Den föreslagna bankskatten är sannolikt olaglig och strider dessutom mot EU:s statsstödsregler. Det skriver bankföreningen i sitt remissvar på förslaget om att införa en så kallad riskskatt på vissa kreditinstitut.
Regeringens bedömer att den föreslagna skatten att ge cirka 6,3 miljarder kronor till statskassan år 2022 och från och med år 2023 vara cirka 1 miljard kronor högre. I remissvaret skriver Bankföreningen att skatten har ett oklart motiv, är rättsosäker och har negativa effekter på tillväxt och konkurrens.
– Förslaget om skatt på bankers verksamhet och kunder blir i praktiken en investerings- och exportskatt. I motsats till skattens syfte leder den till färre jobb och en långsammare ekonomisk återhämtning från coronakrisen, säger Bankföreningens VD Hans Lindberg i en kommentar.
Enligt Bankföreningen är texten också svårtolkad och skapar snedvridningar mellan kreditinstitut med olika legal struktur. Totalt sett är det ett mindre antal banker som komnmer upp i gränsvärdet på 150 miljarder kronor i krediter och därmed påverkas av skatten.
– Sammantaget har förslaget så många brister och negativa samhällseffekter att det inte kan ligga till grund för en långtgående särbeskattning av ett fåtal företag, menar Hans Lindberg.
Två professorer – Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, och Jérôme Monsenego, professor i internationell skatterätt – har på Bankföreningens uppdrag gjort en rättslig bedömning av den föreslagna lagstiftningen. Båda slår fast att förslaget till skatt sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.
– Skattens snedvridande effekter försämrar svenska bankers och företags konkurrensförmåga i förhållande till utländska banker och företag. Mycket tyder på att skatten är olaglig i sin konstruktion. Därför bör förslaget inte genomföras, säger Hans Lindberg.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Bankföreningens remissvar.