Etikett: Annika strandhäll

Hon blir ny tillförordnad chef för Pensionsmyndigheten

I samband med att regeringen i dag utsågs Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm till ny generaldirektör på Skatteverket, beslutades även att Maria Rydbeck blir tillförordnad generaldirektör från och med den 1 november 2017, fram till dess att regeringen utser en ny ordinarie generaldirektör.

Maria Rydbeck är i dag chef för ledningsstaben samt ställföreträdande generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Hon är civilekonom från Stockholms Universitet. Innan hon började på Pensionsmyndigheten, arbetade hon vid Skatteverkets huvudkontor som Enhetschef på Produktionsavdelningen. Tidigare har hon bland annat arbetat i ledande befattningar vid Ekonomistyrningsverket, Näringsdepartementet och Statistiska centralbyrån.

– Maria Rydbeck är ny tillförordnad generaldirektör för Pensionsmyndigheten. Hon är en kompetent och mycket erfaren statstjänsteman som kommer ha ansvaret under den tid det tar regeringen att rekrytera en ny ordinarie generaldirektör, säger socialminister Annika Strandhäll i sin presskommentar.

Pensionsmyndigheten utreder: Hur påverkas pensioner av Brexit?

Pensionsmyndigheten har fått regeringens uppdrag att tillsammans med Försäkringskassan analysera konsekvenserna av det brittiska utträdet ur EU. Frågor som ska belysas är: Hur påverkas myndigheternas verksamheter? Hur påverkas personer som tar del av de svenska trygghetssystemen?

Runt 100 000 svenskar bor och arbetar i dag i Storbritannien.

En viktig förutsättning för goda möjligheter till utbyte mellan Sverige och Storbritannien är att det finns regler för exempelvis intjänande och utbetalning av ålderspension och tillgången till hälso- och sjukvård, skriver regeringen.

– Sverige ska vara väl förberett när Storbritannien lämnar EU så att enskilda inte kommer i kläm och för att vi även i framtiden ska kunna ha ett stort utbyte mellan våra två länder, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Enligt regeringen finns behov av en fungerande samordning mellan de nationella trygghetssystemen, som i dag regleras inom ramen för EU-samarbetet. Samordningen behöver helt enkelt fungera även efter ett brittiskt utträde, för att enskilda inte ska gå miste om förmåner och för att arbetsgivare inte ska behöva betala dubbla arbetsgivaravgifter.

Myndigheterna ska lämna förslag på åtgärder för att säkerställa en fungerande samordning av de svenska och brittiska trygghetssystemen. De ska också ta fram statistik på socialförsäkringsområdet kopplat till ett brittiskt utträde ur EU.

Uppdraget ska delredovisas den 31 januari 2018. Slutredovisningen lämnas senast den 29 mars 2019.

Riksdagsledamot kräver besked om oförsäkrade läkemedel

Vad gör regeringen för att komma till rätta med att patienter får oförsäkrade läkemedel utan att informeras om detta? Det undrar den moderata riksdagsledamoten Jenny Petersson i en riksdagsfråga riktad till socialminister Annika Strandhäll. 

Läkemedelsförsäkringen infördes 1978 genom en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsbolagen. Försäkringen innebär att patienter som skadas av läkemedel kan få pengar direkt ur försäkringen istället för att behöva vända sig till domstol. Försäkringen omfattar dock inte alla läkemedel, uppskattningsvis 1 procent av de läkemedel som säljs i Sverige står utanför läkemedelsförsäkringen.

Jenny Petersson skriver i sin riksdagsfråga att skyddet vid läkemedelsskada är en viktig patientsäkerhetsfråga: 

– Det kan bli en dyster överraskning för en patient som går in på ett apotek med ett recept på ett läkemedel som omfattas av läkemedelsförsäkringen och kommer ut med ett som inte omfattas av läkemedelsförsäkringen och som inte vet om detta och inte har informerats om risker och möjliga konsekvenser, skriver hon.

Frågan om informationen till patienter om läkemedelsförsäkringen sågs över i en statlig utredning för fyra år sedan, men sedan dess har inget hänt, påpekar Jenny Petersson i sin riksdagsfråga. 

Pensionsmyndigheten får 30 Mkr för information om pension

Pensionsmyndigheten föreslås i budgetpropositionen för 2018 att få 30 miljoner kronor för att informera allmänheten om pension om betydelsen av ett längre arbetsliv. 

I flera år har myndigheten haft ett informations- och konsumentuppdrag om att informera allmänheten och höja kunskapen om pension. Uppdraget har inneburit att informera om pensionen, vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen. 

Budgetpropositionen för 2018 föreslår att att detta uppdrag utökas och förlängs. Enligt regeringen behöver Pensionsmyndigheten arbeta mer med att nå de individer som har lägst kunskap och intresse för pensionsfrågor, och att göra mer uppsökande verksamhet.

– Fler måste ha kunskap om hur pensionen påverkas positivt av ett längre arbetsliv och negativt av exempelvis deltidsarbete och att gå i pension tidigt, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

– Pensionsmyndigheten gör ett väldigt bra arbete som behöver växlas upp. Det är oroväckande att bara 35 procent känner till att det antal år man arbetar påverkar storleken på pensionen. Du ska inte behöva gå och tänka på din pension hela tiden, men det är viktigt att man förstår grunderna i pensionssystemet och framför allt var man ska vända sig för att få information.

Lagförslag i dag gör det enklare att föra över premiepension

I dag på morgonen meddelade regeringen att man har lagt fram en proposition till riksdagen om förenklingar av överföring av premiepensionsrätt mellan makar. 

Förslagen om förenklingar av överföring av premiepension är en del av Pensionsgruppens handlingsplan för jämställda pensioner.

I propositionen föreslås att reglerna för överföring av premiepensionsrätt förenklas genom att anmälan ska kunna göras elektroniskt. Det ska också räcka med att givaren anmäler överföringen. Samtidigt förlängs tidsfristen för att anmäla. 

– Kvinnor har 30 procent lägre pensioner än män och det krävs åtgärder på flera håll för att komma åt det. Att underlätta överföring av premiepension är ett litet men viktigt steg i riktningen mot mer jämställda pensioner, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

I samma propositionen finns också regler om mer flexibla regler i stödet närståendepenning. 

Inom pensionssystemet finns i dag en gammal förmån som heter hustrutillägg. Detta tillägg förslås avskaffas, eftersom att det inte längre finns någon som får hustrutillägg och förmånen inte längre kan beviljas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Regeringen vill höja sjukförsäkringstaket till 8 PBB

Regeringen planerar att höja inkomsttaket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. Det meddelade regeringen på söndagen. 

Höjningen sker efter en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Man hänvisar bland annat till att inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har försvagats på grund av att lönerna har ökat samtidigt som taket för sjukpenningrundande inkomst har varit oförändrat. 

– Det här var ett av våra viktigaste vallöften som vi nu kan gå i mål med, det känns väldigt bra. Att drabbas av sjukdom och inte kunna jobba och försörja sig och sin familj är en stor törn i livet. Då ska du känna en ekonomisk trygghet så att du kan fokusera på att bli frisk och komma tillbaka till jobbet, säger socialminister Annika Strandhäll i sin presskommentar.

De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kronor; från 28 438 kronor till 30 333 kronor, räknat med utgångspunkt från 2018 års prisbasbelopp.

Stefan Lundbergh snabbutreder premiepensionens framtid

Fil dr Stefan Lundbergh har fått regeringens och pensionsgruppens uppdrag att till den sista augusti i år göra en förstudie över möjliga strukturella förändringar av premiepensionen som kan leda till tryggare pensioner och ett effektivare pensionssystem.

Det pågår ett arbete med hårdare reglering av fondtorget. För att framtidssäkra premiepensionen och skapa trygga och goda pensioner på lång sikt anser Pensionsgruppen att det även behöver utredas mer strukturella förändringar av systemet.

Stefan Lundbergh får nu i uppdrag att i en förstudie kartlägga olika alternativa vägar för hur premiepensionssystemet kan utvecklas.

– Det senaste året har visat på upprörande missbruk av premiepensionssystemet där oseriösa aktörer skor sig på pensionssparare. Det är helt oacceptabelt i ett socialförsäkringssystem. Vi behöver därför göra strukturella förändringar av premiepensionssystemet, säger Annika Strandhäll socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen i en presskommentar.

– Lundbergh har mångårig internationell erfarenhet av fonderade pensionslösningar vilket gör honom till ett bra val.

Stefan Lundbergh har en doktorsexamen i ekonomisk statistik från Handelshögskolan i Stockholm och är verksam med pensionsfrågor i Holland och England. Han är också styrelseledamot i Fjärde AP-fonden.

Analysen ska vara färdig den sista augusti 2017. Pensionsgruppen tar därefter ställning till det fortsatta arbetet.

Stoppa fondbluffarna! Nu kommer Pensionsmyndighetens förslag

Under torsdagen lägger Pensionsmyndigheten fram sina förslag för att skapa ett säkrare premiepensionssystem. Förslaget överlämnas till statsråden Per Bolund och Annika Strandhäll, och presenteras vid en presskonferens klockan 13.

Pensionsmyndigheten har fått regeringens uppdrag att se över hur konsumentskyddet kan stärkas på premiepensionens fondtorg.

Förslagen från Pensionsmyndigheten finns i rapporten ”Stärkt konsumentskydd inom premiepensionen”. Det blir nu upp till pensionsgruppen att ta ställning till hur förslagen ska genomföras.

Vid pressträffen medverkar – förutom Per Bolund och Annika Strandhäll – Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm och Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg och dess analyschef Ole Settergren

Så ska arbetsskadeförsäkringen bli rättvis och jämställd!

Inför en särskild rehabpeng vid arbetsskada, som betalas ut under högst tolv månader i samband med rehabilitering. Det är ett av förslagen på hur arbetsskadeförsäkringen ska kunna bli mer rättssäker och jämlik. 

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tog under tisdagen emot betänkandet från Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada.

Enligt utredaren Ingrid Petersson är kunskapen om kvinnors arbetsskador i dagsläget lägre än för mäns arbetsskador. Det kan leda till att kvinnor inte beviljas arbetsskadeförsäkring i samma utsträckning.

Utredningen föreslår nu en ny ersättning och stärkt kunskap i bedömningarna.

– Arbetsskadeförsäkringen är inte anpassad till dagens arbetsmarknad. Skillnaden mellan män och kvinnor är för stor, ditt kön ska inte avgöra möjligheten till att få din skada erkända som arbetsskada. Den som skadar sig på jobbet ska ha rätt till stöd, hjälp och ersättning, säger Annika Strandhäll i en presskommentar till utredningen.

Det här är några av förslagen i utredningen: 

  • Inför ny ersättning! Utredaren föreslår införandet av rehabiliteringspenning vid arbetsskada. Rehabpenning vid arbetsskada kunna betalas ut i max 12 månader.
  • Forska mer om arbetsskador! Särskilt forskning om hur arbetsmiljön påverkar hälsa och välbefinnande i kvinnodominerade yrken.
  • Indexera ersättningen! Indexering av ersättningen ska göras med inkomstindex, så att den skadade ska få full kompensation för den ekonomiska förlust som arbetsskadan lett till.

Här kan du ta del av hela utredningsförslaget. 

Framtidens arbetsskadeförsäkring presenteras i morgon!

I morgon kl 16.30 tar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll emot utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada.

Utredningen påbörjades i februari förra året. Utredare är Ingrid Petersson, till vardags generaldirektör för det statliga forskningsrådet Formas.

Målet är enligt direktiven att uppnå en mer jämställd och rättssäker arbetsskadeförsäkring. En aspekt som lyftes fram var att män tycks ha lättare att få sjukdom och andra skador godkänd som arbetsskada. Fyra av tio män, men bara drygt två av tio kvinnor får sina anmälda arbetsskador godkända. 

Utredaren fick även i uppdrag att se närmare på varför antalet ansökningar om livränta sjunker, och att föreslå förtydligade regler om arbetsskada vid mobbning.

 

Här kan du läsa regeringens utredningsdirektiv. 

Mindre pensionskrångel! Bostadstillägg räknas fram av Skatteverket

Nu ska det bli enklare att beräkna inkomster för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd! Regeringen lägger i dag fram ett lagförslag som innebär att beräkningen ska ske automatiskt, genom Skatteverkets beslut om slutgiltig skatt. 

I dag rapporterar pensionärna själva in förändringar i inkomst. Det resulterar i många frågor, osäkerhet och ibland i ofullständiga uppgifter.

Men med det nya regelverket slipper man de problemen.

– Det ska inte vara onödig administration och krångel för den enskilda pensionären. Den här förändringen plockar bort svårbegripligt krångel, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i sin presskommentar.

Enligt regeringens information innebär förslaget större uppgiftssäkerhet och större andel korrekt utbetalade bostadstillägg. Det blir också enklare för pensionärer att förstå och stämma av uppgiften om kapitalinkomster som läggs till grund för bostadstillägget.

Förslaget väntas träda i kraft 1 januari 2018 och är en del av regeringens proposition ”Vissa socialförsäkringsfrågor”.

Klicka här för att ta del av hela propositionen!

Premiär i EU för diskussion om samordning av pensioner

För första gången har ministerrådet i EU diskuterat hur man ska kunna samordna de olika nationella trygghetssystemen i EU. Diskussionen gällde bland annat sjukvård, pension och sociala rättigheter. 

– Den svensk som över en tid bor och jobbar i ett annat europeiskt land ska inte behöva känna otrygghet vad gäller sjukvård, pension och sociala rättigheter, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en presskommentar. 

I och med att personer flyttar mellan olika EU-länder finns ett behov av samordning av de olika nationella systemen, så att individer exempelvis inte förlorar intjänad pension eller rätt till föräldraförsäkring.

Ministrar pratar jämställda pensioner på internationella kvinnodagen

Den 8 mars finns socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund på Stockholms centralstation för att prata om regeringens och pensionsgruppens arbete för jämställda pensioner.

Arrangemanget är ett led i Pensionsmyndighetens turné Kuvertjakten.

Kuvertjakten 2017 ska under 5 veckor kommer att besöka 31 olika orter i Sverige. Syftet med turnén är att öka kunskapen kring pensioner och att få fler personer att öppna sitt pensionskuvert och se över hur ens egen situation ser ut.

S säger sig vilja överge premiepensionen – men det lär de inte göra

Statsminster Stefan Löfven och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har intervjuats av TT om premiepensionssystemet. I artikeln säger Annika Strandhäll att S kan tänka sig att överge premiepensionssystemet helt om inte de borgerliga partierna är beredda att förändra systemet i grunden. Men det är inte troligt att det kommer att hända – eftersom det skulle riskera att spräcka pensionsöverenskommelsen helt och hållet. 

TT-artikeln är skriven apropå problemen de exempel som uppmärksammats på senare tid på fondbluffar, och höga kostnader och låg avkastning i premiepensionssystemet. 

Stefan Löfven säger i artikeln att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund fått i uppdrag att förhandla med de borgerliga partierna om en genomgripande reform av premiepensionssystemet. 

Och om de borgerliga inte är beredda att förändra systemet med premiepension i grunden, så är Socialdemokraterna beredda att överge systemet, säger Annika Strandhäll.

– Visst det var en bärande del av pensionsöverenskommelsen när det nya pensionssystemet kom på plats, men vi kommer inte framåt kunna stå bakom en konstruktion som utsätter våra sparare för en så här stor risk, citeras hon i artikeln. 

Nu är det inte särskilt troligt att regeringen ensidigt kommer att lägga fram ett lagförslag om att premiepensionen – som socialdemokraterna har ogillat från starten – kommer att avskaffas.

Det skulle nämligen i praktiken innebära slutet för pensionsöverenskommelsen och den historiska kompromissen som ledde fram till det blocköverskridande avtalet om det allmänna pensionssystemet vi lever med i dag. Detta eftersom överenskommelsen innebär att alla systemförändringar i dag måste ske i full enighet. 

Så långt är det svårt att tro att regeringen vill driva frågan. 

Däremot lär vi få se konkreta förändringar av systemet senare under året. Det vore osannolikt att inte pensionspolitikerna drar några som helst slutsatser av de problem som har uppmärksammats med premiepensionen på sistone. 

TT-artikeln har bland annat publicerats i Svenska Dagbladet. Klicka här för att läsa hela artikeln. 

De får ingen pension! Riksdagsledamot vill hjälpa nordiska pensionärer

I flera fall betalar svenska försäkringsbolag inte ut svensk tjänstepension till norrmän som går i pension. Det hävdar riksdagsledamoten Lars Mejern Larsson, som nu har ställt en riksdagsfråga i ämnet till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.  

Lars Mejern Larsson (S) har besökt den norska Grensetjänsten som arbetar för att stötta personer och företag som arbetar gränsöverskridande.

Det var från Grensetjänsten som han fick informationen om att norrmän i flera fall går miste om svensk tjänstepension.

Enligt Lars Mejern Larsson ursäktar sig de svenska försäkringsbolagen med att man inte har bostadsadresser till de norska pensionärer som berörs. 

Lars Mejern Larsson undrar nu i sn riksdagsfråga hur Annika Strandhäll ska agera för att komma till rätta med försäkringsbolagens skyldighet att betala ut tjänstepension till pensionärer bosatta i ett annat nordiskt land.