Image of author

Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv

De svenska skadebolagen — corona-krisens vinnare

KrönikaSjälvklart finns det i grunden ingen vinnare på dagens corona-kris.

För krisen drabbar oss alla. Vi isolerar oss och vi oroar oss för nära och kära i riskgrupper. En del av oss blir svårt sjuka.

För de mest utsatta branscherna är corona-krisen en katastrof.

På ytan ser det kanske ut som om en stor del av näringslivet i övrigt rullar på som vanligt — fast med digitala internmöten istället för fysiska och med tidseffektivt hemarbete istället för kontorsjobb. Fast i praktiken bromsas mycket av utvecklingen upp eftersom osäkerheten är så stor om framtiden. Och digitala möten inte leder till den där tändande gnistan som behövs när nya spännande projekt ska dras igång. Nykundsbearbetningen lider svårt när fysiska möten blir en omöjlighet.

Men ska man tala om någon bransch som — kortsiktigt — är vinnare på krisen, så kommer skadeförsäkring högt på listan.

Under den gångna veckan har kvartalsrapporter lämnats för If och Folksam. I båda fallen har försäkringsrörelseresultatet ökat dramatiskt under årets första kvartalet jämfört med föregående år.

Folksam Sak pressade ned sitt combined ratio med 4,0 procentenheter till 96,0 procent. Den viktigaste orsaken var sjunkande skadekostnader.

I ifs fall sjönk combined ratio för den svenska verksamheten med över 7 procentenheter till 71,0 procent — närmast spektakulärt lågt. Minskningen beror framförallt på ett lägre skadeutfall.

Det finns det också andra orsaker till det låga skadeutfallet första kvartalet, exempelvis en mild vinter. Men givetvis har det betydelse att fabriker står stilla, att trafiken minskar och att inga brottsoffer in spe rör sig på stan. Även om detta till viss mån motverkas av en ökning av fritidshusskador när ingen är på plats i sommarstugan och ökade kostnader för reseförsäkringen och för inkomstförsäkringen.

Sammantaget tycks det i alla fall som corona-krisen hittills har varit positiv för skadebolagens ekonomi. Åtminstone om man bortser från effekterna för finansrörelsen.

Men det är alltså i det korta perspektivet.

I ett längre perspektiv finns inget positivt med en kris som får den globala ekonomin att tvärbromsa, arbetslösheten att rusa, börsen att rasa och budgetunderskotten att nå nya höjder.

* * * * *

Under veckan passerade Sak & Liv 5 000 publicerade artiklar sedan start.

Jag är stolt över att bidra till att hålla försäkringsbranschen välinformerad om sådant som är viktigt — inte så sällan är vi först med betydelsefulla nyheter som andra media sedan tar upp. Och jag är glad över det stimulerande med gensvaret på det vi skriver — och vill därför passa på att tacka alla läsare för den positiva feedbacken!

Under våren har vi också slagit nytt rekord i antalet läsare per månad: 35 000 unika besökare. Extra roligt är det är ett rekordstort intresse för vad vi skriver i de märkliga tider som vi lever i nu!

* * * * *

För ett par veckor sedan kom Finansinspektionens beslut om varning och sanktion mot Skandia. Enligt beslutet ska Skandia betala en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor — en rekordnivå när det gäller FI-sanktioner riktade mot försäkringsbolag.

Huruvida sanktionen var motiverad eller inte har jag svårt att ha någon åsikt om. Uppenbart är att solvensregelverket inte är helt lättolkat.

Men man reflektera över vad en sanktion av detta slag egentligen får för konsekvenser, när det gäller ömsesidiga bolag som Skandia.

För paradoxalt nog att det ju bolagets kunder som tvingas betala de 35 miljoner kronorna. Just de kunder som Finansinspektionen sagt sig vilja skydda genom sitt beslut. Några andra ägare till Skandia Liv finns ju inte. Några ekonomiska konsekvenser för styrelse eller andra ledande beslutsfattare i bolaget får sanktionen inte.

Sedan kan man också reflektera över att Finansinspektionen i sitt beslut skriver att ”Mot bakgrund av detta anser Finansinspektionen att Skandia Livs samarbete inte har varit av ett sådant slag att bolaget i väsentlig mån kan anses ha underlättat myndighetens undersökning.” Bland annat av detta skäl avstår FI från att sänka sanktionsbeloppet.

En liknande formulering användes tidigare när det gäller sanktionen mot Avanza Pension.

Det kan naturligtvis finnas goda skäl till att ett försäkringsbolag inte agerar på ett sådant sätt att tillsynsmyndigheten tycker att man underlättar myndighetens undersökning. Det kan också finnas en stor diskrepans i förväntningarna på hur mycket ett tillsynsobjekt ska hjälpa till. Men uppenbarligen kan det stå ett bolag dyrt om man inte är tillräckligt hjälpsam.

Vågar vi tro att servicegraden kommer att upplevas som våldsamt hög nästa gång FI undersöker ett bolag i sömmarna?

8 maj, 2020
Gunnar Loxdal