Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv

Försäkringsbranschen klarar sig undan bankskatten — den här gången

 

• Den nya bankskatten har knappt uppmärksammats alls i bredare media, men kommer sannolikt att innebära höjda räntor för bostadslån på lite sikt. 

 

KrönikaNu har regeringen presenterat förslaget på ny bankskatt — eller ”riskskatt”. Lanseringen har skett lite i skymundan, media har knappt rapporterat alls om det inträffade.  

Det nya förslaget kan sägas ersätta det förslag till finansskatt i form av en extra arbetsgivaravgift på finansverksamhet som drogs tillbaka år 2017 — efter massiv kritik.

Då påpekade bland annat företrädare för försäkringsbranschen att finansskatten skulle drabba pensionssparare i ömsesidiga bolag. Det lyftes också fram att den ökade arbetsgivaravgiften kunde leda till nedskärningar på lokalkontor i landsorten i försäkringsbranschen.

Det nya förslaget till bankskatt får — till skillnad från det tidigare förslaget — i princip ingen effekt på försäkringsbolagen. Nu tas istället sikte på större kreditmarknadsbolag. Av svenska försäkringsgrupper är det förmodligen bara Länsförsäkringar som berörs. Detta eftersom man varit så framgångsrik med att locka bolånekunder att man har kommit över gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder. Å andra sidan drabbas också Länsförsäkringars konkurrenter på bolånemarknaden av samma skatt, så effekten blir förmodligen rätt marginell. Möjligen skulle Skandiabanken — som i dag ligger under gränsvärdet — kunna gynnas på bolånemarknaden i förhållande till Länsförsäkringar.

Med den nya skatten får av allt att döma svenska bolåntagare får betala något högre räntor i framtiden, när kostnaderna vältras över från kreditinstituten till kunderna.

Regeringen lyckas i promemorian om den nya skatten hävda att den har en fördelningspolitiskt tilltalande profil. Det är ju nämligen höginkomsttagare som lånar mest, och som därmed påverkas mest av eventuella höjda bolåneräntor. Om skatten kortsiktigt mest skulle påverka vinsterna snarare än bolåneräntorna, är praktiskt nog även detta fördelaktigt ur fördelningspolitisk synvinkel. Det slår ju i så fall hårdast mot landets mest förmögna kapitalägare.

Dessutom menar finansdepartementet i sin promemoria att skatten har en tilltalande jämställdhetsprofil, eftersom män har mer kapitalinkomster än kvinnor.

— Det är också vanligare att män har denna typ av kapitalinkomster än kvinnor. På kort sikt kan förslaget därför förväntas stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män, heter det i promemorian om den nya bankskatten.

Bara positiva effekter ur regeringens synvinkel med andra ord! Med tanke på att förslaget är djupt förankrat även hos C och L lär förslaget inte stöta på patrull i riksdagen.

* * * * * *

En av nyheterna i Sak & Liv i veckan var att Länsförsäkringar utsetts till en av de 100 arbetsgivare som är allra mest attraktiva bland studenter och nyutexaminerade akademiker.

Länsförsäkringar är bara att gratulera!

Bra jobbat att slå sig in på listan över de tio mest attraktiva arbetsgivarna bland nyutexaminerade ekonomer.

Men varför är Länsförsäkringar så ensamt på toppen bland försäkringsbolag?

Varför slår sig inget annat företag i försäkrings- eller pensionsbranschen in på listan? Lockar det inte att förvalta pensionssparares pengar hos giganter som Skandia, Alecta eller AMF? Övertygar inte ambitiösa ESG-program dagens värderingsstyrda generationer av X- och Y- och Z-studenter? Är det inte kittlande nog att vara med och skapa morgondagens breddförsäkringar i bolag som Dina eller Folksam? Har dagens ungdomar helt missat branschens coola startups som Hedvig, Omocom och Gofido?

Sanningen att säga har försäkringsbranschen fortfarande har en del att jobba med för att stärka sina varumärken hos framtidens arbetskraft. För att verkligen lyckas locka morgondagens talanger krävs det en något mer ambitiös profilering av branschen än vad man har lyckats med hittills, alltså undantaget Länsförsäkringar.

* * * * * *

En annan spännande nyhet i veckan var att en domstol i London avgjort vilken typ av skadefall under corona-krisen som kan leda till utbetalningar av skadeersättning under bolagens avbrottsförsäkringar. Domen kan visserligen fortfarande överklagas, men röster i branschen har andats lättnad kring att rättsläget kring avbrottsförsäkringar och corona har klarnat något.

Något som inte har uppmärksammats särskilt mycket är att initiativet till domstolsprövningen togs av FCA, Storbritanniens motsvarighet till Finansinspektionen. FCA ville ha ett snabbt klarläggande om vad som gällde — inte minst för att få klarhet för de tusentals drabbade företag och hundratusentals anställda som berörs.

Ett strålande initiativ av FCA.

När får vi se den svenska Finansinspektionen ta liknande initiativ för att reda ut viktiga frågor kring försäkringsvillkor?