänstepension till sina anställda. Den totala pensionsinsättningen för året blir därmed knappt 490 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. 

Den maximala insättningen till inkomstpensionen uppgår till 71 160 kronor för hela året, för den som har minst 37 062 kronor per månad i tjänsteinkomst. 

Den samlade inkomstpensionsskulden uppgick före årets insättningar 8 714 miljarder kronor. Utöver det finns 1 321 miljarder kronor i kapital i buffertfonderna i AP-fondsystemet.

Insättningarna till premiepensionen startar den 11 december. I snitt sätts det in 7 039 kronor per sparare. Maximal insättning till premiepensionen uppgår till 11 118 kronor för hela året.

För de pengar som placeras på pensionsspararnas konton så köps nya fondandelar till varje pensionssparare. Den handeln börjar måndagen den 11 december. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast torsdagen den 7 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 8 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 13 december. 

AMF: Var fjärde pensionär hade velat jobba längre

Nästan var fjärde pensionär, 24 procent av de tillfrågade, hade egentligen velat fortsätta arbeta om det hade varit möjligt. Det visar en undersökning som AMF presenterade i dag. 

Enligt undersökningen är majoriteten av pensionärerna – 65 procent – nöjda med tidpunkten de gick i pension, och bara knappt var tionde hade velat gå i pension tidigare.

Bland dem som gick i pension efter 66 års ålder hade nästan var tredje velat gå i pension ännu senare.

En del av pensionärerna är också positiva till att arbeta igen. En av tio uppger att de är intresserade av att återgå till arbete men på deltid.

– De pensionärer som är nöjdast med tillvaron har kunnat välja själv när de går i pension. Men många tvingas också mer eller mindre i pension på grund förväntningar från omgivningen, sjukskrivning eller arbetslöshet. Från politiskt håll måste man diskutera förslag som gör det möjligt för stora grupper att arbeta vidare på egna villkor. Bra hälsa, möjlighet till flexibla arbetstider och bättre ekonomisk ersättning kan höja pensionsåldern, säger AMF:s trygghetsekonom Dan Adolphson i en presskommentar. 

– Den egna hälsan kan sätta stopp för yrkeslivet. Men tidig pension bör inte vara förstahandsvalet eftersom det leder till lägre inkomst livet ut. Man behöver inte jobba ända in i kaklet, på allt fler arbetsplatser finns lösningar som gör det möjligt att trappa ned från 60 eller 61 år för att orka jobba längre.

Undersökningen genomfördes 13–30 oktober 2017 i Demoskops SeniorPanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval. Totalt intervjuades 4 300 personer i allmänheten +55 år, varav 3 009 pensionärer och 1 291 förvärvsarbetande. Deltagarfrekvensen var 52 procent.

Skandia: Sex av tio ser bostaden som ett pensionssparande

Nära sex av tio svenskar mellan 50 och 79 år ser sin bostad som en slags pensionsförsäkring. Det framgår av en undersökning utförd av Skandia, som presenteras under måndagen. 

Skandia påpekar samtidigt att det kan finnas problem med att betrakta boendet som ett pensionssparande, eftersom värdet på bostaden är helt beroende av fastighetsmarknadens utveckling. 

Även om bostaden representerar ett stort värde, är det inte säkert att det värdet går att realisera. Närmare fem av tio kan inte tänka sig att flytta till mindre eller enklare boende för att få mer pengar att röra sig med.  

– Den närmast eviga uppgången på fastighetsmarknaden riskerar att forma en övertro på boendet som ett tryggt pensionssparande. Tron på bostaden som pensionsförsäkring bygger dels på fortsatt uppgång och dessutom måste man sälja eller belåna bostaden för att kunna frigöra pengarna. Pensionsparande bör ske med god riskspridning och inte med blint fokus på fastighetsmarknaden, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till undersökningen. 

– Boende bör ses som konsumtion och inte en säker investering eftersom du alltid kommer att behöva någonstans att bo. Att till exempel amortera för att i framtiden få en lägre boendekostnad är rätt sätt att se på bostaden i ett pensionsperspektiv. Med nya regelverk blir man tvingad till amortering i större utsträckning men det får inte ersätta det långsiktiga sparandet som man ska leva livet för som pensionär.  

Undersökningen bygger på 1 121 intervjuer som har genomförts med hjälp av webbintervjuer i Novus Sverige-panel.

SNS-seminarium: ”Dröjer 150 år tills vi får jämställda pensioner”

Med nuvarande förändringstakt dröjer det 150 år innan det blir helt jämställda pensioner för män och kvinnor. Det framgår av en studie som presenteras i dag på ett seminarium av SNS. Skillnaden i pension beror framförallt i första hand på skillnaden livsinkomst mellan män och kvinnor.  

I dag genomför SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – ett seminarium som bland annat tar upp bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 

Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert. I diskussionspanelen finns Gabriella Sjögren Lindquist, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen, Karin Lidman, Chef Produkt & Erbjudande på Nordea Liv & Pension samt Martin Linder, förbundsordförande i Unionen och ordförande för PTK. 

En utgångspunkt för seminariet är en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som publicerades tidigare i år.  

Av rapporten framgår – kanske inte helt överraskande – att skillnad i nivån på pension beror främst på inkomstskillnader under det totala arbetslivet. Skillnaden härrör i första hand från tjänstepensionen, inte från den allmänna pensionen. 

– Skillnaderna i pension återspeglar det ojämställda arbetslivet, och så länge det består kommer könsskillnaderna i pension att göra det. Utan pensionssystemets grundskydd i form av garanti- och efterlevandepensionen samt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle situationen för äldre kvinnor vara ännu sämre. Samtidigt överför och cementerar tjänstepensionerna inkomstskillnader från arbetslivet till pensionen, sägs det bland annat i ISF-rapporten.

Några av de utmaningar som lyfts fram i rapporten är att personer utan förankring på arbetsmarknaden riskerar att hamna i en utsatt situation som pensionärer. En annan utmaning är flexpensionen i tjänstepensionsavtalen, som ökar möjligheten att gå i tidig ålderspension.

Här kan du ta del av hela rapporten från ISF.