Etikett: Allmänna reklamationsnämnden

ARN: Ifs information var otillräcklig – därför fick kunden ångra sig

Den information som If lämnade i samband med att en försäkring tecknades var otillräcklig. Därför började inte försäkringens ångerfrist att löpa. Därmed hade kunden rätt att ångra sitt köp av försäkringen, enligt Allmänna reklamationsnämndens beslut. 

En kund tecknade en begagnatförsäkring hos If i samband med att han skulle sälja en bil på Blocket.

Nu blev det aldrig så att bilen såldes via Blocket, istället lyckades kunden sälja bilen på annat sätt. Därför ville han säga upp sin begagnatförsäkring hos If och slippa betala fakturan på 6 000 kronor.

Nej sa, If. Försäkringsbolaget menade att han var bunden till till försäkringsavtalet, och därmed skyldig att betala försäkringen, eftersom han inte utnyttjat ångerrätten inom 14 dagar från det att försäkringen tecknats.

Försäkringstagaren gick då till Allmänna reklamationsnämnden – och där fick han rätt!

ARN pekade på att det handlade om ett avtal enligt distansavtalslagen. Enligt lagen ska bolaget då informera om att det finns ett standardFormulär för att utöva sin ångerrätt, och informera om hur konsumenten kan ta del av det. Men det hade inte If gjort i det här fallet.

Eftersom ångerfristen börjar löpa först när sådan information har lämnats hade ångerfristen för köpet inte börjat löpa när kunden ångrade köpet. Därför har kunden ångrat köpet av försäkringen i tid, konstaterar ARN. If rekommenderas därför av ARN att låta kunden ångra köpet och att avstå från krav på betalning för försäkringen.

ARN: AXAs villkor var otydliga – ersättning ska betalas ut

AXAs villkor för när en person ska kunna påbörja en ny sjukskrivningsperiod var otydligt formulerade. Därför ska ersättning betalas ut, skriver Allmänna reklamationsnämnden i ett färskt beslut.

En försäkringstagare med betalskydd i AXA drabbades av en skada i halsryggen. Trots flera operationer gick inte problemen över, och han blev sjukskriven.

Under sjukskrivningen fick han ersättning med knappt 3 000 kronor per månad. Försäkringen stod med andra ord för kostnaden för hans banklån.

Förra året gjorde han ett försök att återgå i arbete. Det fungerade inte i mer än sex veckor. Han återgick därefter till sjukskrivning.

Försäkringstagaren tyckte att det borde påbörjas en ny ersättningsperiod från den 11 juli 2017. Då hade han uppnått 180 dagar sedan den förra ersättningsperioden som avslutades den 11 januari 2017.

Men försäkringsbolaget ansåg däremot att han inte uppfyllde kraven för att återgå till att få ersättning ur försäkringen. AXA menade att det enligt villkoren krävdes att han först skulle arbeta i 180 dagar för att få ersättning på nytt, när det handlade om samma sjukdom som tidigare.

Ärendet drevs vidare till Allmänna reklamationsnämnden.

Nämnden konstaterar i sitt beslut att försäkringen kan ge ersättning i upp till 360 dagar. För att därefter kvalificera sig för en ny omgång med ersättning, krävs enligt villkoren 180 dagar med sammanhängande tillsvidareanställning.

I villkoren sägs inget om att personen faktiskt ska ha varit i arbete under sin tillsvidareanställning.

Därför ska försäkringstagaren få ersättning, enligt nämndens beslut.

– Eftersom det i villkoren inte anges att den försäkrade måste arbeta under perioden med en sammanhängande tillsvidareanställning, ger ordalydelsen enligt nämndens bedömning inte stöd för AXA:s tolkning av villkoren, skriver ARN i sitt beslut.

Nämnden konstaterar att det är AXA som har utformat villkoren. Det innebär att bolaget har ansvaret för att villkoren är otydliga. Försäkringstagaren ska därför få ersättning med utgångspunkt från han återkvalificerat sig enligt villkoren.

ARN: Gjensidige ska betala för kläder som stals i tvättstugan

Försäkringstagarens kläder blev stulna i tvättstugan. Gjensidige ville inte betala ut skadeersättning, eftersom det inte gick att visa att det hade ägt rum ett inbrott. Men Allmänna reklamationsnämnden menar att ersättning ska betalas ut ändå, eftersom försäkringstagaren hade en allriskförsäkring. 

I september förra året fick försäkringstagaren en chock när hon gick ned i tvättstugan för att hämta sin tvättade kläder. 

Det fanns inga tecken på att dörren brutits upp, så hon misstänkte att någon med nyckel kunde ha varit framme och stulit kläderna ur torkskåpet.  

Hon anmälde stölden till försäkringsbolaget, som sade nej till att ge ut ersättning. Gjensidige menade nämligen att man inte kunde ersätta de stulna kläderna, eftersom försäkringsvillkoren för egendomsförsäkringen bara ger ut ersättning om någon brutit sig in med våld och stulit något. 

Försäkringstagaren vände sig till Allmänna reklamationsnämnden, som nu har beslutat att rekommendera att skadan ska regleras. 

Allmänna reklamationsnämnden håller med försäkringsbolaget om att det bara går att få ersättning under egendomsförsäkringen om någon brutit sig in med våld. Däremot anser nämnden – till skillnad från Gjensidige – att skadan täcks av allriskförsäkringen som ingår i försäkringstagarens hemförsäkring. ARN rekommenderar därför Gjensidige att betala ut skadeersättning. Så här formuleras detta av nämnden: 

– Enligt momentet allriskförsäkring ersätts skada på försäkrad egendom genom plötslig och oförutsedd händelse. Enligt nämndens bedömning är den aktuella händelsen – stöld av kläder ur en låst tvättstuga – både plötslig och oförutsedd i försäkringsvillkorens mening. Gjensidige Försäkring ska därför rekommenderas att reglera skadan med utgångspunkten att det föreligger ett försäkringsfall och med tillämpning av villkoren i övrigt.

Svensk Försäkring avfärdar förslag om nya regler för ARN

Nej, Allmänna reklamationsnämnden ska inte kunna fatta beslut om försäkringsfrågor utan att någon försäkringskunnig person är med om beslutet. Det menar Svensk Försäkring och avfärdar därmed ett förslag om förändringar av Allmänna Reklamationsnämndens regelverk. 

Förslaget har lagts fram av Finansdepartementets av besparingsskäl.

I sitt remissvar skriver Svensk Försäkring att de ledamöter som branschorganisationen nominerat är av central betydelse för att säkra att ARN:s förenklade tvistlösning inbegriper nödvändig sakkunskap. Sakkunskap gäller sådant som tolkning av försäkringsvillkor, fördjupad kunskap om tillämpningen av försäkringsavtalslagen och annan central juridik för försäkringsföretagens verksamhet – och kunskap om  praxis och sedvänjor på försäkringsområdet.

– Svensk Försäkrings slutsats blir därmed att det i endast mindre omfattning torde finnas utrymme för ARN att avgöra försäkringsärenden utan ledamöter med särskild sakkunskap om försäkring. Förslaget bör därför inte genomföras beträffande försäkringsärenden, heter det i kommentaren från Svensk Försäkring.  

Om förslaget skulle genomföras bör Svensk Försäkring, och även Konsumentverket, ges tillfälle att yttra sig när det övervägs att avgöra ärendet utan ledamöter med särskild sakkunskap om försäkring, menar Svensk Försäkring.

Här hittar du hela yttrandet från Svensk Försäkring över promemorian.  

ARN: Otydlig information om ändrat villkor – If tvingas betala 47 000 kr

If informerade inte tillräckligt tydligt om på vilket sätt villkoren ändrats i en konsumentförsäkring. Därför rekommenderar nu Allmänna reklamationsnämnden If att betala ut ersättning på ytterligare drygt 47 000 kronor till en försäkringstagare. 

För ett och ett halvt år sedan drabbades en försäkringstagare av en bruten höftled. 

När han vände sig till If fick han besked om att skadehändelsen ”allvarlig fraktur” flyttats i villkoren, från kategorin ”ekonomisk första hjälp” till ”händelseförsäkring”. Detta innebar i praktiken att ersättningen för allvarlig fraktur sänktes från 50 000 kronor till 2 605 kronor. 

Försäkringstagaren accepterade inte sänkningen av ersättningen utan vände sig till Allmänna reklamationsnämnden.  

If hade visserligen informerat om vilkorsförändringen. Men bolaget hade inte uttryckt tillräckligt tydligt vad ändringen innebar, ansåg försäkringstagaren.

Och Allmänna reklamationsnämnden höll med. 

Allmänna reklamationsnämnden konstaterar i sitt beslut att det If gått ut med information om villkorsändring, men att informationen inte särskilt framhållit vilka konsekvenserna kunde bli av förändringen. Därmed är inte villkorsändringen giltig, menar nämnden. Försäkringsbolaget ska därmed betala ut de resterande dryga 47 000 kronor till försäkringstagaren. 

– Nämnden anser att en villkorsändring som inneburit en sänkning av ersättning från 50 000 kr till 2 605 kr måste anses utgöra en sådan oväntad och väsentligt begränsning av försäkringsskyddet som särskilt måste ha framhållits av försäkringsbolaget för att få göras gällande, heter det i beslutet från Allmänna reklamationsnämnden.

ARN: Uppdateringsrutiner inget skäl att vägra bilförsäkring

Nej, att ett försäkringsbolag inte har uppdaterade bilregister innebär i sig inte att det inte ska vara möjligt att teckna en bilförsäkring. Försäkringen ska därmed gälla från den tidpunkt som försäkringstagaren hörde av sig och ville teckna försäkringen, skriver ARN i ett färskt beslut.  

I augusti förra året hörde en försäkringstagare av sig till SBM Försäkring för att teckna en BilPlus-försäkring för en bil som han var på väg att köpa. 

Första gången han hörde av sig blev svaret att det inte gick att teckna försäkringen just då eftersom det var problem med datasystemet. Mellan den 16 och den 18 augusti – då bilen köptes – hörde han av sig via e-post inte mindre än fyra gånger för att få teckna försäkringen. 

Den 23 augusti svarade bolaget att det inte gick att teckna någon försäkring eftersom försäkringstagarens bolag inte stod angivet som ägare till bilen. Bolaget fick nämligen en uppdatering av ägarregistret endast en gång per vecka, och ägarbytet den 18 augusti fanns därför inte registrerat i bolagets kopia av registret. Men veckan därpå var registret uppdaterat, och försäkringstagaren betalade in försäkringspremien den 4 september. 

Det bar sig inte bättre än att bilen under mellantiden – den 24 augusti – hann råka ut för en skada. Försäkringen i SBM skulle enligt villkoren ha täckt kostnaden för självrisken vid skadan. SBM nekade utbetalning med hänvisning till att försäkringen inte börjat gälla när skadan inträffade. Istället började försäkringen gälla först den 4 september när premien betalades in, menade SBM.   

Försäkringstagaren vände sig då till Allmänna reklamationsnämnden och hänvisade till att försäkringsbolagets egen kundinformation säger att försäkringen gäller från den tidpunkt då en försäkringstagare hör av sig för att teckna försäkringen. 

Allmänna reklamationsnämnden gav försäkringstagaren rätt: Försäkringen började gälla redan den 18 augusti och han ska därför få ersättning för självrisken för skadan som inträffade den 24 augusti. Så här skriver ARN i sin rekommendation:

– Från bolagets sida har det inte framförts något som tyder på att bolaget, när NN begärde att få teckna försäkringen, inte hade fått de uppgifter som behövdes. Enligt nämndens mening utgör bolagets uppdateringsrutiner inte en så försäkringsmässigt vägande omständighet att den utgör särskilda skäl att vägra försäkring. Inte heller i övrigt har bolaget anfört något som kan utgöra särskilda skäl för vägran.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av ARN-beslutet. 

ARN: Inga skäl för If att halvera ersättningen för lackskada

En försäkringstagare drabbades av skadegörelse på lacken på sin bil. If ville inte betala mer än hälften av reparationskostnaden med motiveringen att bilens lack redan var skadad av ett stenskott. Allmänna reklamationsnämnden menar att nedsättningen  skett utan någon egentligen utredning, och rekommenderar att försäkringstagaren får hel ersättning. 

När försäkringstagaren var på semester, drabbades hon av att någon repade lacken på hennes då två år gamla Volkswagen. Troligen hade några barn lekt och skadat bilen.

Hon kontaktade If som rekommenderade henne att vända sig till en bilverkstad. 

Senare meddelade If att man inte ansåg att det rörde sig om en skada orsakad av någon utomstående. Istället, menade If, hade någon avsiktligt försökt polera bort ett stenskott på lacken. Därför ville If först inte betala ut någon ersättning alls.

Sedan försäkringstagare överklagat beslutade If att betala ut 50 procent av kostnaden för reparationen. If hänvisade till att stenskottet – som inträffat tidigare – gjorde att reparationen blev dyrare än den skulle ha varit annars. 

Då vände sig försäkringstagaren till Allmänna reklamationsnämnden. ARN har nu beslutat att rekommendera If att betala även den återstående hälften av reparationskostnaden; 2 777 kronor. 

Allmänna reklamationsnämnden menar att If inte har lyckats framföra tillräckliga skäl för sin nedsättning. Så här formuleras det i beslutet:  

– Såvitt nämnden förstått har If Skadeförsäkring inte ifrågasatt att kostnaderna för utfört lackeringsarbete motsvarar det belopp som NN begärt. If Skadeförsäkring har i stället framfört att ersättningen ska sättas ned då lacken på NN:s bil var delvis förbrukad och krävde mer omfattande åtgärder än vad som annars hade behövts för att endast åtgärda reporna. Enligt nämndens uppfattning har det dock inte framkommit tillräckliga skäl, i avsaknad av någon egentlig utredning, för denna nedsättning.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av ARN:s beslut. 

ARN: Moderna ska betala för ärr – fast ingen läkare behövdes

Moderna ville inte betala ut ersättning för en ärrskada, med hänvisning till att skadan inte var så allvarlig att den krävde läkarvård. Allmänna reklamationsnämnden underkänner kravet på läkarbehandling eftersom villkor varit otydligt formulerat, och rekommenderar nu att ersättning ska betalas ut. 

Försäkringstagaren hade tecknat en barnförsäkring i Moderna, som omfattade ersättning för uppkomna ärr vid skador. 

I februari 2014 föll försäkringstagarens son så olyckligt att han slog huvudet i ett bord, och tvingades åka till vårdcentral för vård. En sjuksköterska tog hand om såret. Olyckligtvis resulterade skadan i ett synligt ärr i pannan. 

När försäkringstagaren anmälde skadan till Moderna, nekades hon skadeersättning med hänvisning till att villkoren endast handlade om skador där läkarvård krävdes. I det här fallet ansåg ju vårdcentralen att ingen läkare behövdes utan att det räckte med en sjuksköterska. 

Försäkringstagaren vände sig då till Allmänna reklamationsnämnden, som nu har beslutat att rekommendera Moderna att betala ut ersättning.

Bakgrunden till beslutet var att ARN ansåg att Modernas villkor var otydliga när det gällde kravet på att en läkare skulle vara inblandad i vården. Det är inte fel i sig att kräva läkarvård, men kravet måste vara tydligt formulerat i villkoren, menar ARN. I det här fallet fanns kravet på läkarvård i ett helt annat avsnitt än momentet om ärrersättning. Inte tillräckligt tydligt, enligt ARN. 

Så här heter det i ARN:s beslut: 

– I detta fall konstaterar nämnden emellertid att i de gällande villkoren under avsnittet B.3. inte kommer till uttryck att det krävs att försäkringstagaren anlitat behörig läkare för att ersättning ska kunna komma ifråga. Nämnden anser att förhållandet att kravet på läkarbehandling först kommer till uttryck under momentet H.1. innebär att villkoret får anses otydligt och att det därför ska lämnas utan avseende.

ARN: Folksam ska betala ut ersättning för stulen fyrhjuling

Allmänna reklamationsnämnden rekommenderar Folksam att betala ersättning för en stulen fyrhjuling, trots att det inte var försäkringstagaren utan hennes son som hade köpt fordonet. 

Klagande till ARN är en kvinna bosatt i Täby norr om Stockholm, vars son köpte en fyrhjuling i januari 2016. 

Enligt försäkringstagaren skedde köpet för hennes räkning, anledningen till att sonen stod för köpet var att han hade bättre koll på olika modeller av fyrhjulingar. Sonen hade tidigare fått pengar för fyrhjulingen från sin mamma.  Hon är även registrerad som ägare av fordonet och har vid olika tillfällen köpt tillbehör. 

Fordonet stod för det mesta parkerat utanför föräldrarnas bostad och betraktades som familjens gemensamma fordon.

Men i september samma år stals fyrhjulingen utanför sonens bostad i Åkerberga utanför Stockholm, där den var tillfälligt parkerad. Stölden anmäldes till Folksam. Folksam nekade dock skadeersättning med hänvisning till att det inte var mamman utan sonen som hade köpt fordonet. Folksams besked var därför att försäkringstagaren inte hade något eget lagligt ekonomiskt intresse som ägare till fyrhjulingen. 

Ärendet överklagades till Allmänna reklamationsnämnden som nu har beslutat att rekommendera Folksam att betala ut ersättning för den stulna fyrhjulingen. 

Så här skriver nämnden i sitt beslut:

– Vid en samlad bedömning anser nämnden att även om det framkommit att familjen använder fyrhjulingen tillsammans, talar övervägande skäl för att NN (försäkringstagaren) har ett eget lagligt ekonomiskt intresse i fordonet som försäkringstagare och ägare. Försäkringsbolaget har alltså inte haft fog för att avslå begäran om ersättning på den anförda grunden och ska därför rekommenderas att återuppta skadereglering utifrån förutsättningen att NN (försäkringstagaren) har ett eget lagligt ekonomiskt intresse som försäkringstagare och ägare till den försäkrade fyrhjulingen.

ARN: Två bilreparationer kan bero på en och samma skada

Nej, det ska inte betalas två självrisker för två olika slags fel, eftersom båda felen kunde bero på samma skadehändelse. Det konstaterar Allmänna reklamationsnämnden och uppmanar Länsförsäkringar Skåne att betala 5 000 kronor i självrisk till försäkringstagaren. 

En försäkringstagare i Länsförsäkringar Skåne lämnade in sin bil på verkstad förra året. Bilen skakade, det kom svart rök ur avgasröret och motorlampan tändes. 

Verkstaden åtgärdade problemen genom att byta ut kamkedjan. Men det räckte uppenbarligen inte, för problemen kvarstod även efter reparationen. Bilen undersöktes på nytt och verkstaden konstaterade att även en ventil och en sensor behövde bytas. 

Men Länsförsäkringar Skåne menade då att det handlade om två olika skadehändelser eftersom det handlade om två olika slags fel på bilen – ett mekaniskt och ett elektroniskt. Därför skulle det också bli två självrisker för de två reparationstillfällena. 

Försäkringstagaren vände sig då till Allmänna reklamationsnämnden. Nämnden skriver i sitt beslut att det inte kan uteslutas att båda felen orsakats av samma skadehändelse. Försäkringsbolaget har därför inte rätt att ta ut två självrisker, menar nämnden. 

– Det förhållandet att det andra felet upptäcktes omedelbart efter det att det första felet åtgärdats talar för att det uppstått vid samma skadetillfälle som det första felet. Nämnden anser därför att det bör ankomma på försäkringsbolaget att ge in bevisning till stöd för påståendet att felen saknar samband. Någon sådan bevisning har inte getts in till nämnden, skriver Allmänna reklamationsnämnden i sitt beslut.

If upplyste inte om villkorsändring – tvingas betala hundoperation

Försäkringstagaren fick inte tillräcklig information om att villkoren för hundförsäkringen blivit mer restriktiva. Därför måste If betala för en operation som om de tidigare försäkringsvillkor skulle ha gällt, beslutar Allmänna reklamationsnämnden. 

När försäkringstagaren tecknade hundförsäkringen hos If förvissade hon sig särskilt om att den täckte kostnader för veterinärvård för hundar med kryptorkid, felaktigt placerade testiklar. 

År 2017 ändrades försäkringen så att den inte omfattade veterinärvård för hundar med kryptorkid. 

Försäkringstagarens hund opererades i augusti 2017 för en testikeltumör. Men när hon begärde ersättning meddelade försäkringsbolaget att villkoren inskränkts från och med 2017 så att operationen inte skulle omfattas. Information om detta hade lämnats till försäkringstagaren i ett följebrev med fakturan på förnyelsepremien. 

Enligt lagen ska ett försäkringsbolag som ändrar villkoren för en konsumentförsäkring lämna information om detta till konsumenten. Nya villkor som med hänsyn till försäkringens beteckning eller övriga omständigheter utgör en oväntad och väsentlig begränsning av försäkringsskyddet ska särskilt framhållas. 

Allmänna reklamationsnämnden menar i sitt beslut att If inte särskilt framhållit att försäkringsskyddet begränsats, trots att begränsningen var oväntad och väsentlig för kunden. 

Visserligen hade If informerat om att nya försäkringsvillkor skulle börja gälla. Men man hade inte påpekat särskilt att försäkringsskyddet försämrats väsentligen i vissa delar, när det gäller vilka typer av sjukdomar och skador som försäkringen täcker. Därför kan villkoret som undantar sjukdomen på försäkringstagarens hund inte åberopas. 

– Nämnden anser att en villkorsändring som inneburit att sjukdomar som tidigare omfattats av försäkringsskyddet numera undantas måste anses utgöra en sådan oväntad och väsentligt begränsning av försäkringsskyddet som särskilt måste ha framhållits av försäkringsbolaget för att få göras gällande, skriver nämnden i sitt beslut där If rekommenderas att reglera skadan.

ARN: Moderna ska ersätta krosskada på mobiltelefon

Moderna rekommenderas att ersätta en mobiltelefon där kameran gått sönder genom en krosskada. 

Försäkringstagaren hade lagt telefonen i en väska under en tenta. När tentan var över konstaterade hon att telefonen var trasig, bland annat hade kameran gått sönder. 

Det troligaste kanske var att någon hade råkat trampa på väskan under dagen.

Hon anmälde skadan till Moderna där hon hade en produktförsäkring för mobilen.  

Moderna ifrågasatte försäkringstagarens version, och menade att det inte handlade om ett försäkringsfall och ville därför inte ersätta förlusten. 

Försäkringstagaren vände sig till Allmänna reklamationsnämnden, som nu har konstaterat att det inte finns någon anledning att ifrågasätta försäkringstagarens berättelse när det gäller krosskadan på mobilen. Moderna rekommenderas därför att ersätta denna skada. 

ARN: Ifs föreskrift var för allmän – tvingas ersätta glömd väska

Ifs aktsamhetskrav var alltför allmänt hållet. Därför kan det inte anses vara giltigt, konstaterar Allmänna reklamationsnämnden i ett beslut i december. En försäkringstagare ska därför få full ersättning för en kvarglömd väska, konstaterar nämnden.

En försäkringstagare hade glömt en väska på en resa. Eftersom han inte iakttagit försäkringsvillkorens säkerhetsföreskrifter om aktsamhet ska ersättningen halveras, menade If.

Försäkringstagaren överklagade till Allmänna reklamationsnämnden, som gav honom rätt eftersom Ifs villkor var alltför allmänt utformat.

ARN hänvisar till att försäkringsavtalslagen kräver att en säkerhetsföreskrift måste beskriva vissa bestämda handlingssätt eller anordningar som är ägnade att förebygga eller begränsa skada. Det gör inte Ifs aktsamhetskrav i försäkringsvillkoren, menar nämnden:

– Det aktsamhetskrav som If har åberopat har lydelsen ”Egendom ska hanteras så att stöld så långt som möjligt förhindras”. Aktsamhetskravet har en generell utformning och anger inga bestämda handlingssätt för att förebygga eller begränsa skada. Därmed uppfyller föreskriften inte de krav som gäller för att den ska ha verkan som en säkerhetsföreskrift, skriver nämnden i sitt beslut, och rekommenderar därför If att betala ut full ersättning.

ARN: Folksam måste betala ut ersättning efter skottdrama

Det spelar ingen roll att försäkringstagaren inte vill medverka i polisutredningen efter en skottlossning. Folksam ska ändå betala ut försäkringsersättning, anser Allmänna Reklamationsnämnden i ett beslut i december. 

”Golare har inga polare”, brukar det heta i ljusskygga kretsar.

Kanske var just detta anledningen till att en försäkringstagare i Folksam som drabbats av en skottskada vägrade att medverka i polisutredningen efter skottlossningen. 

Skottdramat inträffade utanför en pizzeria i Eskilstuna i november 2014. 

Enligt Allmänna Reklamationsnämnden är det klarlagt att försäkringstagaren inte har velat medverka i polisutredningen. Han vägrar ge någon trovärdig förklaring till att han hade på sig en stor summa pengar, och han har inte velat berätta vem han hade sällskap med när skottlossningen inträffade. 

Folksams försäkringsavtal säger att det inte går att få ut ersättning efter en olyckshändelse om man inte medverkar i polisutredningen. Därför har Folksam inte heller velat betala ut någon försäkringsersättning. 

Men Allmänna Reklamationsnämnden konstaterar i sitt beslut att försäkringsersättningen kan sättas ned endast om det går att visa att försäkringsbolaget drabbats av skada genom försäkringstagarens försumlighet. Det framgår av Försäkringsavtalslagen. Och eftersom Folksam inte har kunnat visa att man har drabbats av någon skada beroende på försäkringstagarens ovilja att utreda fallet, går det inte att sätta ned ersättningen.

Allmänna Reklamationsnämnden rekommenderar därför Folksam att betala ut försäkringsersättningen till försäkringstagaren.