Etikett: cfc

SD-motion vill stoppa schablonskatt på försäkringsreserven

En riksdagsmotion från Sverigedemokraterna säger nej till propositionen om ändrade CFC-regler – det vill säga regler beskattning av svenskägda bolag i andra länder. Det motionärerna invänder mot är förslaget på schablonskatt på försäkringsreserven i utländska försäkringsbolag.  

Tidigare i år beslutade riksdagen om schablonbeskattning av försäkringsreserven i svenska skadeförsäkringsbolag. Enligt propositionen om CFC-bolag ska motsvarande skatt införas även för svenskägda dotterbolag i andra länder.

Motionärerna påpekar att detta förslag inte följer OECD:s rekommendationer om skatt för CFC-bolag, och att Tillväxtverket, Regelrådet och Lagrådet har uttalat sig kritiskt om förslaget till förändrad CFC-lagstiftning.

– Sverigedemokraterna menar att det är ett tankefel att beskatta säkerhetsreserven på detta sätt som har föreslagits. Den direkta konsekvensen är en olikformighet i bolagsvinstbeskattningen för olika branscher. Den sannolika följden av den nya skattekostnaden skulle kunna vara att försäkringsbolagen höjer försäkringspremierna, vilket då skulle innebära att kunderna får dyrare försäkringar, heter det bland annat i motionen.

Motionen är undertecknad av SD-riksdagsledamöterna David Lång, Bo Broman och Erik Westroth. David Lång och Erik Westroth är ledamöter i riksdagens skatteutskott.

Här kan du ta del av hela motionen. 

Regeringens proposition med den nya skatten för utlandscaptives

Regeringen har nu lagt fram sin proposition om de så kallade CFC-reglerna, det vill säga skatteregler för svenskägda företag i utlandet. Den nya lagen kommer bland annat att påverka svenska företag med captives i utlandet. 

CFC ska uttydas”Foreign Controlled Company”. I den nya propositionen föreslår regeringen ändringar av nuvarande svenska lagar så de anpassas till nya EU-lagar om skatteflykt.

Dessutom – vilket givetvis kan ha stor betydelse för svenskägda captives domicilerade utanför Sverige – föreslås förändringar av beskattningen av säkerhetsreserver i skadeförsäkringsföretag i utlandet.

Enligt de nya reglerna ska det utländska skadeförsäkringsföretaget vid beskattning anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som kunnat redovisas om företaget istället skulle ha varit registrerat i Sverige. Det värde på säkerhetsreserven som ska tas upp vid beskattning, är det som skulle ha kunnat redovisas vid utgången av beskattningsåret närmast före. 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Här kan du ta del av hela CFC-propositionen.

Lagrådet riktar kritik mot förslaget till ny CFC-lagstiftning

Lagrådet riktar kritik mot regeringens förslag till ny lagstiftning om CFC-bolag, som bland annat berör svenskägda captivebolag utomlands. 

Lagrådsremissen lades fram den 7 juni i år, och bygger på ett EU-direktiv om regler mot skatteflyktsmetoder. CFC-reglerna – där CFC står för- ”controlled foreign company” – innebär att om ett utländskt, lågbeskattat bolag ägs från Sverige ska den svenska ägaren ska beskattas löpande för bolagets inkomster. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

I den nya lagstiftningen definieras fler länder än tidigare som länder med låg beskattning. Dessutom är tanken att lagen ska ändras när det gäller beskattning av säkerhetsreserven i  skadeförsäkringsföretag utomlands, något som bland annat påverkar svenskägda captives i andra länder som försäkrar svenska risker.  

Lagrådet konstaterar i sitt yttrande bland annat att stora resurser har lagts ned på regelverket kring skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserver. Den föreslagna lagregleringen har blivit omfattande men innehåller ändå oklarheter, skriver lagrådet. 

Lagrådet menar också att det kan ifrågasättas om den föreslagna lagstiftningen är förenlig med EU-direktivet när det gäller Det handlar bland annat om möjligheten att beskatta inkomster som kommer från i ett fast driftställe utanför EES även när driftställets verksamhet utgör ”verklig ekonomisk verksamhet”. 

När det gäller andra delar av lagstiftningen, där den svenska lagstiftningen föreslås gå utöver EU-direktivets regelverk, skriver lagrådet att argumentationen är ”svårförståelig och motsägelsefull”. 

Enligt lagrådet finns det också skäl att tydligare än som skett i remissen, klarlägga hur den nya permanenta schablonintäkten på säkerhetsreserver förhåller sig till de fiktiva säkerhetsreserverna. 

Här kan du ta del av lagrådets hela yttrande.

Ny lagrådsremiss om CFC-regler – så påverkas captives utomlands

Under förra veckan lade regeringen fram en lagrådsremiss om nya så kallade CFC-regler. De nya reglerna påverkar bland annat beskattningen av utländska captivebolag som försäkrar svenska risker. 

Lagrådsremissen bygger på ett EU-direktiv om regler mot skatteflyktsmetoder. CFC-reglerna – där CFC står för ”Controlled Foreign Company” – innebär i korthet att om ett utländskt, lågbeskattat bolag ägs från Sverige ska den svenska ägaren ska beskattas löpande för bolagets inkomster. 

En nyhet är att det är fler länder som kategoriseras som länder med låg beskattning. 

– Nu går vi ett steg längre i vårt arbete med att motverka skatteundandraganden. Med detta förslag kan till exempel den som har ett bolag på Malta beskattas löpande i Sverige, om Malta-bolaget är lågbeskattat och inte är en så kallad verklig etablering, sade finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar när förslaget presenterades.

I lagrådsremissen föreslås bland annat att lagen ändras när det gäller bestämmelser om säkerhetsreserven i  skadeförsäkringsföretag utomlands. Det innebär det att beskattningen av det utländska bolaget ska beräknas som om bolagets säkerhetsreserv uppgår till den maximala säkerhetsreserven i ett motsvarande ett svenskt skadebolag. 

Svensk Försäkring och flera andra näringslivsorganisationer påpekade i remissomgången på förslaget att det är otydligt hur den maximala säkerhetsreserven i ett utländskt företag ska beräknas, och oklart hur förslagen förhåller sig till regeringens förslag ”Nya skatteregler för företagssektorn” när det gäller schablonintäkt på säkerhetsreserven. I lagrådsremissen skriver regeringen att de föreslagna regelverken om säkerhetsreserven är fristående och oberoende av varandra och alltså ska ”tillämpas samtidigt och parallellt”.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

 

Här kan du läsa hela lagrådsremissen.