Etikett: Annika strandhäll

Daniel Barr ny generaldirektör för Pensionsmyndigheten

I dag beslutade regeringen att utse Daniel Barr till ny generaldirektör för Pensionsmyndigheten. Han tillträder som generaldirektör den 15 oktober.

Daniel Barr är i dag produktdirektör och chef för produktenheten på Folksam. Hasn har en examen i finansiell ekonomi från Handelshögskolan i Stockholm och har lång erfarenhet med att arbeta med det allmänna pensionssystemet från bland annat Regeringskansliet, Sjunde AP-fonden och Premiepensionsmyndigheten. Han har även varit regeringens utredare för Solvens II, och bland annat ansvarig för Solvens II-frågor på Folksam.

– Pensionsmyndigheten är en viktig samhällsekonomisk aktör och har stor betydelse för de allra flesta svenskar inför försörjningen på äldre dagar. Det är med stor ödmjukhet jag tar på mig detta uppdrag, säger Daniel Barr.

Socialminister Annika Strandhäll säger i en kommentar:

– Daniel Barr får som generaldirektör ett tydligt uppdrag att stärka Pensionsmyndigheten. Det pågår nu ett omfattande arbete för att utveckla pensionssystemet för högre pensioner och att städa upp samt göra om premiepensionssystemet.

Folksams VD och koncernchef Jens Henriksson ger följande kommentar: 

– Jag är glad för Daniel Barrs del men även stolt för att en av Folksams chefer utnämns till generaldirektör. Jag önskar Daniel varmt lycka till med sitt uppdrag.

Folksam kommer nu att genomföra en översyn av produktorganisation.

Mikael Westberg ska utreda morgondagens premiepension

Mikael Westberg har utsetts till särskild utredare för att lämna förslag om ett nytt premiepensionssystem. Det meddelade regeringen i dag på morgonen i samband med en presskonferens. 

Pensionsgruppen är överens om att premiepensionssystemet ska behållas – men att systemet också måste reformeras för att ge bättre trygghet och högre framtida pensioner.

– Dina pensionspengar ska alltid vara trygga och säkra. Pensionsspararnas pengar ska aldrig behöva jagas i skatteparadis och du ska inte behöva vara finansexpert för att få en bra pension, säger Annika Strandhäll, socialminister och ordförande i Pensionsgruppen, i en presskommentar.

Reformeringen av premiepensionssystemet sker i två steg. I ett första steg införs från och med 1 november i år hårdare krav på de fonder som finns i dagens premiepensionssystem.

I ett andra steg får den särskilde utredaren Mikael Westberg därför i uppdrag att presentera förslag på ett regelverk för ett nytt, kontrollerat och upphandlat fondtorg för premiepension. Utredningen ska även lämna förslag på reglering av en myndighet som ska upphandla fonder och ha löpande ansvar för att utbudet på fondtorget är tryggt och av god kvalitet. En konsekvens av dessa åtgärder är att antalet fonder kommer minska avsevärt, enligt informationen från regeringen. 

Utredningen ska senast den 1 november 2019 lämna förslag på nytt regelverk och reglering av den nya myndigheten. Utredningen ska slutredovisa sitt arbete senast den 31 augusti 2020. Ambitionen är att det nya systemet ska vara på plats under 2020.

Mikael Westberg är i dag chefsjurist på Pensionsmyndigheten och tillträder efter sommaren en ny tjänst som rättschef på Försäkringskassan.

Av informationen från regeringen framgår även att pensionsgruppen har kommit överens om att inom kort tillsätta en särskild översyn av risknivån i förvalet i premiepensionssystemet.

Här kan du ta del av utredningsdirektiven. 

Ny premiepensionsutredare presenteras på fredagsmorgonen

På fredagsmorgonen klockan 9 kommer regeringen att presentera den nya premiepensionsutredningen. 

Regeringen har tidigare meddelat att det ska tillsättas en utredning om hur premiepensionssystemet ska se ut i framtiden, med bland annat ett upphandlat fondtorg. 

Nu bjuder regeringen in pressen till en presentation av den nya premiepensionsutredningen. En utredare får i uppdrag att lämna förslag på ett uppdaterat och förbättrat premiepensionssystem. Regeringens presentation hålls i regeringsbyggnaden Rosenbad. 

Med på presentationen finns de båda statsråden Annika Strandhäll och Per Bolund. Dessutom kommer utredaren att finnas på plats. Hens namn har ännu inte offentliggjorts. 

Moderat riksdagsfråga om oförsäkrade läkemedel

Vad tänker socialförsäkringsminister Annika Strandhäll göra för att komma till rätta med problemet att patienter får oförsäkrade läkemedel utan information om detta? Den frågan ställer moderata riksdagsledamoten Jenny Petersson i riksdagen. 

Läkemedelsförsäkringen är ett frivilligt åtagande från läkemedelsbolagen. Patienter som i samband med hälso- och sjukvård har drabbats av en läkemedelsbiverkan kan genom läkemedelsförsäkringen få ersättning för personskada.

Enligt frågeställaren är det en viktig fråga att det säljs läkemedel som saknar läkemedelsförsäkring på apoteken, och att ett antal patienter varje år skadas av dessa läkemedel.

– Detta är en fråga som är viktig ur patientsäkerhetssynpunkt samtidigt som det inte skulle medföra några stora kostnader för att komma till rätta med att information om huruvida läkemedlet är försäkrat eller oförsäkrat når patienten, skriver Jenny Petersson i sin riksdagsfråga.

Jenny Petersson skriver att skyddet vid läkemedelsskada är en viktig patientsäkerhetsfråga.

– Rimligtvis borde patienten ha möjlighet att kunna välja ett annat utbytbart försäkrat läkemedel inom förmånen.  Men i dag finns ingen informationsskyldighet som skyddar och stärker patientens konsumentmakt, heter det i riksdagsfrågan.

Frågan har varit upp tidigare i riksdagen, så väl frågeställaren Jenny Petersson som liberalen Barbro Westerholm har tagit upp ämnet till diskussion. 

Här kan du ta del av hela riksdagsfrågan. 

Garantipension för pensionärer i utlandet utreds efter ny EU-dom

Har personer bosatta i utlandet rätt till svensk garantipension? Inom kort tillsätter regeringen en utredning om detta, med anledning av en färsk EU-dom om pensioner. I väntan på utredningen ska garantipension betalas ut minst till 2020, enligt en överenskommelse i pensionsgruppen.  

Det var i december som EU-domstolen meddelade en dom som kan få betydelse för den svenska garantipensionen. Domen innebär att det saknas stöd för att betala ut garantipension till svenska pensionärer inom EU-/EES-området och Schweiz.

Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning som analyserar domens konsekvenser och föreslår förändringar.

I väntan på utredningen föreslås nu att garantipensionen fortsatt ska att betalas ut till pensionärer i utlandet fram till åtminstone 2020. Totalt sett berörs knappt 43 000 pensionärer som bott och arbetat i Sverige, men i dag bor utomlands och får garantipension. Regeringen och alla de partier som står bakom pensionssystemet har ställt sig bakom förslaget.

– Pensionärer förtjänar trygghet och när det sker stora förändringar är det viktigt att de inte sker över en natt. Därför ser vi nu till att ta ansvar för de människor som har bott och arbetat i Sverige genom att få på plats en tillfällig lagstiftning, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Hit betalas svensk garantipension i dag

Så här fördelar sig i dag antalet personer med garantipension som är bosatta utanför Sverige men inom EU/EES eller Schweiz:

Finland                   17 044
Tyskland                 5 340
Norge                      5 099
Danmark                 3 034
Spanien                  2 000
Storbritannien        1 648
Grekland                 1 451
Frankrike                1 240
Schweiz                  1 206
Italien                      1 030
Övriga EU-/
EES-länder             3 597

Totalt                    42 689

Regeringen tillsätter ny utredning om sjukförsäkringens framtid

Regeringen beslutade i dag att tillsätta en ny utredning för att se över dagens regler för den allmänna sjukförsäkringen. Utredare blir Claes Jansson, tidigare enhetschef vid LO-TCO Rättsskydd. Utredningen ska enligt direktiven slutredovisas i oktober 2019, och ett första delbetänkande ska presenteras i januari 2019. 

Utredningen får i uppdrag att se över sjukförsäkringen, bland annat när det gäller tillämpningen av begreppen ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl” vid bedömning av arbetsförmåga.

Parallellt med detta har regeringen beslutat om att tillsätta en nationell samordnare för sjukförsäkringen, med uppdraget att utgå från individens resa genom sjukförsäkringen. Till samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess har utsetts Mandus Frykman som är affärsområdeschef på Previa och forskare på Karolinska institutet. Han ska delredovisa sitt uppdrag den 30 april 2019 och slutredovisa uppdraget senast den 30 april 2020.

– En trygg och välfungerande sjukförsäkring är en grundbult i den svenska modellen. En utmaning är att säkerställa att myndigheterna samverkar tillräckligt i sitt arbete för att ge människor det stöd man behöver. Sjukförsäkringen ska vara trygg och behöver moderniseras. Mandus Frykman och Claes Jansson har ett tydligt mandat att driva på den utvecklingen, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Här hittar du regeringens hela pressmeddelande om den nya utredningen. 

Möte under tisdagen mellan Pensionsgruppen och partsrådet

I dag tisdag hålls det första mötet mellan Pensionsgruppen och det nya rådet med representanter från arbetsmarknadens parter. 

I december 2017 enades partierna bakom pensionssystemet om vissa förändringar av det allmänna pensionssystemet. Överenskommelsen innebär bland annat insatser för de pensionärer som har det tuffast, ett reformerat premiepensionssystem, justerade åldersgränser i pensionssystemet, åtgärder för mer jämställda pensioner och moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.

Då beslutades också att ett råd med representanter från arbetsmarknadens parter skulle knytas till det fortsatta arbetet. Detta med tanke på att de kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv, och eftersom de ansvarar för kollektivavtalade tjänstepensioner.

I dag hålls det första mötet på Socialdepartementet, under ledning av Pensionsgruppens ordförande socialminister Annika Strandhäll. På tisdagens uppstartsmöte kommer företrädare från Arbetsgivarverket, LO, SACO, SKL, Svenskt näringsliv och TCO, samt deras medlemsorganisationer. 

– När vi gör förändringar behöver de genomföras tillsammans med arbetsmarknadens parter. Det är en grundläggande del av den svenska modellen. Det krävs gemensamt arbete för att garantera trygga pensioner för vanligt folk och skapa ett hållbart arbetsliv med goda möjligheter till omställning och vidareutbildning, säger Annika Strandhäll i en presskommentar.

Pensionsgruppen har för avsikt att regelbundet träffa partsrådet fram till åtminstone 2020 då flera delar av pensionsöverenskommelsen ska vara på plats.

ISF undersöker egenföretagares privata pensionssparande

Inspektionen för socialförsäkringar, ISF, har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga egenföretagares privata pensionssparande. ISF:s analys ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2018 vara uppdelad på kvinnor och män, branschvis samt på inrikes- och utrikesfödda. 

ISF uppdrag handlar om att kartlägga täckningsgraden för egenföretagares privata pensionssparande som motsvarar tjänstepension. Analysen ska presenteras uppdelat på kvinnor och män, branschvis samt på inrikes- och utrikesfödda.

En delredovisning av detta uppdraget ska ISF lämna senast den 7 maj i år. Slutredovisning av uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2018.

Uppdraget till ISF kan enligt regeringen ses som en fortsättning på uppdraget ”Skillnader och spridning i pensionsutfall för kvinnor och män”, som lämnades i regleringsbrevet för 2016.

Enligt regleringsbrevet ska ISF även bland annat göra en jämställdhetsanalys av hur Försäkringskassan handlägger arbetsskadeförsäkringen och undersöka hur föräldraförsäkringen påverkas av nya åldersgränser.

Här kan du läsa hela regleringsbrevet för ISF. 

Pensionsmyndigheten ska hitta de försvunna pensionspengarna

Pensionsmyndigheten får regeringens uppdrag att fortsätta att jaga de pensionspengar som försvunnit ur premiepensionsfonder till földj av olika skandaler. Det framgår av regeringens regleringsbrev för myndigheten som offentliggjordes i dag. 

Pensionsmyndigheten ska enligt regleringsbrevet för 2018 redovisa vad som gjorts för att få tillbaka de pengar som saknas till följd av de oegentligheter som skett på inom premiepensionssystemet, och vilka förändringar myndigheten gjort för att bättre kunna granska och kontrollera fondbolag – och hur konsumentskyddet har stärkts.

– Pensionssystemet ska vara tryggt och säkert för alla, men efter de senaste årens skandaler har Pensionsmyndigheten tvingats göra ett jättejobb för att jaga svenska pensionspengar i både Luxemburg och Malta. Så ska det inte vara. Därför kommer vi att skapa ett nytt tryggt och upphandlat premiepensionssystem där sådant här helt enkelt inte kan ske, säger socialminister Annika Strandhäll.

Av regleringsbrevet framgår också att myndighetens resurser för pensionsinformation utökas till 30 miljoner kronor. Pensionsmyndigheten ska återkoppla till regeringen med en analys av vilken effekt informationsinsatserna har haft. 

I regleringsbrevet finns också ett uppdrag att analysera kvinnors och mäns livsinkomster och det ojämställda gapet mellan kvinnors och mäns pensioner. Dessutom ska myndigheten analysera efterlevandeskyddet för dem över och under 65 år.

Eva Vestin ny i styrelsen för Pensionsmyndigheten

Eva Vestin, it-chef på Swedavia, är ny ledamot i styrelsen för Pensionsmyndigheten. 

Eva Vestin har tidigare haft ledande befattningar inom it på bland annat Folksam, Astra Zeneca och Vattenfall.

– För regeringen är det viktigt att stärka IT-kompetensen och säkerställa att IT-säkerheten står högt på myndigheternas agenda också på styrelsenivå. Därför ser vi att Eva Vestin kommer vara en tillgång, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar i ett pressmeddelande från i fredags.

Den nya överenskommelsen om pensionerna – här är hela listan!

I dag presenterades pensionsöverenskommelsen i Pensionsgruppen, som bland annat innebär höjda åldersgränser och förändringar av premiepensionssystemet.

Överenskommelsen presenterades av företrädare för de sex partierna i Pensionsgruppen , och av regeringens företrädare socialminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund

– Vi är alla överens och tar nu ett helhetsgrepp och renoverar det svenska pensionssystemet för att höja pensionerna och öka tryggheten för både dagens och framtidens pensionärer, sade Annika Strandhäll och Per Bolund i ett pressmeddelande i dag på morgonen.

Allianspartiernas fyra företrädare i Pensionsgruppen gav följande kommentar i pressmeddelandet:

– I takt med att vi lever längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Denna överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden.

Det här är vad Pensionsgruppen är överens om:

1. Utredning om förstärkt grundskydd.
Grundskyddet för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna ska höjas. Bland annat kommer garantipensionen utökas med ett tilläggsbelopp för de pensionärer som har det tuffast. Ett utredningsförslag presenteras i februari 2018.

2. Ett reformerat premiepensionssystem med upphandlade fonder.
Risknivån i förvalet ska utredas för att säkerställa att den är rimlig. För den som väljer att göra aktivt val kommer kapitalet placeras på ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg. Antalet fonder minskar avsevärt.

3. Så höjs pensionsåldrarna.
Förändringarna innebär att alla pensionsåldergränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Hur stor del av livslängdsökningen som bör påverka riktåldern liksom den närmare tekniska konstruktionen utreds vidare.

Lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs:
– 2020 från 61 till 62 år
– 2023 från 62 till 63 år
– 2026 från 63 till 64 år

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, LAS-åldern, höjs:
– 2020 från 67 till 68 år
– 2023 från 68 till 69 år

Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs:
– 2023 från 65 till 66 år
– 2026 från 66 till riktåldern, vilket innebär att den knyts till medellivslängdsökningen. 

Pensionsgruppen är överens om att personer med ett långt arbetsliv, minst 44 år, ska omfattas av övergångsbestämmelse så att de även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder.

Avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare.

4. Förbättringar av arbetsmiljön och utbildningsinsatser ska ses över. 
Dessa områden ligger visserligen utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om, men partierna bakom pensionsöverenskommelsen är överens om att intensifiera arbetet med ytterligare insatser för en bättre arbetsmiljö och en bättre möjlighet att ställa om under arbetslivet.

5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen.
För att underlätta det samarbetet med parterna på arbetsmarknaden skapas ett partsråd för ömsesidigt samråd mellan Pensionsgruppen och parterna.

6. Delegation för äldre arbetskraft.
ör att uppnå ett mer hållbart arbetsliv och långsiktigt hållbara pensioner kommer Pensionsgruppen inom kort att presentera en delegation som ska arbeta forskningsnära, tillsammans med andra relevanta aktörer, för att motverka åldersdiskriminering och se till att ta till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.

7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
Avdragsreglerna för tjänstepension ses över för att både det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalade pensionslösningarna ska bidra till långsiktigt trygga och hållbara pensioner.

8. Åtgärder för mer jämställda pensioner.
Kvinnor har i genomsnitt 30 procent lägre pensioner jämfört med män. För att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor behöver bland annat förändringar ske på arbetsmarknaden, konstaterarPensionsgruppen.

9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.
Reglerna för hur AP-fonderna investerar våra framtida pensioner behöver moderniseras för att bli mer hållbara, för att mer pengar ska kunna placeras utanför börsen och för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

Här kan du läsa mer om detaljerna i uppgörelsen. 

Cecilia Widegren i riksdagsfråga om sparande till pensionen

Cecilia Widegren, riksdagsledamot för Moderaterna, frågar socialministern Annika Strandhäll vad hon har tänkt att göra för att Pensionsmyndigheten ska uppmuntra svenskarna att spara långsiktigt till pensionen. 

Enligt Cecilia Widegren signalerar regeringen att man inte vill att svenskar ska spara, eftersom man höjer skatterna för sparformer som investeringssparkonto och kapitalförsäkringar.   

– Finansminister Magdalena Anderssons skattehöjning drabbar vanligt folk. Regeringens slag är direkt mot 1,8 miljoner människor som påverkas av skattehöjningar på sparande, skriver Cecilia Widegren i sin kritiskt formulerade riksdagsfråga.

Den fråga som Cecilia Widegren formulerat till Annika Strandhäll lyder så här:

”Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Pensionsmyndigheten ska hjälpa svenskar att ta långsiktigt ansvar genom att spara, när det har blivit dyrare för småsparare att fylla sina hushållslador?”

Här kan du läsa hela Cecilia Widegrens riksdagsfråga! 

Nytt försäkringsskydd för småföretagare ska få fler att starta eget

I augusti nästa år ändras reglerna för sjukförsäkring och föräldraförsäkring för den som startar ett nytt företag. Reglerna ska bli desamma oavsett bolagsform. Dessutom förlängs det möjliga uppbyggnadsskedet, från dagens 24 månader till 36 månader. På så vis ska fler – inte minst kvinnor – våga starta eget, hoppas regeringen.  

Regeringen anser att tryggheten för företagare i uppbyggnadsskedet behöver öka. Detta för att fler ska våga starta företag.

Eftersom många tar ut väldigt låg lön eller ingen lön alls i verksamhetens uppbyggnadsskede blir därför försäkringsskydd svagt vid föräldraledighet och sjukdom. Men det vill regeringen ändra på, heter det i ett pressmeddelande i dag.

– För den som startar ett företag är reglerna vid sjukdom och föräldraledighet idag olika beroende på vilken bolagsform du väljer. Så ska det inte vara, alla som startar företag ska kunna känna en trygghet om man blir sjuk eller är föräldraledig, säger socialminister Annika Strandhäll.

Den som startar enskild näringsverksamhet eller handels- eller kommanditbolag, har i dag särskilda regler för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Under tiden företaget befinner är i ett uppbyggnadsskede kan företagaren få SGI motsvarande minst lönen för liknande arbete som anställd. I dag är det generella uppbyggnadsskedet alltid 24 månader.

Regeringen vill nu införa de reglerna även för aktiebolag och utöka tiden till 36 månader, oavsett bolagsform.

– Färre kvinnor än män startar företag. En anledning till detta kan vara att kvinnor är mindre riskbenägna och värderar trygghetsfrågorna högre. Det här förslaget ökar tryggheten för nya företagare och vi hoppas därför att det även kan bidra till att öka kvinnors företagande, säger socialminister Annika Strandhäll.

Regeringen skickar nu ut en promemoria på remiss; ”Sjukpenninggrundande inkomst för företagare under företagets uppbyggnadsskede.” En proposition väntas läggas fram under våren. Regeringens ambition är att de nya reglerna ska finnas på plats den 1 augusti 2018.

ISF ska utreda varför kvinnor slutar jobba tidigare än män

Inspektionen för socialförsäkringen har fått regeringens uppdrag att studera orsakerna till att kvinnor i större utsträckning än män lämnar arbetsmarknaden i förtid. Studien ingår i Pensionsgruppens projekt för jämställda pensioner.

Statistik visar att kvinnor i genomsnitt har ungefär 30 procent lägre pension jämfört med män.

Den främsta orsaken är ojämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnor har lägre löner, arbetar i högre utsträckning deltid och lämnar arbetsmarknaden tidigare än män.

– Vi är fast beslutna att vi ska ha mer jämställda pensioner och för det krävs ett långsiktigt arbete, säger socialminister Annika Strandhäll, som även är ordförande i Pensionsgruppen, i en kommentar.

Uppdraget som nu ges till ISF är en del i det arbetet och innebär att studera skillnader i när och på vilket sätt kvinnor och män samt andra grupper lämnar arbetsmarknaden.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast 1 maj 2018.

Regeringen utesluter inte förslag på höjd pensionsålder 2018

Vi har visserligen inte någon officiell pensionsålder i Sverige, även om många fortfarande uppfattar 65 år som den normala pensionsåldern. Men vi har en rad olika åldersgränser som påverkar tidpunkten då folk går i pension. Nu meddelar regeringen att vissa av dessa åldersgränser kan komma att höjas under nästa år. 

Frågan om höjda pensionsåldrar har diskuterats länge och väl. År 2011 tillsattes en utredning i frågan, och sedan dess har diskussionerna pågått i Pensionsgruppen utan några synbara resultat. 

Men kanske kan det komma att röra på sig inom kort. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll uttalade sig i går måndag om att det inte är uteslutet att ett förslag om höjda pensionsåldrar kan komma före valet, det vill säga under nästa år. 

En av de förändringar som diskuteras är höjd lägsta pensionsålder för allmän pension, från 61 till 63 år. En annan gräns som diskuteras är att arbetsgivare inte ska kunna säga upp anställda förrän vid 69 års ålder. I dag gäller Lagen om anställningsskydd upp till 67 års ålder. 

Enligt Dagens Nyheter, som skriver om ämnet i dagens tidning, står arbetsmarknadens parter i princip bakom dessa förändringar – med undantag för Svenskt Näringsliv som inte vill se LAS-gränsen flyttad uppåt till 69 år.