Etikett: ARdalan Shekarabi

Lagrådsremiss på onsdagen om reform av premiepensionssystemet

Posted on december 21, 2021 by - Pension

Nu på onsdagen den 22 december kommer regeringen att lägga fram en lagrådsremiss om reformeringen av premiepensionssystemet, där fonderna på fondtorget ska väljas ut genom upphandling. Det meddelade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi på en pressträff på tisdagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

– Nu återtar vi den demokratiska kontrollen över pensionerna och den svenska välfärden. Med ett upphandlat fondtorg säkerställer vi ett pensionssparande av hög kvalitet som ger tryggare pensioner, sade Ardalan Shekarabi vid pressträffen.

Förslagen i lagrådsremissen bygger på Pensionsgruppens överenskommelser om premiepensionen från 2017 och 2021, och på utredningsbetänkandet Ett bättre premiepensionssystem.

Ardalan Shekarabi meddelade även att vissa förändringar genomförts jämfört med det utredningsförslag som presenterats tidigare. Bland annat har valarkitekturen förenklats, med utgångspunkt från de synpunkter som kommit under remissförfarandet. Idén om att fondtorget skulle hanteras inom ramen för Sjkunde AP-fondens organisation har också skrotats till förmån för skapandet av en ny nämndmyndighet.

Skandia: Börja jobba tidigt viktigare än pensionsreformer

Posted on november 15, 2021 by - Liv

Det är viktigare för pensionerna att unga kommer ut i arbetslivet tidigt än att politikerna lappar och lagar på pensionssystemet. Det skriver Skandias VD Frans Lindelöw i dag i en debattartikel i Dagens Nyheter. 

Skandia har tidigare uppmärksammat att ungdomar i Sverige kommer ut sent på arbetsmarknaden jämfört med i flera andra länder. Den genomsnittliga examensåldern för svenska akademiker är 28 år, vilket är högt jämfört med övriga Europa. I rapporten ”Akademikernotan” som publicerades i oktober pekades på effekten på pensionerna av ett sent inträde i arbetslivet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter går Skandias VD Frans Lindelöw nu ut i polemik med de som förespråkar höjd riktålder för pensionen och pekar bland annat på att tre års tidigare start på arbetslivet kan öka pensionen med hela 2 700 kronor i månaden.

Frans Lindelöw pekar i artikeln på att en höjd pensionsålder inte per automatik innebär att den enskilde arbetstagaren kan kan vara kvar längre på arbetsmarknaden; bland annat bidrar sjukdom och ”ålderism” till att det kan vara svårt att jobba till den tänkta pensionsdagen. Samtidigt skulle en höjning av pensionsavgiften innebära minskat löneutrymme och sannolikt öka arbetsgivarens kostnader.

— Det mest smärtfria alternativet för att över tid stärka pensionssystemet och därmed höja pensionerna vore att sänka etableringsåldern på arbetsmarknaden. Enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD är vi svenskar bland de äldsta i Europa när vi tar akademisk examen och antalet som läser vidare efter gymnasiet har ökat från ungefär 200 000 vid 90-talets början till dagens 400 000, skriver Frans Lindelöw bland annat i artikeln.

I artikeln påpekas att pensionsgruppen redan för fyra år sedan slog fast att man behöver underlätta ett tidigare inträde på arbetsmarknaden, men trots det har ingenting hänt på det området.

— I stället har vi fått se en rad parti­utspel och förslag på lappande och lagande av pensionssystemet med pengar från statsbudgeten. När politiker och särintressen bjuder över varandra riskerar det att äventyra den långsiktiga stabiliteten i pensionssystemet. Arbete och sparsamhet är och förblir det enda långsiktiga sättet att höja pensionerna, och det vet egentligen våra politiker om, heter det i debattartikeln.

Vid sidan att incitament för att ta sig ut på arbetsmarknaden snabbare, måste man underlätta för sparande till pensionen, menar Frans Lindelöw.

— Svenska folket förtjänar en handlingskraftig pensionsgrupp med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i spetsen som förmår värna vårt pensionssystems styrkor. Då krävs morötter och piskor som ökar tiden i lönearbete och samtidigt belönar eget ansvar för pensionssparandet, heter det i artikelns slutkläm.

Här kan du ta del av artikeln i Dagens Nyheter.

”Förslag inom kort om höjda pensionsavgifter”

Posted on november 1, 2021 by - Pension

Inom kort väntas socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presentera förslag på höjda pensionsavgifter för Pensionsgruppen, framgår det av en kommentar i Dagens Nyheter.

Informationen om det planerade förslaget om höjda pensionsavgifter lämnas i samband med diskussionen om huruvida Socialdemokraterna ska lämna Pensionsgruppen och ta stöds av Sverigedemokraterna för att få igenom en höjning av pensionsavgifterma.

Förslaget att ta stöd från Sverigedemokraterna när det gäller pensionerna framfördes först av SSU i en debattartikel i Svenska Dagbladet undertecknad av ordförande Lisa Nåbo och förbundssekreteraren Diyar Cicek. 

I en intervju i Dagens Nyheter nyligen framförde också LO:s ordförande Susanna Gideonsson att hon inte var främmande för att S skulle driva igenom en höjning av pensionerna utanför Pensionsgruppen, med stöd från SD.

– Om S har ett förslag om att höja pensionerna och skulle få majoritet för det i riksdagen genom att SD röstar för det förslaget – vi kan inte börja backa för varenda fråga där vi ser en risk för att något parti röstar med oss. Det handlar om att försöka hitta en politisk väg framåt, sade Susanna Gideonsson bland annat i intervjun.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger i en kommentar i Dagens Nyheter i dag att han inte vill att S ska lämna Pensionsgruppen för att göra upp med andra partier i pensionsfrågan. Dock framför han att Socialdemokraterna vill höja pensionerna. Så här formuleras det i kommentaren till DN:

”Vi har inte backat från att lägga förslag här, tvärtom, exempel på det är pensionstillägget och trygghetspensionen. Just nu arbetar regeringen för att ta fram konkret underlag om hur pensionerna kan höjas genom höjd pensionsavgift. Detta underlag kommer presenteras för partierna i pensionsgruppen i närtid.”

Här kan du ta del av artikeln i Dagens Nyheter med kommentaren från Ardalan Shekarabi.

Ny utredning ska se över reglerna för sjukpenninggrundande inkomst

Posted on oktober 19, 2021 by - Allmänt

Regeringen meddelade i dag att man tillsätter en utredning för att se över reglerna för sjukpenninggrundande inkomst. Enligt regeringen är syftet att få till ett mer modernt system för ökad trygghet och förutsebarhet samt stärkt kvalitet i handläggningen. VD för Folkets Hus och Parker, Calle Nathanson, har utsetts till särskild utredare.

Utredaren ska bland annat utreda hur regelverket för den sjukpenninggrundande inkomsten kan ge ökad trygghet och förutsebarhet  och bättre kvalitet och effektivitet i handläggningen. Han ska analysera möjligheterna att förenkla SGI-skyddet och analysera behovet av att utöka skyddet till exempel för personer som i dag nekas sjukpenning.

Dessutom ska utredaren undersöka möjligheten att utnyttja uppgifterna i arbetsgivarnas deklaration för att kunna automatisera beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 20 april 2023.

– Sveriges löntagare förtjänar trygga socialförsäkringar. Dagens regler är inte fullt ut anpassat till aktuella förhållanden på arbetsmarknaden med en stor variation av anställningsformer. När villkoren på arbetsmarknaden har ändrats finns ett behov att se över regelverket för SGI. Företagare behöver också stärkt förutsebarhet och trygghet, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.

Enligt regeringen kan utredningen leda fram till bättre regler för kulturutövares sjukpenning.

– Att konstnärer och kulturskapare i lägre grad tar del av de sociala trygghetssystemen är något vi kunnat se länge och pandemin har särskilt satt ljuset på de brister som finns. Utredningen om en översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst blir därför ett viktigt steg i arbetet med att stärka konstnärers och kulturskapares villkor, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind i sin kommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av direktiven för översynen.


PTK och Svenskt Näringsliv: Gör det möjligt att pausa tjänstepensionen!

Posted on september 22, 2021 by - Pension

Pensionärer som arbetar — så kallade ”jobbonärer” — riskerar en skattesmäll, framgår det av en ny rapport som överlämnas i dag till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Nu kräver Svenskt Näringsliv, PTK och Collectum, som står bakom rapporten, att inkomstskattelagen ändras så att pensionärer som kombinerar jobb och pension kan pausa tjänstepensionen.

– En enkel ändring i regelverket skulle göra det möjligt för fler seniorer att jobba och bidra till välfärden. Pensionärer som jobbar ska inte behöva riskera en skattesmäll på flera tusen kronor i månaden för att det inte går att pausa uttaget av tjänstepension, säger i en kommentar Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv och medförfattare till rapporten ”Tjänstepensionen ITP – Ett livslångt trygghetspaket”.

I rapporten lyfts konkreta förslag på ändringar i lagtexten som skulle göra det möjligt för pensionärer som arbetar att pausa tjänstepensionsutbetalningarna, på motsvarande sätt som det går att pausa uttaget av den allmänna pensionen.

Rapporten lyfter även fram hur tjänstepensionen ITP kompletterar de allmänna trygghetssystemen och bidrar till välfärden i Sverige. Ur ett samhällsperspektiv bidrar tjänstepensionen ITP till stabilitet och avlastning av de offentliga stödsystemen.

– Tjänstepension är en allt viktigare del av pensionen. Anställda med kollektivavtalad ITP kan känna sig trygga med att de har en riktigt bra tjänstepension. Man kan sitta still i båten och lita på att pengarna växer varje månad, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK och medförfattare till rapporten.

Förutom socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi får samtliga 349 riksdagsledamöter varsitt eget exemplar av rapporten .

ITP omfattar i dag 2,4 miljoner privatanställda tjänstemän på 36 000 företag med kollektivavtal. Under 2020 betalade arbetsgivarna in 62,5 miljarder kronor i ITP-premier.

Här kan du ta del av rapporten.

Regeringen vill höja taket i sjukförsäkringen till 10 PBB

Posted on september 8, 2021 by - Allmänt

Regeringen informerade under onsdagen om förslag i budgetpropositionen som påverkar den allmänna sjukförsäkringen, och därmed indirekt avtalade och privata sjukförsäkringar. Bland annat föreslås att taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp från årsskiftet. 

Några av de andra förslagen i budgetpropositionen är ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning, ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov och en förändrad prövning av arbetsförmågan från 62 års ålder.

– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.

• Tio PBB — det nya åtta PBB. De sjukförmåner som enligt regeringen ska omfattas av höjningen av taket till tio basbelopp är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Totalt väntas utgifterna i statens budget för detta öka med 2,6 miljarder kronor på helårsbasis. Enligt regeringens beräkning berörs 143 000 kvinnor och 103 000 män av det höjda taket genom att de får en höjd dagersättning. I genomsnitt ökar sjukpenningen för de personer som berörs med cirka 9 200 kronor per år.

• 365-dagarsregeln blir lite mjukare. Regeringen föreslår även att en person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan — i alla fall om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar av sjukskrivningen. Förslaget är i linje med betänkandet ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter för detta förslag beräknas under 2022 uppgå till 120 miljoner kronor.

• Man kanske inte måste jobba lika mycket varje dag. Den som kan arbeta deltid under sin sjukskrivning ska få bättre möjligheter för att göra det, menar regeringen. Därför föreslås större möjligheter att bevilja sjukpenning på deltid utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att arbetstiden nödvändigtvis ska minskas exakt lika mycket varje dag. Om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete ska det vara möjligt att vara mer flexibel. I dag finns ett krav att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad, men det föreslås tas bort. Detta grundar sig bland annat på förslaget om deltidssjukskrivna i betänkandet ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari nästa år och väntas inte medföra någon kostnad alls för staten.

• Regelverket anpassas lite mer efter giggare. Tryggheten vid sjukdom är också tänkt att öka för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att prövningen av arbetsförmågan för den som kallas in att arbeta vid behov ska göras mot det arbete som den berörda personen kallas in för att utföra till och med dag 90 i sjukperioden. Även detta är i enlighet med det förslag som lämnades i betänkandet ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”.  Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter uppskattas till 132 miljoner kronor. Dessutom får Försäkringskassan föreslås tilldelas 17 miljoner kronor för extrakostnader för förslaget, som är tänkt att genomföras per den 1 februari.

• 62-åringar slipper få arbetsförmågan jämförd med hela arbetsmarknaden. Regeringen föreslår också att personer som har begränsad tid kvar av arbetslivet ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete. I stället ska dessa personer från dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Förslaget gäller personer som uppnått den ålder då inkomstpension tidigast kan lämnas, vilket i dag är 62 år. Förslaget är i enlighet med vad som föreslogs i utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Syftet är att människor i nära anslutning till pensionsåldern inte ska behöva ställa om till nytt slags jobb. Den som har viss arbetsförmåga ska kunna fortsätta  att vara anställd på deltid. Även dessa bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 februari och kostnaden uppskattas till 70 miljoner kronor under nästa år.

Regeringen vill införa ny trygghetspension för utslitna

Posted on september 2, 2021 by - Pension

Regeringen meddelar i dag att man i budgetpropositionen för 2022 kommer att föreslå en ny ”trygghetspension” för dem som slitit ut sig i arbetslivet och som närmar sig pensionen. Ytterligare ett förslag är att höja bostadstillägget för pensionärer. 

Upplägget för den nya trygghetspensionen påminner med andra ord om den uppmärksammade danska ”Arne-pensionen”.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kommenterar förslaget om trygghetspension så här:

— Trygga pensioner är en grundbult i det svenska välfärdssamhället. I budgeten för 2022 tar vi flera viktiga steg för ökad trygghet för såväl blivande som nuvarande pensionärer. Vi föreslår en trygghetspension för dem som slitit ut sig i arbetslivet och inte orkar till pensionen. Dessutom föreslår vi höjt bostadstillägg för pensionärer.

I regeringens budget avsätts medel inom ramen för sjukersättningen för att införa den särskilda trygghetspensionen.

Förslaget innebär att det införs särskilda regler för äldre i sjukersättningen. Dagens regelverk om sjukersättning tar ingen hänsyn till ålder. Det innebär att en 64-åring bedöms på samma sätt som en 34-åring. Därigenom väljer många personer som får avslag på ansökan om sjukersättning i stället att ta ut ålderspension i förtid, något som leder till en livsvarigt lägre pension. Därför föreslås nu särskilda regler för dem som har högst fem år kvar tills de inte längre kan få sjukersättning betald, vilket i dag är 60 år. Utgångspunkten är det förslag som har lämnats av Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. För dessa personer ska arbetsförmågan bedömas mot arbeten den försäkrade har erfarenhet av, eller andra lämpliga arbeten som finns tillgängliga.

Förslaget beräknas på sikt öka utgifterna för sjukersättningen med cirka 1 miljard kronor per år, samtidigt som utgifterna för sjukpenning och arbetslöshetsersättning beräknas minska. Tanken är att det nya regelverket ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Regeringen föreslår även att bostadstillägget höjs från och med den 1 januari 2022. Dels föreslås konsumtionsstödet i bostadstillägget höjas med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, dels föreslås bostadskostnadstaket höjas från 7 000 till 7 500 kronor per månad. Som mest innebär förslagen en ökning av bostadstillägget om 450 kronor per månad. Förslagen väntas kosta 1 022 miljoner kronor i budgeten för 2022.

I budgeten föreslås även Pensionsmyndigheten få 7 miljoner kronor extra år 2022 och därefter 2 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att administrera bostadstillägget för pensionärer.

Här kan du ta del av regeringens digitala pressträff där regeringens förslag presenterades.

Katarina Brännström (M) ställer riksdagsfråga om pensionsfusk

Posted on augusti 30, 2021 by - Pension

Vilka åtgärder ska socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi vidta för att förbättra Pensionsmyndighetens rutiner och kontroller för att förhindra felaktiga utbetalningar? Det undrar den moderata riksdagsledamoten Katarina Brännström i en riksdagsfråga. 

Frågan utgår från det faktum att Pensionsmyndigheten vid stickprovskontroller har upptäckt att hälften av de kontrollerade invandrare som flyttat till och arbetat i Sverige inte har informerat om att de får pensioner från sitt gamla hemland,. På så vis kan få dubbla pensioner. Enligt Pensionsmyndighetens sammanställning har flera miljoner har betalats ut felaktigt, och framtida pensionsutbetalningar på miljontals kronor har nu stoppats.

Katarina Brännström påpekar att Pensionsmyndigheten tidigare har varnat för att fusket med pensioner kan hota välfärden, detta då det finns ett utbrett fusk på olika sätt, till exempel med utflyttade pensionärer, där uttag sker av släktingar till avlidna pensionärer.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av riksdagsfrågan i dess helhet, och här Pensionsmyndighetens sammanställning av myndighetens riktade kontroll av pensionsutbetalningar från Bosnien-Herecegovina.


Här är utredningsförslaget om de nya sjukförsäkringsreglerna

Posted on augusti 20, 2021 by - Allmänt

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi tog på fredagen emot ett betänkande från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering med förslag som syftar till att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen. Bland annat föreslås särskilda regler för äldre som närmar sig pensionsåldern.

– Trygghet vid sjukdom är en central del av vår välfärd. Det kräver att vi ser över dagens regelverk. Det finns goda skäl att se över inte minst kraven i sjukersättningen för äldre, som närmar sig pensionen och är utslitna efter ett hårt arbetsliv. Jag ser fram emot att ingående ta del av utredningens förslag och arbeta vidare med dessa i Regeringskansliet, säger Ardalan Shekarabi i en kommentar.

I utredningen föreslås bland annat en förändring av rätten till sjukersättning för försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning utbetald. I dag är denna ålder 60 år. Arbetsförmågan för dessa personer föreslås framöver endast bedömas mot arbeten i yrken som de har erfarenhet av, samt andra lämpliga arbeten som är tillgängliga — alltså inte mot alla arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Utredningen föreslår också att rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska bedömas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för rätten till sjukpenning. Enligt utredningen minskar det risken för att personer blir kvar i sjukpenningsystemet trots att det inte finns fler åtgärder att ta till för att dessa ska kunna få en förbättrad arbets­förmåga.

Uppdraget till utredningen har också varit att se över dagens förmåner vid rehabilitering. Utredningen föreslår nu att förmånen ”förebyggande sjukpenning” ska ersättas med en ny förmån som kallas ”preventionsersättning”. Ersättningen ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån och syftet är att fler ska få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Utredningen föreslår också att Försäkringskassan inom högst 60 dagar ska ha klarlagt behovet av rehabilitering för en försäkrad.

Dessutom föreslås att prövotiden för studier förlängs från sex till tolv månader för personer med aktivitetsersättning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningens volym 1 och här volym 2.


M-riksdagsfråga: Vad händer med pensionsavgiften över taket?

Posted on juni 14, 2021 by - Pension

Den moderata riksdagsledamoten Sten Bergheden har ställt en riksdagsfråga till statsrådet Ardalan Shekarabi om när regeringen ska börja använda pensionsavgifterna ovanför intjänandetaket till pensioner. 

Frågan om nivån på de allmänna pensionsavgifterna tycks högaktuell. Ska pensionpolitikerna komma överens om att pensionsavgiften ska vara på den ”ursprungliga” nivån på 18,5 procent av inkomsten istället för som nu 17,21 procent? Kan detta bli den fråga som blir Pensionsgruppens död?

En helt annan fråga som gäller de allmänna pensionsavgifterna är pensionsavgiften över intjänandetaket. Sten Bergheden, moderat riksdagsledamot, har ställt en riksdagsfråga till socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi om vad som händer med dessa avgifter, totalt cirka 19 miljarder kronor.

I sin fråga konstaterar Sten Bergheden att de allmänna pensionerna som procent av slutlönen har sjunkit de senaste 20 åren. Samtidigt används inte pensionsavgiften över taket till pensionerna, utan till helt andra ändamål.

— Att regeringen använder 19 miljarder av inbetalda pensionsavgifter ovanför intjänandetaket till annat än pensionerna bidrar ju starkt till pensionärernas nuvarande situation, skriver Sten Bergheden bland annat.

Så här formuleras frågan till statsrådet Ardalan Shekarabi:

— När avser statsrådet och regeringen att börja använda pensionsavgifterna ovanför intjänandetaket till just pensioner?

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela frågeställningen.


”Hur kan Shekarabi säga att pensionerna är underfinansierade?”

Posted on maj 24, 2021 by - Pension

Hur kan socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi påstå att de allmänna pensionerna i Sverige är underfinansierade? Det undrar den moderata riksdagsledamoten Katarina Brännström i en riksdagsfråga. 

Katarina Brännström har tidigare ingått som moderat representant i Pensionsgruppen, men har nu efterträtts av Maria Malmer Stenergard. 

I sin riksdagsfråga konstaterar hon att Ardalan Shekarabi vid ett flertal tillfällen på senare tid har hävdat att det allmänna pensionssystemet är underfinansierat. Detta har skett bland annat i diskussioner om en höjning av pensionsavgiften.

— Det är oklart vad detta påstående grundar sig på och oklart till vilket mål som avses. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi: Gör statsrådet bedömningen att det allmänna pensionssystemet är underfinansierat i förhållande till gällande pensionsregler, eller avses något annat?, heter det i Katarina Brännströms riksdagsfråga.

Riksdagsfrågan ska besvaras av statsrådet senast på onsdag i denna vecka.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela riksdagsfrågan.


Shekarabi kan komma att göra pensionsavgifterna till en valfråga

Posted on maj 12, 2021 by - Pension

För omväxlings skull — allt sedan pensionsöverenskommelsen om det nuvarande allmänna pensionssystemet — tycks det som om pensionerna kan komma att bli en av de heta frågorna i nästa års valrörelse. På tisdagen bjöd socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi in till ett pressmöte där han lyfte fram frågan om höjda pensionsavgifter som en möjlig valfråga.  

Allt sedan den partiöverskridande överenskommelsen på 1990-talet om det nuvarande pensionssystemet har de allmänna pensionerna varit en relativt död företeelse som politisk fråga betraktat. Visst har det förekommit olika åsikter om vissa förändringar, men det mesta har hanterats i relativ tysthet i Pensionsgruppen. Fram tills nu.

Den senaste mandatperioden har flera olika partier tagit fasta på den politiska sprängkraft som ligger i att utlova bättre pensioner än sina politiska motståndare.

Ett av de partierna är Sverigedemokraterna, som har profilerat sig med förslag om att höja bostadstillägget och garantipensionen.

Ett annat är Socialdemokraterna där socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har arbetat hårt för att profilera sitt parti som det som vill ge högre allmän pension än andra.

På tisdagen bjöd Ardalan Shekarabi till och med in till en presskonferens i riksdagen för att berätta att han var intresserad av att göra höjda pensionsavgifter till en valfråga, om det inte går att komma överens om frågan i Pensionsgruppen. Vad det handlar om är frågan om att ”återställa” pensionsavgiften till den ”ursprungliga” nivån 18,5 procent — istället för de 17,21 procenten som det blev i slutändan vid lanseringen av det nya pensionssystemet.

— Jag skulle gärna se att vi löser det under mandatperioden. Men jag hör mer negativa signaler från de borgerliga nu, sade bland annat Ardalan Shekarabi enligt ett referat av TT från pressträffen.

I Pensionsgruppen tycks det råda enighet om att pensionärernas inkomster ska höjas. Dock tycks det som om i varje fall Moderaterna skulle föredra en skattesänkning framför en avgiftshöjning.

— Det tar decennier innan höjningarna får genomslag. Det hjälper inte dagens fattigpensionärer. Det andra är att det gynnar höginkomsttagare, säger Maria Malmer Stenegard som företräder Moderaterna i Pensionsgruppen, till TT.

Med andra ord tycks det råda oenighet om avgiftshöjningarna — vilket kan tala för att frågan om nivån på de allmänna pensionerna fortsätter att vara en het kandidat till profilfråga inför stundande val nästa år.

En liten förövning inför valrörelsen kan också sägas vara ett Twittermeddelande från Ardalan Shekarabi i april i år då han skrev:

”Vårt arbete för att höja svenska medborgares pensioner verkar provocera delar av högern. Frågan som måste ställas är: varför vill ni inte höja pensionerna? Är ni nöjda med att genomsnittspensionen för svenska kvinnor är 11 800 kr (innan skatt alltså). Den frågan förtjänar svar.”

Tidigare har det också uppmärksammats att Shekarabi på egen hand beställt en utredning om höjda pensionsavgifter. Detta har kritiserats av hans politiska motståndare dels för att utredningsinitiativet inte diskuterats i Pensionsgruppen, dels för att en PR-byrå med band till socialdemokraterna ska stå för utredandet.

Maria Malmer Stenergard (M): ”Vill regeringen alls ha kvar Pensionsgruppen?”

Posted on april 12, 2021 by - Pension

I en riksdagsfråga till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi ifrågasätter nu den moderata riksdagsledamoten Maria Malmer Stenergard beslutet att — utan förankring i Pensionsgruppen — låta en pr-konsult utreda ett förslag om höjd pensionsavgift.

Maria Malmer Stenergard påpekar i sin skrivelse att Pensionsgruppen ska samråda om frågor som gäller pensionsreformen, och framhåller att respekten för det gemensamma uppdraget och arbetet i Pensionsgruppen genom åren har varit stort.

Men nu måste man tyvärr ställa sig frågan om regeringen vill att Pensionsgruppen ska finnas kvar, menar Maria Malmer Stenergard. Detta mot bakgrund av de uppgifter som framkommit i medier om hur socialförsäkringsministern bedriver oförankrade utredningar bakom Pensionsgruppens rygg.

— Socialförsäkringsministerns fokus förefaller ligga på vinster i kortsiktiga mediala utspel i stället för ansvarsfullt och långsiktigt arbete. En sådan prioritering, som socialförsäkringsministern verkar ha gjort, är dålig för Sveriges nuvarande och blivande pensionärer, menar Maria Malmer Stenergard, som också ifrågasätter att en pr-byrå får i uppdrag att ta fram en utredning om fundamentala socialförsäkringssystem.

I sin fråga till Ardalan Shekarabi vill hon nu ha veta på vilket sätt han har säkerställt den upphandlade pr-byråns opartiskhet, så att det inte finns andra kunder hos pr-byrån som har egna intressen och agendor rörande pensionssystemet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av riksdagsfrågan från Maria Malmer Stenergard.


Forena uppvaktade regeringen om arbetsskadeförsäkringen

Posted on april 6, 2021 by - Allmänt

På tisdagen uppvaktade Forenas förbundsordförande Anders Johansson statsrådet Ardalan Shekarabi och överlämnade Forenas förslag om en human arbetsskadeförsäkring. 

Forenas förslag innebär dels ett uppdrag till Försäkringskassan om att införa en fast tidpunkt för prövning av arbetsskador i sjukskrivningsprocessen, dels ett utkast till lagförslag för att förstärka samordningen mellan arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Enligt Forena skulle detta snabbt förbättra arbetsskadeförsäkringen för alla som skadas i arbetslivet och som i dag riskerar förlora rätten till ersättning.

— Jag är glad att Forena genom tålmodigt arbete satt frågan om arbetsskadeförsäkringen på regeringens dagordning. Det är glädjande att regeringen vill lyssna till Forena och våra tankar om hur vi kan rädda arbetsskadeförsäkringen. Vi har haft ett väldigt konstruktivt samtal och jag upplever att statsrådet vill åstadkomma en förbättring. Nu hoppas jag att regeringen återkommer med skarpa förslag som ger alla de som dagligen drabbas av arbetsskador på Sveriges arbetsplatser en försäkring värd namnet. Vi kommer från Forenas håll naturligtvis att fortsätta att följa frågan och driva på för att få till stånd en förbättring, säger Forenas förbundsordförande Anders Johansson i en kommentar.

Regeringen ska se över arbetsskadeförsäkringen och covid-19-smittan

Posted on mars 18, 2021 by - Allmänt

Regeringen meddelade på torsdagen att man ska utreda om covid-19 bör anses som arbetsskada i fler situationer än idag. Uppdraget att genomföra analysen har gått till Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Arbetsskadeförsäkringen kan ge ersättning om man blir sjuk eller skadad på jobbet. Sedan april 2020 omfattar arbetsskadeförsäkringen i vissa fall covid-19 som arbetsskada enligt socialförsäkringsbalken. En person som har smittats vid arbete i en sjukvårdsinrättning — eller i annat arbete där hon eller han har behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande — kan få rätt till förmåner inom arbetsskadeförsäk­ringen.

ISF ska nu se över om även fler situationer än i dag ska omfattas.

— Eftersom vi har en stor allmän spridning av covid-19 behövs en analys av om covid-19 bör anses som arbetsskada i fler situationer. Det är viktigt att analysera hur regelverket fungerar och vara beredd att göra nödvändiga justeringar, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en presskommentar.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 26 april i år.