Artur Ogelid, Senior Associate vid Kompass advokatbyrå, presenterar några av nyheterna i kommissionens förslag från förra veckan om arbetet med en översyn av Solvens II-direktivet, som är grundpelaren i EU:s regelverk för försäkringsföretag. Arbetet har pågått länge och kritiken mot de förslag som beretts av kommissionen har i delar varit hård.
Arbetet med översynen av Solvens II-direktivet kan sägas ha satt igång på allvar när kommissionen i februari 2019 skickade en begäran till EIOPA om synpunkter inför översynen. Under processens gång har också medlemsstaterna och andra intressenter fått tillfälle att lämna synpunkter. Översynen har försenats på grund av pandemin, men nu har kommissionen till sist presenterat sitt förslag till ändringar av direktivet. Kommissionens angivna mål med översynen är i korthet att
- Ge incitament för försäkringsföretag att bidra till en långsiktig och hållbar finansiering av ekonomin.
- Förbättra riskkänsligheten.
- Minska den kortsiktiga volatiliteten i försäkringsföretagens solvensgrad (solvency positions).
- Öka proportionaliteten i regelverket.
- Öka kvaliteten, förutsebarheten och koordinationen av tillsynen över försäkringsföretag, i synnerhet när det gäller företagsstyrning.gränsöverskridande verksamhet och grupptillsyn.
- Öka möjligheten att motverka systemiska risker i försäkringssektorn.
- Förbättra beredskapen för extrema scenarion med påverkan på försäkringsföretagens solvens.
Vid en första anblick framkommer att förslagen sannolikt kommer att öka regelbördan något för vissa företag medan särskilt mindre företag till följd av ökat genomslag för proportionalitetsprincipen kan vänta sig lättnader.
Det ska också sägas att en del av de förslag som tidigare varit på tapeten inom ramen för översynen inte kommer att förverkligas i detta skede av översynen. Kommissionen slår fast att det inte är rätt tidpunkt att gå vidare med förslagen om ett harmoniserat försäkringsgarantisystem, bland annat mot bakgrund av pandemin och dess effekter på försäkringssektorn och samhällsekonomin. Kommissionen har inte heller satt ner foten när det gäller de justeringar av Solvens II-förordningen som EIOPA tidigare har föreslagit, och som blivit föremål för kritik från bland annat Svensk Försäkring. I stället är ytterligare konsultationer med medlemsstaterna och andra intressenter att vänta innan ändringsförslag avseende den delegerade förordningen läggs fram.
Kommissionen har dock presenterat ett antal konkreta ändringsförslag av Solvens II-direktivet.
En nyhet med bäring på det första målet – att skapa incitament för försäkringsföretagen att bidra till en långsiktig och hållbar finansiering av ekonomin – är ett nytt krav på klimatförändringsanalys (climate change analysis, enligt den nya artikel 45.1 b). Det nya kravet innebär att försäkringsföretagen inom ramen för sin riskhantering ska bedöma om den är utsatt för klimatförändringsrisker i den egna risk- och solvensbedömningen. Om företaget är utsatt för sådana risker ska företagen utvärdera vilken påverkan riskerna har på rörelsen utifrån åtminstone två olika scenarion – ett där den globala uppvärmningen håller sig under två grader och ett där uppvärmningen är två grader eller högre. I det här sammanhanget förtjänar det också att nämnas att Solvens II-förordningen inom ramen för EU:s arbete med hållbar finansiering och den europeiska gröna given (”the European Green Deal”) ändrats så att försäkringsföretag ska integrera hållbarhetsrisker i sin företagsstyrning genom att beakta sådana risker i bedömningen av sitt solvensbehov, i riskhanteringsfunktionen, i riktlinjerna för riskhantering och så att hållbarhetsrisker ska beaktas inom ramen för aktsamhetsprincipen för placeringar. Dessa ändringar ska försäkringsföretagen börja tillämpa från den 2 augusti 2022. EIOPA utfärdade i april 2021 även en opinion där myndigheten uttalar att företagen bör använda sig av scenarier över klimatförändringsrisker i den egna risk- och solvensbedömningen.
En annan nyhet är introduktionen av ett helt nytt kapitel i Solvens II-direktivet med makrotillsynsverktyg för tillsynsmyndigheter (chapter VIIA, Macroprudential tools). Syftet med förslagen i denna del är att ge tillsynsmyndigheterna bättre verktyg för att hantera systemiska risker. Det nya kapitlet innehåller även krav på att försäkringsföretag ska upprätta en likviditetsriskshanteringsplan (liquidity risk management plan, artikel 144 a). Motsvarande bestämmelser införs även i fråga om grupptillsyn.
Ytterligare ett område där flera ändringar föreslås är det som gäller proportionalitet, där ambitionen från kommissionens sida är att denna princip ska få större genomslag. För det första kommer utrymmet för försäkringsföretag att helt undantas från tillämpningsområdet för Solvens II-direktivet att öka. Dagens gränsvärde om högst fem miljoner euro i årliga tecknade bruttopremieinkomster höjs till femton miljoner euro, och tröskelvärdet om högst tjugofem miljoner euro i totala försäkringstekniska avsättningar höjs till femtio miljoner euro.
Dessutom införs en helt ny kategori, low-risk profile undertakings, fritt översatt till försäkringsföretag med låg riskprofil. Kriterierna och processen för att kvalificera in i denna kategori slås fast i ett antal nya och förhållandevis detaljerade artiklar (artiklarna 29 a-29 e). Kriterierna är olika beroende på vilken rörelse som bedrivs av försäkringsföretagen. De kan förenklat sägas bero på om endast liv- respektive skadeförsäkringsrörelse eller en blandning av verksamheterna bedrivs. Kriterierna för att bedömas som ett försäkringsföretag med låg riskprofil innebär bland annat att en yttersta gräns är att de försäkringstekniska avsättningarna för företag som huvudsakligen bedriver livförsäkringsrörelse inte får överstiga en miljard euro. Gränsen för företag som huvudsakligen bedriver skadeförsäkringsrörelse är satt till en högsta årlig bruttoinkomstpremie om hundra miljoner euro. Till detta kommer ytterligare tekniska villkor. Även i avsnittet om grupptillsyn föreslås ändringar som ska göra det möjligt för grupper att klassificeras som grupper med låg riskprofil (low risk profile groups).
För de försäkringsföretag som uppfyller villkoren för att räknas som lågrisk-företag väntar lättnader i fråga om bl a rapporteringskrav, krav på offentliggöranden och översynsfrekvens av styrdokument. De kommer inte heller behöva utföra den nya riskbedömningen avseende klimatförändringar eller upprätta någon likviditetsriskshanteringsplan. Dessutom kommer det i lågrisks-företagen vara möjligt för personer att utföra arbete i flera nyckelfunktioner parallellt.
Det är dock inte bara de försäkringsföretag som räknas som lågrisk-företag som kan få lättnader. Även andra försäkringsföretag kan ansöka om att undantas från vissa av direktivets krav och i en ny artikel anges vilka regellättnader som det kan bli aktuellt att bli undantagen ifrån med hänvisning till proportionalitet (artikel 29 d). Ändringsförslaget introducerar i denna del ett ansökningsförfarande som innebär att försäkringsföretag ansöker hos tillsynsmyndigheten om att befrias från bl a kravet på att en person inte får utföra arbeta i flera nyckelfunktioner, årlig egen risk- och solvensbedömning (inklusive den nya klimatförändringsriskbedömningen). Förfarandet innebär något förenklat att företagen måste ange vilka bestämmelser som man vill undantas ifrån och varför det är rimligt att företaget undantas från kraven.
Kommissionens förslag ska nu hanteras av Europaparlamentet och rådet. Efter ikraftträdandet föreslås medlemsstaterna få 18 månader på sig att genomföra ändringsdirektivet. Det är svårt att bedöma när ett färdigt ändringsdirektiv kommer publiceras och nedräkningen för det svenska genomförandet startar. Kanske är en tänkbar deadline för juristerna på Finansdepartementet att jobba mot den 1 juli 2023?
Artur Ogelid
Senior Associate vid Kompass advokatbyrå