Image of author

Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv

Om den ökade volatiteten i försäkringsbranschen

• What a little virus can do. Coronavirus har en partikelstorlek om ungefär 0,12 mikrometer. Det är inte stort. Ändå har viruset haft stor inverkan på oss alla de senaste 18 månaderna. Bland annat har den svenska försäkringsbranschen påverkats.

Att detaljhandeln har drabbats hårt av pandemin är ett understatement.

Dels har konsumtionen minskat totalt, dels har försäljningen gått över till e-handel när det har tagit emot för många att trängas i butiker.

Så det är väl inte undra på att många företag inom handeln har haft likviditetsproblem.

En rad butikskedjor har sedan pandemins start försatts i konkurs eller genomfört en företagsrekonstruktion; MQ, Joy, Flash, Dea Axelssons, Brothers, Polarn & Pyret, Paradiset, Melanders, Shirt Factory och Make Up Store för att nämna några välkända varumärken.

Så är det också ett dotterbolag inom Svensk Handel som har kommit att drabbas hårdast bland livförsäkringsbolagen under pandemiåret 2020.

Hösten 2020 gjorde kunderna i Svenska Handel Fondförsäkring omfattande återköp ur sina kapitalförsäkringar. Nu är det inte givet att dessa uttag hade en direkt koppling till pandemin, men omfattningen är i vilket fall anmärkningsvärd.

På ett bräde försvann tillgångar över 300 miljoner kronor ur företaget, motsvarande 23 procent av det förvaltade kapitalet.

Japp, ni läste rätt:

—23 procent!

Detta samtidigt som tillgångarna i svenska fondförsäkringsbolag i genomsnitt under förra året ökade med 7 procent.

Ett hårt slag mot vilket livbolag som helst.

I detta fallet blev slaget så hårt att styrelsen fattade beslut om att skicka in en extra risk- och solvensbedömning till Finansinspektionen.

Resultatet i fondförsäkringsbolaget för 2020 blev en förlust på —18 miljoner kronor varav 15 miljoner kronor avsåg en upplösning av tidigare års aktiverade anskaffningskostnader. I ett svep försvann därmed drygt 20 procent av bolagets eget kapital. Moderbolaget SH Pension passade på att skriva ned värdet på aktierna från 100 miljoner kronor till 65 miljoner kronor.

Nu var det för all del ingen större fara på taket för fondförsäkringsbolaget.

Det var inte ens nära att bolaget skulle ha gått omkull, trots kundernas omfattande uttag.

Moderbolaget utlovade ett kapitaltillskott om det skulle visa sig vara nödvändigt. Dessutom var det sedan långt tidigare bestämt att fondförsäkringsbolaget skulle genomföra en beståndsöverlåtelse till moderbolaget så snart som möjligt efter ombildningen till tjänstepensionsbolag, för att därefter så småningom likvideras. Denna ombildning och överlåtelse hade givetvis inget att göra med pandemin utan är en effekt av att IORP-lagstiftningen nu har kommit på plats. I artikeln här i kan du läsa mer om detta.

Men exemplet Svensk Handel Fondförsäkring visar med all önskvärd tydlighet att det kan gå undan i branschen.

Vi tror gärna att försäkring, inte minst livförsäkring, är en trygg och stabil verksamhet där premievolymer och placeringstillgångar inte är särskilt lättrörliga. I princip är det korrekt. Men utvecklingen för Svensk Handel Fondförsäkring under pandemin visar att det inte alltid stämmer.

Troligen lever vi i en mer volatil värld i dag än för några decennier sedan. Rörligheten är högre, information sprids snabbare, förändringar kan på kort tid få stort genomslag.

Till det kommer att kostnaden för flytt av livförsäkringar har minskat betydligt genom ny lagstiftning — till glädje för många kunder. Samtidigt kan detta också bidra till en ökad volatilitet i vissa lägen. Med andra ord nya risker att ta hänsyn till när rörligheten ökar ytterligare.

Vilket svenskt livbolag kommer att påverkas mest vid nästa samhällskris? Och hur agerar kunderna nästa gång en skandal i ett livbolag hamnar på löpsedlarna* när det numera går snabbt, billigt och smidigt att flytta sina försäkringar?

Inte för att man ska måla fan på väggen. Men en mental beredskap bland livbolagen för nästa stora kris behöver inte vara fel.

*Minnesgoda och årsrika läsare kan exempelvis erinra sig skandalerna kring ledningens ersättning i Skandia och AMF och filosofera över vad som hade hänt om dagens flyttregler hade funnits på plats redan då. 

* * * * *

Det brukar ibland klagas över att det är svårt att rekrytera personer till branschen. Varför bryr sig studenter bara om att jobba på coola techbolag som Spotify och Klarna, varför fattar de inte vilka rika möjligheter det finns att göra nytta och få utvecklande uppdrag i försäkringssektorn?

I veckan presenterades en häpnadsväckande siffra som går stick i stäv med den förhärskande uppfattningen att folk inte lockas av jobb i försäkringsbranschen: FEI kunde berätta att man hade hela 1 250 sökande till 70 platser på den nystartade KY-utbildningen. 1 250 sökande motsvarar 18 personer per utbildningsplats.

Uppenbarligen har FEI gjort något rätt när de har konstruerat utbildningen och lockat folk att söka. Med andra ord en glädjande inspirationskälla för alla som tycker att det är trögt att rekrytera kvalificerad arbetskraft i försäkringsindustrin!

17 september, 2021
Gunnar Loxdal