Etikett: Annika strandhäll

Annika Strandhäll kritiseras av enigt konstitutionsutskott

Posted on juni 4, 2019 by - Pension

Riksdagens konstitutionsutskott meddelade i dag att man enhälligt riktar kritik mot socialförsäkringsministern Annika Strandhäll för hanteringen när det gäller förflyttningen av Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler.

Kritiken gäller inte det faktum att hon förflyttats, utan den bristande kommunikationen och dokumentationen i samband med att generaldirektören tvingades lämna sitt uppdrag.

Konstitutionsutskottet konstaterar i sin granskning att det är otillfredsställande att bilden av vad som hände går så pass mycket i sär mellan statsrådet och den tidigare generaldirektören, och att det inte har funnits någon dokumentation tillgänglig av bakgrunden till förflyttningen.

— För de brister som KU har funnit här bär Annika Strandhäll ansvaret, sade utskottets ordförande moderata riksdagsledamoten Karin Enström när beslutet presenterades vid en presskonferens under tisdagen.

Annika Strandhäll är vid sidan av sitt uppdrag som socialförsäkringsminister även ordförande i Pensionsgruppen.

KU riktar också kritik mot utrikesminister Margot Wallström när det gäller UD:s hantering av allmänna handlingar.

Även tidigare kulturministern Alice Bah Kuhnke fick viss kritik för att ha lämnat felaktig information om polisens uppdrag när det gäller kontakt med utgivare av publikationer i Sverige.

Garantipension för pensionärer i utlandet förlängs till 2020

Posted on maj 27, 2019 by - Pension

Möjligheten till utbetalningar av garantipension för pensionärer i andra länder i Europa ska förlängas till utgången av 2020. Det framgår av en proposition som inom kort överlämnas till riksdagen. På så sätt säger sig regeringen vilja skapa trygghet för de pensionärer som har svensk garantipension och är bosatta i ett annat europeiskt land.

– I tider av osäkerhet är det viktigt att människor inte hamnar i kläm eller att stora förändringar sker över en natt. Med detta förslag tar regeringen ett mer långsiktigt ansvar för de garantipensionärer som bott och arbetat i Sverige, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar.

Efter en dom från EU-domstolen i december 2017 tillsatte regeringen en utredning som ska analysera och lämna förslag till hur garantipensionen ska fungera och regleras i framtiden. Domen innebar att det saknades stöd för Sverige att betala ut garantipension till pensionärer bosatta i ett annat medlemsland inom EU/EES och i Schweiz.

I väntan på den utredningen — och att dess eventuella lagförslag börjat gälla — har riksdagen tidigare beslutat att garantipension under en tidsbegränsad period, till utgången av 2019, ska kunna betalas ut till personer bosatta inom EU/EES och i Schweiz. Nu föreslår regeringen nu att den tillfälliga regleringen förlängs med ett år, med hänsyn till att Garantipensionsutredningen inte lämnar sitt slutbetänkande förrän i slutet av året.

Det innebär att cirka 43 000 pensionärer bosatta i EU/EES samt Schweiz får garantipension fortsatt utbetald åtminstone till utgången av 2020.

Föranlett av Storbritanniens pågående utträde ur EU har riksdagen tidigare beslutat att garantipension även efter landets utträde ska kunna fortsätta betalas ut till personer bosatta i landet, fram till utgången av 2019. Regeringen föreslår nu att även denna möjlighet förlängs med ett år, till utgången av 2020. Förslaget berör cirka 1 700 personer i Storbritannien.

Förlängningen av möjligheten till fortsatt utbetalning till Storbritannien kommer i fråga endast om landet lämnar EU med ett utträdesavtal. Syftet är att de som får garantipension i Storbritannien initialt ska få samma förutsättningar att överväga, planera och fatta väl avvägda beslut som personer med andra socialförsäkringsförmåner till följd av utträdesavtalet.

Den kommande propositionen bygger på en promemoria som lades fram i mars i år.

Proposition under tisdagen om höjt grundskydd och riktålder

Posted on maj 27, 2019 by - Pension

På måndagen meddelade socialdepartementet att förslaget om att höja och trygga den allmänna pensionen lämnas till riksdagen under tisdagen. Förslaget innebär bland annat att garantipensionen och taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från och med nästa år. År 2020 höjs även lägsta åldern för att ta ut allmän pension och det införs en så kallad riktålder.

Partierna som står bakom pensionssystemet i Pensionsgruppen — Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet — har beslutat om förslagen gemensamt.

Propositionen bygger på en överenskommelse i Pensionsgruppen från december 2017. Det förslag som överlämnas till riksdagen innebär att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad och att taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Samtidigt ändras inkomstprövningen i bostadstillägget för att göra det mer träffsäkert och för att se till att det än mer ska ha lönat sig att ha arbetat. Förändringarna ska vara på plats till 2020.

Enligt socialdepartementet innebär det att ungefär 830 000 pensionärer kommer få en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen med upp till 1 500 kronor per månad. En pensionär som enbart har garantipension och en hög hyra kommer få cirka 1 100 mer per månad.

För att motverka de sjunkande pensionsnivåerna har Pensionsgruppen enats om att arbetslivet måste bli mer hållbart och successivt förlängas. Därför föreslås också att åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut höjs från 61 till 62 år 2020. Samtidigt införs ett nytt åldersbegrepp, en så kallad riktålder, i socialförsäkringsbalken. Avsikten med riktåldern är att styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Riktåldern ska beräknas första gången 2020 men tillämpas först 2026.

– De som varit med och byggt upp vårt land ska känna trygghet och ha en bra pension. Därför höjer vi nu både bostadstillägget och garantipensionen. Ålderdom ska aldrig betyda fattigdom, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen, i en presskommentar.

– Ett långt arbetsliv är grunden för en bra pension. Här anpassar vi pensionssystemet till att vi blir allt äldre och kan arbeta längre. Samtidigt justeras de allra lägsta pensionerna något, vilket ger många äldre bättre förutsättningar, säger Katarina Brännström, Moderaternas ledamot i Pensionsgruppen, i sin kommentar.

Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i Pensionsgruppen, uttalar sig så här om förslagen:

– Pensionssystemet måste stärkas, därför tar vi nu tydliga steg för ett starkare pensionssystem. De med de lägsta pensionerna, oftast kvinnor, kommer nu att få en högre pension, och det är viktigt. För att på lång sikt stärka pensionen för alla kommer höjningen av pensionsåldern att vara en förutsättning. För mig och Centerpartiet är dessa två förslag glädjande.

Hans Eklind, Kristdemokraternas ledamot i Pensionsgruppen, ger följande presskommentar till förslagen:

– Mycket viktigt och glädjande att vi fått till en överenskommelse som förbättrar den ekonomiska situationen för våra äldre med de lägsta pensionerna. Överenskommelsen om en höjd pensionsålder bidrar till ett mer hållbart pensionssystem, men är också en tydlig signal om att vi ska se våra seniorer som en viktig resurs.

Mats Persson, Liberalernas ledamot i Pensionsgruppen, säger så här i sin kommentar:

– Det är bra att fler människor får möjlighet att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Detta är också bra för välfärden där bristen är stor på exempelvis läkare och lärare. Ett viktigt steg mot ett mer modernt arbetsliv.

Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ledamot i Pensionsgruppen, ger den här kommentar till förslagen:

– För oss i Miljöpartiet är det viktigt att stärka upp för de med allra lägst pensioner och att det finns ett tillräckligt bra grundläggande skydd. Nu ser vi att ett viktigt steg är taget för att uppnå det.

Även Annika Strandhäll öppnar för höjd pensionsavgift

Posted on maj 9, 2019 by - Pension

Nu sällar sig socialförsäkringsminister Annika Strandhäll till de pensionsdebattörer som kräver en höjning av pensionsavgiften för den allmänna pensionen till 18,5 procent av lönen från dagen 17,21 procent. Annika Strandhäll säger i en intervju med Svenska Dagbladet att hon kommer att driva den frågan stenhårt.

I artikeln säger Annika Strandhäll bland annat att hon tycker att tiden är mogen för att se över nivån på pensionsavgifterna. Enligt en analys i socialdepartementet skulle en höjning till 18,5 procent ge 8 procent högre pensioner än i dag.

Inget parti har hittills, enligt Annika Strandhäll, sagt nej till en sådan förändring. Samtidigt är det bara kristdemokraterna som har öppnat för en stödja en höjning, medan andra partier hittills har legat lågt.

Här kan du ta del av hela artikeln i Svenska Dagbladet.

Svenskt Näringsliv tillbakavisar förslag om höjd pensionsavgift

Posted on april 17, 2019 by - Pension

I en debattartikel i Dagens Industri i dag slår Svenskt Näringslivs Ingvar Backle tillbaka mot förslaget att höja avgiften till den allmänna pensionen. I artikeln varnar han för ”kortsiktig pensionspopulism”.

Ingvar Backle anknyter i artikeln till en artikel tidigare i veckan i Dagens Industri där TCO:s ordförande Eva Nordmark föreslog att avgiften till den allmänna pensionen skulle höjas till 18,5 procent. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har tidigare sagt att en sådan höjning utreds av socialdepartementet och finansdepartementet. Även Kristdemokraterna har öppnat för att höja pensionsavgiften.

I inlägget i Dagens Industri framhåller nu Ingvar Backle att ett sådant förslag ger oroande signaler sett ur ett näringslivsperspektiv.

Han påpekar att omkring en tredjedel av arbetsgivaravgifterna i dag är ren skatt, vilket inbringar 200 miljarder kronor varje år från arbetsgivarna till statskassan.

Ingvar Backle menar dessutom att när tjänstepensionerna räknas in i den totala pensionen ser både nuvarande och prognostiserade pensionsutfall gynnsamma ut.

— Vissa krafter vill nu arbeta upp ett politiskt tryck på att ”åtgärda” ett i grunden väl fungerande pensionssystem. Det kommer i så fall att påverka arbetskraftskostnaderna och därmed också löneutrymmet. En ansvarstagande politik för pensionerna bör vara långsiktig och inte falla till föga för kortsiktig pensionspopulism, heter det i slutklämmen på debattartikeln i Dagens Industri.

Här hittar du debattartikeln av Ingvar Backle.

Här kan du också läsa artikeln av TCO-ordförande Eva Nordmark.

Nya mål för Pensionsmyndigheten ska förbättra informationen

Posted on mars 29, 2019 by - Pension

I dag på morgonen meddelade regeringen att man beslutat om att ändra  på direktiven för Pensionsmyndighetens. Syftet med ändringen av regleringsbrevet sägs vara att minska handläggningstiderna för bostadstillägg, att pensionssparare ska ges bättre möjligheter att bedöma sin samlade framtida pension och att stärka pensionssparares och pensionärers ställning som konsumenter.

– Pensionsmyndigheten spelar en viktig roll för att ge människor trygga pensioner. De ändringar som nu genomförs innebär både ökad tydlighet och bättre uppföljning. Särskilt prioriterat är myndighetens informationsuppdrag men även att korta handläggningstiderna inom bostadstillägget, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Sedan 2014 har myndigheten fått ökade resurser för att information till dagens och morgondagens pensionärer. Myndigheten ska nu redovisa resultatet av de åtgärder som vidtagits.

Pensionsmyndigheten ska också redovisa hur handläggningstiderna för bostadstillägg utvecklas och vilka åtgärder som vidtagits för att förkorta dem.

Regeringen har också fastställt mål för Pensionsmyndighetens konsumentstärkande uppdrag.

Så vill Annika Strandhäll få parterna att ändra i pensionsavtalen

Posted on mars 27, 2019 by - Pension

Senare i år kommer Pensionsgruppen att öka trycket på arbetsmarknadens parter för att få ändringar i reglerna kring tjänstepensionen. Det säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en intervju med Expressen, som publicerades under onsdagen. 

Av intervjun med Annika Strandhäll framgår att Pensionsgruppen har tänkt sig en förnyad dialog med arbetsmarknadens parter om att försöka åstadkomma ändringar av de kollektivavtalade tjänstepensionerna på minst fyra olika punkter:

• Ändring av lägsta uttagsålder.

• Förändring av uttagstiderna.

• Möjligheten att tjäna in pension efter 65 år.

 • Möjligheten att pausa pensionsutbetalningar.

Parterna har hittills inte varit särskilt pigga på att genomföra denna typ av förändringar i pensionsavtalen. Exakt vad som skulle kunna få dem att ändra sig på den punkten framgår inte av intervjun med Strandhäll, annat än att det sägs att det ska vara ”intensifierade samtal”.

Annika Strandhäll säger också att Pensionsgruppen diskuterar höjda avgifter för den allmänna pensionen. Så här formuleras det i intervjun:

– Mycket av det vi gör i pensionsgruppen handlar om att stärka den allmänna pensionen. Och det är ingen hemlighet att vi från S driver frågan om höjda avgifter för att stärka den.

Här kan du läsa hela intervjun i Expressen med Annika Strandhäll.

Förlängd garantipension till år 2020 — men gäller inte UK vid hård brexit

Posted on mars 20, 2019 by - Pension

Regeringen har lagt fram en promemoria som ska trygga rätten till garantipension för svenskar i utlandet fram till och med år 2020, i väntan på en utredning som läggs fram senare i år. Totalt berörs cirka 43 000 svenska pensionärer i Europa. Men om det blir en hård brexit gäller förlängningen inte svenskar bosatta i Storbritannien.

Det var i december 2017 som EU-domstolen  slog fast att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till pensionärer i ett annat medlemsland.

Domen i EU-domstolen blev en chock för det svenska pensionsetablissemanget.

Tidigare var nämligen bilden att den svenska garantipensionen omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystemen. Det innebar att pensionen kan betalats ut även till pensionärer bosatta utanför Sverige, under förutsättning att de bor inom EES-området eller i Schweiz. Men när domen i EU-domstolen slog fast att garantipensionen istället ska ses som en minimiförmån, gäller helt andra regler som får omfattande konsekvenser för hanteringen av garantipensionen för svenska pensionärer i andra länder i Europa.

För domen betyder att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till den som bor i ett annat land i Europa. Därmed måste Pensionsmyndigheten göra om sina beräkningar av hur utländska pensioner påverkar garantipensionens storlek. Dessutom måste regelverket omarbetas för hur man kvalificerar sig för garantipension.

I oktober förra året tillsattes en utredning för att analysera och lämna förslag om hur garantipensionen ska konstrueras i framtiden med utgångspunkt från domen. Lagman Göran Lundahl är särskild utredare och ska presentera sitt betänkande senast den 29 november 2019.

Regeringen har nu även lagt fram en promemoria med en tillfällig lagstiftning, som innebär att nuvarande regler för garantipensionen ska gälla till och med hela år 2020. Därmed förlängs enligt förslaget den nuvarande tillfälliga lagstiftningen med ett år.

– Människor ska inte hamna i kläm i tider av osäkerhet, och stora förändringar ska inte ske över en natt. Därför tar vi ansvar för de garantipensionärer som har bott och arbetat i Sverige men i dag bor utomlands, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar i dag till den nya promemorian.

Tidigare har regeringen lagt fram en proposition med förslag om tillfällig lagstiftning om garantipensionen, som ska gälla till dess att nya regler finns på plats.

Förslagen i den nya promemorian tar dessutom viss hänsyn till osäkerheten kring brexit, genom att regelverket förlängs till och med år 2020 även när det gäller garantipension till personer bosatta i Storbritannien. Cirka 1 700 svenska pensionärer i Storbritannien berörs av förslaget.

Men förlängningen för svenskar i Storbritannien genomförs enligt promemorian endast om Storbritannien lämnar EU med ett utträdesavtal på plats. Vid en hård brexit upphör utbetalning av garantipension till svenskar i Storbritannien i och med utgången av detta år. Så här formuleras det i informationen från regeringen:

— Förlängningen av utbetalningen till Storbritannien ska komma i fråga endast om landet lämnar EU med ett utträdesavtal. Vid en avtalslös så kallad hård brexit kommer förmånerna att sluta utbetalas vid utgången av 2019.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela promemorian om garantipension i EES, Schweiz och Storbritannien.

Regeringen lägger fram lagförslag om sociala förmåner efter brexit

Posted on februari 22, 2019 by - Pension

Regeringen har nu beslutat om att lägga fram en proposition om tillfällig lagstiftning om sociala förmåner i händelse av en hård brexit. Tanken är att lagen ska säkerställa att förmåner från de sociala trygghetssystemen — som pensioner, föräldrapenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning — fortsätter att betalas ut under året även om det skulle saknas ett avtal mellan EU och Storbritannien. 

Paniken sprider sig i takt med att datumet för brexit närmar sig — om inte datumet skjuts upp inträffar det den 30 mars.

Ännu har inte det brittiska parlamentet godkänt det framförhandlade avtalet med EU och från EU har det hittills varit ganska stor ovillighet när det gäller att omförhandla avtalet. Med andra ord finns en viss risk för att det blir en ”hård brexit”, det vill säga ett utträde ur EU utan något samarbetsavtal.

Och om detta skulle ske, finns ingen garanti för att olika typer av trygghetssystem kan fortsätta som tidigare för britter i Sverige och för svenskar i Storbritannien.

För några veckor sedan, den 6 februari, publicerade regeringen en promemoria med ett antal förslag för att under en övergångsperiod mildra konsekvenserna av en eventuell hård brexit, när det gäller sociala förmåner. Förslagen gäller förmåner från de sociala trygghetssystemen så som pensioner, föräldrapenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning. Exempelvis innebar förslagen att det säkerställs att personer inte plötsligt förlorar sin rätt till delar av sin pension eller någon annan social förmån. Propositionen som nu läggs fram baseras på den promemorian.

– EU skapades för att säkra fred, frihet, demokrati och fri rörlighet. Den som rört sig mellan Sverige och Storbritannien ska också i tider av osäkerhet kunna känna trygghet. Därför har regeringen nu lämnat ett lagförslag till riksdagen, för att skapa trygghet för människor under denna omställning, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i sin kommentar.

I propositionen föreslås att enskilda under en övergångsperiod fortsatt kan få svenska sociala trygghetsförmåner utbetalda till Storbritannien, med undantag för arbetslöshetsersättning, på samma sätt som i dag. Förslagen innebär även att enskilda kan få ersättning för vårdkostnader i vissa fall. Bestämmelserna om utbetalning av förmåner och ersättning för vårdkostnader upphör vid utgången av år 2019.

– Vi vill se ett ordnat brittiskt utträde ur EU, det tjänar alla på. Men dagen för utträdet kommer allt närmare, och det finns ännu inte något avtal. Därför är det viktigt att vi förbereder oss också för en hård Brexit, så att människor inte hamnar i kläm, säger EU-minister Hans Dahlgren i en kommentar.

Det föreslås även att det bör införas bestämmelser för att i framtiden skydda rätten till sammanläggning av intjänade försäkringsperioder och rätten till att likställa exempelvis förmåner, för personer som arbetat eller varit bosatta i Storbritannien under tiden då landet var medlem i EU. Detta kan bli aktuellt att använda vid ett framtida uttag av en trygghetsförmån, till exempel för pensioner.

Uppskattningsvis 100 000 svenskar bor eller arbetar i Storbritannien. Därmed är Storbritannien är ett av de länder som flest svenska medborgare väljer att bosätta sig i för arbete. Cirka 2 400 personer i Storbritannien uppbär garantipension eller efterlevandestöd från Sverige och cirka 23 000 personer i Storbritannien har tjänat in till allmän pension och får därmed får ett orange kuvert från Pensionsmyndigheten. Ungefär 5 700 personer i Sverige uppbär i dag pension från Storbritannien.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 mars 2019.

Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av propositionen här. 

Så mycket vill Pensionsgruppen höja garantipensionerna och bostadstillägget

Posted on februari 1, 2019 by - Pension

Regeringen meddelade under torsdagen att partierna i Pensionsgruppen kommit överens om att höja bostadstillägget och garantipensionen från år 2020. Höjningen innebär att garantipensionärer får 200 kronor mer i månaden samtidigt som taket i bostadstillägget höjs med 1 400 kronor per månad. Förslaget — som beräknas kosta 2,1 miljarder kronor per år — skickas ut på remiss inom kort.

Regeringen motiverar höjningen med att skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid.

– Vi kommer satsa 2,1 miljarder årligen för att öka tryggheten för de sämst ställda pensionärerna. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för 800 000 pensionärer, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Taket i bostadstillägget höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor, vilket anses bättre motsvara dagens hyresnivåer. Vidare förändras bostadstilläggets inkomstprövning med syftet att bostadstillägget ska bli mer träffsäkert. Maximalt bostadstillägg höjs därmed från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad. Utöver detta införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet på 24 000 kronor årligen.

Enligt beräkningarna får omkring 800 000 pensionärer en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen.

Förslaget skickades ut på remiss i fredags den 1 februari. Remissvaren ska vara inlämnade den 15 april. Här hittar du en förteckning över remissinstanserna.

Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av hela promemorian genom att klicka här.

Utredningsförslag om mildrade krav för förlängd sjukpenning

Posted on januari 25, 2019 by - Allmänt

Under fredagen överlämnade den särskilde utredaren Claes Jansson ett delbetänkande med titeln ”Ingen regel utan undantag” med förslag på vissa tekniska förändringar av den allmänna sjukförsäkringen. Han har i huvudsak tre förslag: Mildra kraven när det gäller prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagar, ändra på begreppet ”oskäligt” efter 365 dagar, ändra kraven för personer som har kort tid kvar i arbetslivet. 

Bakgrunden är att rätten till sjukpenning i dag bedöms utifrån vissa tidsgränser. Efter att en person har haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar ska arbetsförmågan i de flesta bedömas mot ett normalt förekommande arbete.

Men ibland kan det behövas undantag från den regeln. Utredaren föreslår i sitt delbetänkande olika regeljusteringar som gör att det i vissa fall det ska vara möjligt — i högre utsträckning än i dag — att kunna skjuta upp en sådan bedömningen av arbetsförmågan.

– En trygg sjukförsäkring är en försäkring med tydliga och förutsebara villkor. Det är lika viktigt att människor inte fastnar i långa sjukskrivningar som att den som kan återgå i sitt arbete ska ges möjlighet till det även om man varit sjukskriven en längre tid. Arbetet och arbetsplatsen betyder ofta mycket för att en sjukskriven person ska tillfriskna, säger Claes Jansson i en presskommentar.

– Sverige ska ha en trygg och välfungerande sjukförsäkring. Vi behöver stärka förutsättningar för människor som varit sjukskrivna att komma tillbaka i arbete. Jag ser nu framemot att fördjupa mig i utredningens förslag, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i sin kommentar.

I betänkandet föreslås att det ska bli lättare att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot ett normalt förekommande arbete efter att man haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar, eftersom kraven i dag för uppskjutande av bedömning anses vara för höga. Dessutom föreslår utredningen att det ska vara möjligt att även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan pröva arbetsförmågan mot arbete hos arbetsgivaren — under förutsättning att det är sannolikt att den sjukskrivne kan återgå i arbetet. Efter att en person varit sjukskriven i mer än två år ska det däremot inte vara möjligt att skjuta upp prövningen mot ett normalt förekommande arbete.

Ett slutbetänkande från utredaren väntas den 15 oktober.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av betänkandet. 

Ny lag ska skydda svenska pensionärer efter en hård brexit

Posted on januari 21, 2019 by - Pension

Regeringen har skickat ut en promemoria på remiss, med lagförslag som ska underlätta för svenska pensionärer i Storbritannien och brittiska pensionärer i Sverige om det genomförs en brexit utan något avtal med EU. Den tillfälliga lagstiftningen är tänkt att träda i kraft den 30 mars 2019 då Storbritannien enligt nuvarande tidplan lämnar EU.

En konsekvens om Storbritannien lämnar EU utan avtal, en hård brexit, är att tillgången till trygghetssystemen upphör för ett antal individer i både Sverige och Storbritannien. I den promemoria som nu är ute på remiss fram till den 6 februari finns förslag som syftar till att under en övergångsperiod mildra de konsekvenser som kan uppstå vid en hård brexit, när det gäller sociala förmåner. Förslagen till lagstiftning är bara aktuella om Storbritannien lämnar EU utan överenskommelse om ett utträdesavtal. Med lagförslagen säkerställs att enskilda personer inte plötsligt blir av med rätt till delar av sin pension eller någon annan social förmån som finns i dag.

– Vid en hård Brexit blir det särskilt viktigt att Sverige gör det vi kan för att underlätta för svenskar som bor i Storbritannien och britter som bor i Sverige, säger EU-minister Ann Linde i sin kommentar.

Förslagen gäller förmåner från de sociala trygghetssystemen så som pensioner, föräldrapenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning. Förslaget är en tidsbegränsad bestämmelse som möjliggör en fortsatt utbetalning av bland annat den pension som individen i dag har rätt till. Det föreslås även att inkomster eller försäkringsperioder som den enskilde har tjänat in före utträdet ska kunna ligga till grund för en pension eller annan förmån.

Uppskattningsvis 100 000 svenskar bor eller arbetar i Storbritannien. Därmed är Storbritannien är ett av de länder som flest svenska medborgare väljer att bosätta sig i för arbete. Cirka 2 400 personer i Storbritannien uppbär garantipension eller efterlevandestöd från Sverige och cirka 23 000 personer i Storbritannien har tjänat in till allmän pension och får därmed får ett orange kuvert från Pensionsmyndigheten. Ungefär 5 700 personer i Sverige uppbär i dag pension från Storbritannien.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv premium ta del av promemorian.  

Ny utredning om ökat samarbete mellan vård och allmän sjukförsäkring

Posted on november 27, 2018 by - Allmänt

Regeringens särskilda utredare Vivianne Macdisi har presenterat sina förslag för bättre samordning mellan hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och den allmänna sjukförsäkringen.

Betänkandet heter “Samspel för hälsa: Finansiell samordning mellan hälso-och sjukvård och sjukförsäkring” och där föreslås en ny lag för att höja kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Förslaget är att den nya lagen införs 2020. Utredaren vill skapa incitament för landstingen och Försäkringskassan att göra fler och tidiga insatser för att förebygga sjukskrivning och att hållbart återvända till arbete efter sjukfrånvaro. Bland annat föreslås upp till 2 miljarder kronor årligen i statligt stöd till landsting och regioner för att samarbeta för minskad sjukfrånvaro. Utredningen ser också behov av samlad kunskap nationellt i ett forum för kunskaps-och implementeringsstöd kring sjukskrivningar, och stärkt kompetensutveckling och minskad administration i vården vid sjukskrivningsprocessen.

Men enligt utredaren är inte avsikten med förslagen i första hand att minska sjukfrånvaron.

– Utredningens förslag siktar inte primärt mot sänkt sjukfrånvaro. Sjukförsäkringen fyller en viktig funktion och det ska vara möjligt att vara borta från arbetet vid behov. Det vi föreslår syftar till att stärka vården, arbetsgivarna och Försäkringskassan i stödet till individen och nå en mer förutsägbar nivå på sjukfrånvaron, säger Vivianne Macdisi i sin presskommentar.

Socialminister Annika Strandhäll kommenterar utredningsförslaget så här:

– Grundtanken när regeringen tillsatte utredningen var att förbättra stödet till individen samt samverkan mellan vården och Försäkringskassan i sjukskrivningsprocessen. Det ska bli spännande att sätta sig in i förslagen som nu kommer att beredas i Regeringskansliet.

Här hittar du mer fakta om utredningen. 

Här kan du läsa hela utredningen. 

Prisbasbeloppet höjs med 2,2 % till 46 500 kr

Posted on september 6, 2018 by - Pension

Regeringen beslutade på torsdagen att slå fast att prisbasbeloppet för nästa år ska vara 46 500 kronor. Det är en höjning med 1 000 kronor, eller 2,2 procent, jämfört med 2018.

Prisbasbeloppet används bland annat inom de statliga trygghetssystemen, pensionerna och inom skattesystemet. 

– Prisbasbeloppet höjs för att se till att våra trygghetssystem hänger med i prisutvecklingen. Vi gör det för att pensionerna och andra ekonomiska stöd inte ska urholkas och halka efter prisutvecklingen i samhället i stort, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar.

Garantipensionen är knuten till prisbasbeloppet och höjs därmed med 2,2 procent för 2019. För en ogift pensionär som har hel garantipension motsvarar detta en förstärkning med 177 kronor per månad från januari 2019.

Höjs gör också garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, tidigare förtidspension. Höjningen påverkar också ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs då taken i försäkringarna räknas utifrån prisbasbelopp.

Den inkomstgrundade ålderspensionen styrs av inkomstindex som speglar inkomstutvecklingen. Inkomstindex väntas fastställas i början av november

 

Maria Rydbeck går från Pensionsmyndigheten till Försäkringskassan

Posted on augusti 30, 2018 by - Pension

Regeringen meddelade under torsdagen att man har utsett Maria Rydbeck till överdirektör för Försäkringskassan. Hon är i dag tillförordnad generaldirektör för Pensionsmyndigheten och tillträder tjänsten på Försäkringskassan den 15 oktober 2018

Maria Rydbeck har varit vid Pensionsmyndigheten som tillförordnad generaldirektör och chef för ledningsstaben sedan november förra året. Tidigare har hon bland annat varit enhetschef för Produktionsavdelningen vid Skatteverkets huvudkontor och avdelningschef för Verksamhetsstyrning vid Ekonomistyrningsverket. 

– Maria Rydbeck har bred erfarenhet och gedigen kompetens efter en lång karriär som ledare i statlig sektor. Jag är övertygad om att hon är rätt person för jobbet, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Överdirektören vid Försäkringskassan är myndighetens ställföreträdande generaldirektör och fungerar som ett stöd till generaldirektören när det gäller ledning och styrning av verksamheten.