Etikett: AP-fonder

”Svenska pensionssparare förlorar miljarder på raset för Apple”

Raset för Apples aktie påverkar svenska pensionssparare med miljardbelopp, konstaterar Di Digital som har gjort en sammanställning av AP-fonders innehav av Apple-aktier. 

Sedan början av oktober har teknikjätten Apples aktiekurs fallit med 32 procent, motsvarande cirka 350 miljarder USD eller 3 175 miljarder kronor.

Under torsdagen väntas kurserna på Apple-aktien påverkas än mer negativt, sedan VD Tim Cook varnat för att försäljningen för räkenskapsårets första kvartal väntas bli omkring 84 miljarder USD, jämfört med den tidigare prognosen på 89–93 miljarder USD. Det fick kursen att gå ned med cirka 7 procent i Asien.

Apples ras påverkar indirekt pensionerna för svenska pensionssparare.

Di Digital har undersökt hur stora innehav av Apple-aktier som finns i de svenska AP-fonderna, och kommit fram till att det är ickeväljarna i Sjunde AP-fondens aktiefond som påverkas mest.

Apple är nämligen det enskilt största innehavet i Sjunde AP-fondens aktiefond. Vid sin senaste redovisning ägde fonden aktier värda 7,4 miljarder kronor i bolaget, vilket motsvarar knappt 2 procent av fondens portfölj.

Vid utgången av september 2018 ägde Fjärde AP-fonden 1,3 miljoner aktier i Apple, ett innehav som enligt onsdagens stängningskurs var värt 1,9 miljarder kronor.

Här kan du läsa hela artikeln i Di Digital. 

AP-fonder med i globalt upprop för klimatomställningen

De svenska AP-fonderna tillhör de 415 investerare som har skrivit på uppropet Global Investor Statement, som uttrycker sitt stöd för Parisöverenskommelsen och dessutom kraftfullt uppmanar världens regeringar att snabbt genomföra de åtgärder som krävs.

Förutom att nå målen i Parisöverenskommelsen är det också av vikt att snabba på den privata sektorns investeringar i övergången till att använda mindre kol, menar undertecknarna av uppropet. Dessutom bör man ställa hårdare krav på företagens klimatrelaterade finansiella rapportering, heter det i uppropet.

Förutom AP-fonderna har även stora pensionsförvaltare som Alecta och AMF samt banker som Nordea, SEB och Handelsbanken undertecknat uppropet.

Här kan du ta del av hela uppropet.

V vill stoppa rörliga ersättningar i AP-fonderna

Stopp för rörliga ersättningar i de svenska AP-fonderna, kräver nio vänsterpartister i en riksdagsmotion. I motionen framförs också att AP-fonderna bör få äga en större andel av börsnoterade bolag än vad som tillåts i dag. 

Första namnet på motionen är riksdagsledamoten Ulla Andersson som är ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Riksdagsmotionen föranleds av förslaget om ändrade regelverk för placeringarna i buffertfonderna AP1-4. I huvudsak ställer sig motionärerna bakom propositionen, men har ytterligare några förslag som man vill se genomförda:

Stopp för rörliga ersättningar! Motionärerna skriver att förutom VD och övrig fondledning har de flesta anställda i AP-fonderna rörliga ersättningar utöver sina fasta löner.

– Dessa ersättningssystem riskerar att leda till spekulation och mer riskfyllda placeringar. Ett förbud mot rörliga ersättningar i AP-fonderna bör införas, menar de vänsterpartister som står bakom motionen.

Större inflytande i börsbolagen! I dag kan en AP-fond inte äga mer än 2 procent av ett svenskt börsbolag, och får inte rösta för mer än 10 procent av röstetalet. De gränserna borde höjas, menar motionärerna.

– För att kunna använda AP-fonderna som en del i en strategisk näringspolitik bör dessa gränsvärden höjas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen, heter det i motionen.

Högre kraven på miljö och etik. Ett krav på miljömässiga och etiska hänsyn i placeringarna bör ha samma vikt som målet om god avkastning, menar motionärerna som också bland annat kräver ett förbud mot investeringar i fossilindustrin.

Frivilligorganisationer kräver nya regler för AP-fonders placeringar

Elva frivilligorganisationer kräver i en debattartikel att AP-fonderna ska få nya mål som innebär att avkastningen i fonderna inte ska överordnas andra mål som handlar om Sveriges internationella åtaganden. 

De elva organisationerna – bland andra Amnesty International, Emmaus, Afrikagrupperna och Jordens vänner – har genomfört en enkät hos de svenska riksdagspartierna om synen på AP-fondernas ansvar för sina placeringar.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet konstaterar man att partierna glädjande nog är eniga om att placeringarna ska vara hållbara och ansvarsfulla.

Samtidigt vill organisationerna att ett nytt regelverk för AP-fonderna garanterar att inte pengarna placeras i företag som exempelvis arbetar med kärnvapen och fossila bränslen och företag som förorenar naturen och understödjer folkrättsbrott.

– Sveriges internationella åtaganden ska vara grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning, heter det bland annat i debattartikeln. 

Här kan du läsa hela debattartikeln. 

Proposition i dag om nya placeringsregler för AP-fonderna

I dag lade regeringen fram propositionen om AP-fondernas nya placeringsregler och krav på hållbara investeringar. De nya lagarna är tänkta att träda i kraft till årsskiftet.

I propositionen föreslås att fonderna inte behöver ha lika stor andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk, att begränsningen av innehav av onoterade värdepapper tas bort och ersätts av en högsta andel illikvida tillgångar samt att det inte längre finns ett krav på att överlämna en viss andel av tillgångarna till extern förvaltning.

Samtidigt införs ett nytt mål för placeringsverksamheten – att fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. 

– Det är viktigt att AP-fonderna går före och visar att det går att bidra till en hållbar utveckling och samtidigt förvalta medlen så att de ger en hög avkastning. Det känns bra att kunna gå till riksdagen med ett förslag som gör detta möjligt och som har pensionsgruppens stöd, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna ska tas fram i Regeringskansliet under hösten 2018. Pensionsgruppen har ställt sig bakom propositionen.

Här kan du ta del av hela propositionen. 

121 miljarder kronor i avkastning i AP 1–4 under förra året

Förra året hade de fyra buffertfonderna AP 1–4 en samlad avkastning på 121 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,2 procent. Det framgår av regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet som lämnades över under tisdagen till riksdagen. 

Slutsatsen i skrivelsen från regeringen är – inte överraskande – att AP-fonderna både under 2017 och sedan starten 2001 har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet.

– AP-fonderna har fortsatt att bidra positivt till inkomstpensionssystemet även under 2017. Samtidigt pågår förändringar av fondernas placeringsregler för att ur både ett avkastnings- och hållbarhetsperspektiv ytterligare förbättra fondernas resultat, säger finansmarknadsminister Per Bolund i sin presskommentar.

Sedan 2001 när det nuvarande systemet infördes har den genomsnittliga avkastningen varit 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år. Buffertfondernas redovisade kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent.

Vid 2017 års slut utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar.

Här är hela regeringsskrivelse om AP-fonderna. 

Lagrådsremiss framme om friare placeringsregler för AP-fonder

Nu ska AP-fonderna 1–4 få större frihet att placera sina pengar som de vill! Regeringen lade under torsdagen fram en lagrådsremiss om en modernisering av placeringsreglerna. 

Förra året kom de sex partierna i Pensionsgruppen överens om moderniserade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna. Man beslutade också om en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. 

Förslaget skickades på remiss i juli. Nu har regeringen beslutat att lägga fram en lagrådsremiss. 

I lagrådsremissen föreslås bland annat att en större andel av placeringarna ska kunna placeras utanför börsen. Begränsningen av onoterade värdepapper tas bort och ersätts av en högsta andel illikvida tillgångar. Samtidigt sänks kravet på räntebärande värdepapper. Andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänks från 30 till 20 procent. 

– Över tid förändras placeringsmönster och därför behöver vi även se över Första–Fjärde AP-fondernas placeringsmandat, sade finansmarknadsminister Per Bolund när förslaget presenterades förra året.

I lagrådsremissen föreslås även att Första–Fjärde AP-fonderna ska ta fram strategier för hur målen för placeringsverksamheten ska uppnås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Här kan du läsa hela lagrådsremissen. 

39,5 Mdr kr sätts in på svenska folkets premiepensionskonton

Under december månad kommer 39,5 miljarder kronor att sättas in på svenska folkets premiepensionskonton, meddelar Pensionsmyndigheten i dag. 

För inkomstpensionen sätts 255 miljarder kronor in på pensionskonton. 

Förutom insättningarna som rör allmän pension betalar arbetsgivarna i år in uppskattningsvis 191 miljarder kronor för tjänstepension till sina anställda. Den totala pensionsinsättningen för året blir därmed knappt 490 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. 

Den maximala insättningen till inkomstpensionen uppgår till 71 160 kronor för hela året, för den som har minst 37 062 kronor per månad i tjänsteinkomst. 

Den samlade inkomstpensionsskulden uppgick före årets insättningar 8 714 miljarder kronor. Utöver det finns 1 321 miljarder kronor i kapital i buffertfonderna i AP-fondsystemet.

Insättningarna till premiepensionen startar den 11 december. I snitt sätts det in 7 039 kronor per sparare. Maximal insättning till premiepensionen uppgår till 11 118 kronor för hela året.

För de pengar som placeras på pensionsspararnas konton så köps nya fondandelar till varje pensionssparare. Den handeln börjar måndagen den 11 december. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast torsdagen den 7 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 8 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 13 december. 

Katrin Westling Palm: AP-fonder bör ta hänsyn till skattemoral

De statliga AP-fonderna borde tvingas investera i bolag som hanterar skatt på ett korrekt sätt. Det säger Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm – tidigare chef för Pensionsmyndigheten – i en intervju med Svenska Dagbladet Näringsliv. 

Intervjun görs apropå den så kallade Paradisläckan om pengar placerade i skatteparadis som exempelvis Malta. 

Skatteverket har tidigare lagt fram ett förslag om att AP-fonderna borde väga in skatteaspekten när man väljer ut bolag för aktieplaceringar. 

– Skatteverket och jag tycker det är en intressant utveckling att allt fler företag ser hanteringen av skatt på ett rätt och riktigt sätt som en hållbarhetsfråga och tar in det i sitt CSR-arbete. Jag personligen tycker att investerare och offentliga investerare, som våra statliga AP-fonder, också borde ha en sådan inriktning när de väljer vad de ska investera pengar i, säger Katrin Westling Palm bland annat i intervjun.

Här kan du läsa hela artikeln i Svenska Dagbladet.

19 organisationer kräver grönare profil på AP-fonders placeringar

AP-fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det skriver 19 frivilligorganisationer – bland andra Amnesty International och Greenpeace – i en debattartikel i dag i Göteborgs-Posten. 

I debattartikeln – som riktar sig till sägs att förslaget om nya placeringsregler för AP-fonderna innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med dagens regelverk.

– Men många av dessa förbättringar riskerar att undergrävas om det inte läggs till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, heter det i artikeln.

Författarna till debattartikeln pekar på att AP-fonderna under en tioårsperiod dubblerat sina innehav i bolag med starka kopplingar till kärnvapen, att AP-fonderna har investeringar i flera kontroversiella gruvbolag och att AP-fonderna fossila reserver som motsvarar potentiella utsläpp tio gånger större än hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp.

– Lagen bör tydliggöra att Sveriges internationella åtaganden är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning och att de utgör ramarna inom vilken fonderna kan maximera sin avkastning. Utan denna grundförutsättning är risken att vi även i fortsättningen får se investeringar som undergräver dessa åtaganden, menar undertecknarna.

Det här är organisationerna vars företrädare har undertecknat debattartikeln: Amnesty International, Forum Syd, Greenpeace, Latinamerikagrupperna, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska läkare mot kärnvapen, Sveriges Konsumenter, Afrikagrupperna, Emmaus Stockholm, FairAction, FIAN Sverige, Fonden för mänskliga rättigheter, Fossil Free Sverige, Föreningen Ordfront, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Jordens Vänner, Klimataktion, Svenska missionsrådet och Swedwatch. 

Här kan du läsa hela debattartikeln

Nya modernare placeringsregler för 1–4 AP-fonderna

De sex partierna i Pensionsgruppen har kommit överens om förslag på ändrade placeringsregler och en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen för Första–Fjärde AP-fonderna.Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas under 2018. I dag skickar Finansdepartementet ut förslagen på remiss.

Förslaget innebär större frihet när det gäller placeringarna, så att en större andel av placeringarna än idag kan placeras utanför börsen. Begränsningen av onoterade värdepapper tas bort och ersätts av en högsta andel illikvida tillgångar. 

Samtidigt sänks kravet på räntebärande värdepapper. Andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänks från 30 till 20 procent. 

– Över tid förändras placeringsmönster och därför behöver vi även se över Första–Fjärde AP-fondernas placeringsmandat, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en kommentar i ett pressmeddelande.

I förslaget ingår ett förstärkt regelverk kring fondernas hållbarhetsarbete. Fokus på hållbarhet skrivs för första gången in i lagstiftningen och kopplingen till de svenska miljömålen och internationella överenskommelser tydliggörs.

Här kan du ta del av den promemoria som skickas ut på remiss!

AP-fonder får utmärkelse för sitt stöd till FN:s hållbarhetsmål

De svenska AP-fonderna AP1, AP2, AP3, AP4 tillhör de pensionsförvaltare som har fått en utmärkelse för det gemensamma uttalandet om vikten av att institutionella investerare investerar i lösningar som stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling, UN Sustainable Development Goals.

Dessa investeringar, så kallade Sustainable Development Investments, ska liksom andra investeringar möta kraven på förväntad avkastning – samtidigt som de stödjer FN:s globala hållbarhetsmål.

Samarbetet, som uppmärksammar och uppmuntrar dessa värdeskapande investeringar har erhållit utmärkelsen av Responsible Investor Awards för Innovation & Industry Leadership inom kategorin Collaborations: Leading Institutional Investors committing to the SDGs.

Vid sidan av AP-fonderna har även holländska PGGM, APG, ABP, bpfBOUW, SPW, MN, Actiam samt Kempen Capital Management fått samma omdöme. 

Regeringen: Nya placeringsregler på väg för AP-fonderna

Buffertfonderna AP1–4 är på väg att få ett nytt regelverk för sina placeringar. Det framgår av information från finansdepartementet, i samband med att regeringen i dag överlämnade sin årliga skrivelse om AP-fonderna till riksdagen.

När McKinsey i mitten av mars presenterade sin analys av AP-fondernas verksamhet 2016, var behovet av moderniserade placeringsregler för fonderna en av de punkter man tog upp särskilt. McKinsey pekade på att placeringsreglerna varit oförändrade sedan 2001 samtidigt som finansmarknaderna har utvecklats kraftigt.

Bland annat tog McKinsey i sin rapport upp att fonderna får ha högst 5 procent av tillgångarna i private equity och måste ha minst 30 procent av tillgångarna i räntebärande instrument. Det begränsar sannolikt avkastningen, menade McKinsey.  

Nu verkar det som om regeringen har lyssnat till synpunkterna från McKinsey, för av den skrivelse om AP-fondernas verksamhet som i dag överlämnades till riksdagen framgår att regeringen inlett ett arbete för att förändra placeringsreglerna för AP-fonderna. Så här formuleras det i skrivelsen: 

– För att stärka Första?Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen har Finansdepartementet inlett ett arbete med att ta fram ändrade placeringsregler och modernisera styrningen av hållbarhetsfrågor i förvaltningen.

Enligt regeringen är ambitionen är att de ändrade reglerna ska kunna tillämpas under 2018.

I en presskommentar till redovisningen av AP-fondernas verksamhet konstaterar finansmarknadsminister Per Bolund att AP-fonderna bidrar positivt till pensionssystemet: 

? AP-fonderna har fortsatt att bidra positivt till inkomstpensionssystemet och samtidigt minskat sina kostnader jämfört med föregående år. Det tryggar våra framtida pensioner.

Klicka här för att läsa hela regeringens skrivelse om AP-fonderna.