Premiepensionsutredningen menar att en upphandling av premiepensionsfonder kan få ned avgifterna — och dessutom öka kvaliteten på de kvarvarande fonderna så att den genomsnittliga avkastningen stiger. Utredaren aktar sig visserligen för att ge något konkret löfte om högre pensioner. Men ett räkneexempel antas att effekten av sänkta avgifter och förbättrad kvalitet kan uppgå till så mycket som 0,50 procentenheter per år, vilket motsvarar en höjning av den genomsnittliga utbetalningen av premiepension med hela 14 procent.
Förslaget från premiepensionsutredningen är att det vid upphandling ska ställas krav på att fonder på fondtorget ska vara kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet. Fonderna ska inte heller få dela ut medel till andra än fondandelsägarna.
Exakt hur upphandlingen ska gå till slås inte fast i betänkandet, det blir upp till den upphandlande myndigheten.
Men utredaren menar att det är uppenbart att en upphandling av premiepensionsfonder kommer att ge högre pensioner år svenska folket, genom att öka pris- och kvalitetskonkurrensen.
— Genom att professionella upphandlare med finansiell kompetens granskar relevanta fonder enligt bestämda krav sker urvalet av fonder på rätt nivå. Utgångspunkten är att professionella upphandlare i regel har större möjlighet att granska och bedöma fonder än de allra flesta sparare. Det upphandlade fondtorget kan genom att skapa prispress och relevant innovationsförmåga både sänka avgifterna och höja kvaliteten på fondtorget, och bidra till utvecklingen av för spararna lämpliga produkter, heter det i utredningsförslaget.
Visserligen konstaterar utredaren att det är svårt att förutsäga exakt hur kostnaderna och avkastningen i fonderna påverkas av det nya systemet med upphandlade fonder. Utredaren betonar också att det alltid är behäftat med fundamentala osäkerheter att göra antaganden om utvecklingen på de finansiella marknaderna.
Men det hindrar inte utredaren från att göra vissa antaganden om hur sänkta kostnader och högre avkastning skulle kunna påverka de framtida pensionerna.
I ett räkneexempel antar utredaren att det ska vara möjligt att sänka snittavgiften på fondtorget med 0,20 procentenheter. Detta skulle i så fall öka sparkapitalet så att den genomsnittliga behållningen ökar från cirka 700 000 kronor till cirka 740 000 kronor vid pensionstillfället — en ökning med drygt 5 procent. Skulle sänkningen av snittavgiften istället uppgå till 0,1o blir ökningen av den genomsnittliga behållningen 3 procent, och skulle snittavgiften istället sänkas med 0,30 procentenheter ökar den genomsnittliga behållningen med 8 procent jämfört med dagens nivåer.
Till det kommer effekten att upphandlingen också kan leda till en bättre avkastning, genom att fondernas kvalitet i genomsnitt blir högre.
Utredarens räkneexempel utgår här från antagandet att avkastningen kan höjas med 0,30 procentenheter — utöver en sänkt snittavgift på 0,20 procentenheter — så att den sammanlagda effekten blir 0,50 procentenheter. Det skulle i så fall innebära att den genomsnittlig behållningen vid pensionstillfället ökar från cirka 700 000 kronor till cirka 800 000 kronor, motsvarande en höjning av det månatliga premiepensionsbeloppet med 14 procent.
Skulle avkastningen genom kvalitetshöjningen istället öka med 0,5 procentenheter kan den sammanlagda effekten bli 0,7 procentenheter, vilket motsvarar att premiepensionsbeloppet ökar med hela 20 procent.
Är det en realistisk målbild att en upphandling av detta slag kan öka premiepensionen med 20 procent?
Det ger inte utredningen något entydigt svar på. Men i ytterligare ett räkneexempel pekar man på att den genomsnittliga årliga avkastningen i fondkategorin Globala fonder skulle öka med hela 1,6 procentenheter om de 50 procent av fonderna som har gett sämst avkastning väljs bort.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningsbetänkandet.
