Därför kan Bonnesen-domen ge en boost för VDS-försäkring i Sverige
KrönikaDen 10 september dömdes Swedbanks tidigare VD av Svea hovrätt för grovt svindleri.
Det grova svindleriet anses ha bestått i att hon inte berättade hela sanningen då hon uttalade sig om bankens åtgärder mot penningtvätt i bankens verksamhet i Estland utan att den sammantagna bilden hon förmedlade om bankens affärer i Estland var vilseledande.
Domen överraskade många — inte minst den åtalade som tidigare blivit frikänd i tingsrätten.
Av intresse inte bara för Swedbank och för den åtalade är att rätten konstaterade att en VD för ett publikt aktiebolag kan anses ägna sig åt grovt svindleri genom att yttra sig i media, och då inte bara när man kommer med rena lögner utan också när man formuleringar halvsanningar som sammantaget kan ge en felaktig bild av tillståndet i ett företag.
I Birgitte Bonnesens fall handlade det om att intervjuer med Svenska Dagbladet och TT i samband med att Swedbank släppte sin tredje kvartalsrapport för räkenskapsåret 2018. Hovrätten menar att uppgifterna förmedlade det vilseledande budskapet att det inte fanns några misstänkta penningtvättskopplingar till Danske Banks verksamhet i Estland under åren 2007–2015.
Av visst intresse här är också att åklagaren faktiskt ändrade sin gärningsbeskrivning efter den friande domen i tingsrätten.
I tingsrätten tog åtalet sikte på att Birgitte Bonnesen lämnat vilseledande uppgifter med innebörden att Swedbank inte haft problem med sina AML-processer. I hovrätten justerade åklagarna åtalet så att det istället gällde vilken huvudsaklig innebörd som uppgifterna/informationen hade, eller i vart fall förmedlade.
Det krävdes alltså enligt åklagaren inte några direkta lögner om Swedbanks penningtvättsproblem i Estland för att hennes uttalanden skulle betraktas som grovt svindleri. Det räckte med att hennes uttalanden sammantaget förmedlade en bild som inte var helt korrekt. Bonnesen kanske inte ljög direkt, men hon gled på sanningen och gjorde ett skevt urval av fakta i sina kommentarer.
Och det visade sig vara tillräckligt för hon skulle dömas till ett år och tre månader i fängelse.
Slutsatsen av domen är med andra ord att det finns skäl för varje person i ledande befattning i ett publikt företag att väga sina ord på guldvåg. Det räcker inte att varje mening som sägs är korrekt, utan det är det sammantagna förmedlade intrycket som räknas.
Vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare Ted Murelius påpekade också i en kommentar efter domen att den kan få konsekvenser när det gäller hur börsbolagen kommunicerar:
— Om domen fastställs kommer det sannolikt få konsekvenser för börsbolagens kommunikation med marknaden framöver när det gäller tydlighet och transparens.
Swedbank har avstått från kommentarer till domen med argumentet att rättegången handlade om en tidigare VD:s agerande, inte om banken.
Det är nu inte riktigt hela sanningen att banken inte alls har varit involverat i rättsprocessen.
Swedbank har nämligen åtminstone i tingsrätten stå för kostnaderna för den tidigare VD:ns försvar.
Banken har i sin tur fått täckning för kostnaderna genom en försäkring.
Med tanke på den uppenbara och kanske ökade risk som företagsledare löper att åtalas för tveksamma yttranden om läget i verksamheten, borde affärsmöjligheterna för denna typ av försäkringsskydd se goda ut i Sverige.
Guldläge alltså för att kontakta företagsledningar och beskriva behovet av VDS-försäkring!
Skynda att fynda innan premierna sticker iväg!
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från Svea hovrätt.