Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv
Nej, vi har ännu inte sett den sista sänkningen av återbäringsräntan
• De traditionella livbolagen tänker på pocenten och sänker återbäringsräntorna. Men det är långt ifrån säkert att the bottom is nådd.
KrönikaDen senaste tiden har det haglat besked om sänkta återbäringsräntor. Räntenivåerna ligger i dag på 1—3 procent för de flesta traditionella livbolag, med undantag för Änkan som än så länge ligger kvar på 10 procent.
Räntesänkningarna är inget att förvånas över. Självklart slår sjunkande aktiekurser och stigande räntor igenom i bolagens placeringsportföljer. Självklart måste återbäringsräntan anpassas till ett nytt läge.
Samtidigt finns det flera anledningar att tro att vi inte har sett slutet på sänkningarna.
Riksbankens prognoser talar om fortsatta räntehöjningar under det närmaste året. Leveransproblemen och prisökningar slår mot lönsamheten i näringslivet och bidrar till lägre avkastning.
Med andra ord vore det inte väldigt osannolikt om vi får se fortsatta sänkningar från dagens nivåer på 1—3 procent för de flesta tradbolagen. Må vara att vi just den senaste veckan har fått se stigande börskurser.
Årsrika och minnesgoda läsare minns säkert när återbäringsräntan faktiskt har legat på 0 procent. På den nivå är det de facto ett återtag av pengar från spararna eftersom återbäringsräntan anges före avgifter och avkastningsskatt. Bli inte förvånad om vi hamnar där igen!
* * * * *
I förra veckan presenterade FI sin analys av prissättningen på konsumentförsäkringar där man — kraftigt inspirerarad av liknande granskningar i Storbritannien och Irland — konstaterar att lojala kunder får betala ett högre pris än nya kunder. Åtminstone gäller det hem- och villahemförsäkring. Inspektionen deklarerar att man ska ta en diskussion med branschen för att få till en förändring. Och blir det ingen förändring så kommer FI att överväga ”andra åtgärder”, dock oklart vilka.
Som konsument kan man förstås bli glad för att FI pekar på problemet att lojala kunder missgynnas. Det känns ju i grunden väldigt osympatiskt och orättvist.
Men i analysen konstaterar FI samtidigt att det inte finns några uttryckliga regler för hur bolagen bestämmer sina försäkringspremier.
FI hänvisar visserligen till diffusa formuleringar i IDD-lagstiftningen, till risken för minskat förtroende för branschen — utan några belägg på detta — och till risken för en osund prisfokusering. Men är detta verkligen en hållbar grund för att överväga ”andra åtgärder” om branschen inte är tillräckligt lyhörd för FI:s krav på förändring av prissättning?
Kort sagt lyckas FI inte riktigt övertyga om att det finns någon legal grund för ett ingripande mot branschens prissättning.
För vad är det egentligen som säger att det är viktigare för samhället att ingripa mot försäkringsbolagens prissättning än missgynnande av trogna kunder än mot exempelvis bankernas prissättning av bolåneräntor, mobilföretagens orättvisa abonnemangspriser och tidningsförlagens rabatterbjudanden till nya prenumeranter?
* * * * *
Planen är att Sak & Liv under hösten ska byta till ett nytt prenumerationssystem. Inspirerad av FI:s granskning av prissättningen för lojala kunder, kommer vi i samband med systemskiftet att införa ett rabattsystem för de mest trogna prenumeranterna på Sak & Liv Premium. Stay tuned!
