Etikett: Disclosureförordningen

FI: Så brister fondbolagen i sin information om hållbara fonder

Posted on september 12, 2022 by - Allmänt

Informationen om fonder som har hållbar investering som mål är ofta otydlig, visar en färsk analys från Finansinspektionen. FI:s kritik presenteras i en ny rapport: ”Fonder med hållbar investering som mål”.

Finansinspektionens fördjupade analys syftar till att klarlägga i vilken mån svenskregistrerade fonder som har hållbar investering som mål — så kallade artikel 9-fonder — uppfyller kraven på hållbarhetsrelaterade upplysningar.

Det var i mars förra året som det kom nya EU-krav om bland annat denna typ av fonder, i den så kallade disclosureförordningen, eller SFDR. Reglerna syftar till att ge investerare ökad kunskap om hållbarhetsrisker, att förbättra jämförbarheten och att minska risken för grönmålning.

Enligt regelverket ska fonderna bland annat lämna information om hållbarhet i en informationsbroschyr till investerarna.

FI har nu analyserat om informationsbroschyrerna uppfyller kraven på transparens. Analysen omfattar 30 svenskregistrerade fonder med hållbar investering som mål.

Enligt FI:s analysen är informationen om fonderna i ett flertal fall är otydlig.

Till exempel är det många gånger oklart vad som betraktas som en hållbar investering och vilka miljömässiga eller sociala mål fonden bidrar till. FI menar att otydligheten gör det svårt för en konsument att kunna förstå och jämföra fonder.

Nu markerar FI att man förväntar sig att fondförvaltarna tar del av analysen och beaktar slutsatserna i sin fortsatta implementering av regelverket, och tar till sig av kommande vägledningen från EU.

— Förvaltare behöver bli bättre på att ge tydlig och jämförbar information till de som vill investera i hållbara fonder. Det är viktigt för att kunna fatta välgrundade beslut, säger FI:s hållbarhetschef Johanna Fager Wettergren i en kommentar.

FI meddelar att man nu kommer att fortsätta att analysera fondinformationen och i dialog med branschen verka för att det sker nödvändiga förbättringar. Där FI ser behov av ytterligare uppföljning kommer detta ske med berörda fondförvaltare.

— Vi vet att det pågår ett omfattande arbete bland företagen med att anpassa sig till de nya regelverken. I ett nästa steg vill vi uppmuntra branschen att öka sitt samarbete för att göra gemensamma bedömningar och använda gemensamma begrepp i syfte att underlätta för konsumenter att förstå och jämföra hållbara finansiella produkter, säger Johanna Fager Wettergren.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Varning för grönmålning! FI inleder granskning av hållbara fonder

Posted on april 12, 2022 by - Allmänt

Hur hållbara är egentligen de värdepappersfonder som profilerar sig som hållbara? FI meddelar nu att man kommer att granska den information som ges om fonder som klassas som hållbara — för att se om de verkligen lever ut till sina löften. 

Finansinspektionen pekar på risken för grönmålning — greenwashing — det vill säga att verksamheter och produkter framställs som mer hållbara än vad de i praktiken är.

— Den finansiella sektorn kan spela en central roll i klimatomställningen och bidra till en hållbar utveckling. Men det kräver att investerare kan lita på att gröna investeringar är så gröna som de framställs. Att motverka grönmålning är därför centralt för att upprätthålla förtroendet för hållbara investeringar, skriver FI i sin information om granskningen.

Undersökningen ska ske med utgångspunkt från de nya EU-regler om hållbarhetsrelaterad information som gäller sedan mars förra året.

Allra hårdast är de nya informationsreglerna för fonder som anger att man har hållbara investeringar som mål. Denna typ av fonder — som kallas för ”artikel 9-fonder” kommer att prioriteras i FI:s undersökning. Man kommer bland annat att gå igenom informationsbroschyrer och fondbestämmelser för att bedöma om informationen lever upp till kraven.

— För konsumenter och investerare är det viktigt att det går att lita på informationen som finns. Det gäller särskilt de fonder som vill framstå som allra mest hållbara eftersom det finns stor efterfrågan på den typen av fonder, säger Johanna Fager Wettergren, hållbarhetschef på FI.

Den fördjupande analysen beräknas vara klar innan sommaren.

EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar — populärt kallad disclosureförordningen, eller SFRD — reglerar hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om hållbarhetsfaktorer (ESG-faktorerna). Förordningen beslutades år 2019 och trädde i kraft i mars förra året. Enligt förordningen är vissa typer av finansmarknadsaktörer skyldiga att lämna särskild hållbarhetsinformation på sin webbplats och i de upplysningar som lämnas innan man tecknar ett avtal.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av EU:s disclosureförordning


Disclosureförordningen skjuts upp till 2023

Posted on december 2, 2021 by - Allmänt

Finansinspektionen meddelar att EU-kommissionen i ett brev till EU-parlamentet tillkännager att disclosureförordningen kommer att skjutas fram ytterligare, till den 1 januari 2023. 

Det har tidigare meddelats att de tekniska standarderna under disclosureförordningen — EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar – skulle skjutas upp till den 1 juli 2022 från den 1 januari 2022.

Disclosureförordningen reglerar bland annat hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om olika slags hållbarhetsfaktorer i investeringarna.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av EU-kommissionens brev till EU-parlamentet.


Delar av disclosureförordningen kan skjutas upp till den 1 juli 2022

Posted on juli 28, 2021 by - Allmänt

EU-kommissionen meddelar att man avser att skjuta upp tillämpningen av vissa delar av den så kallade disclosureförordningen — EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar – till den 1 juli 2022. 

Disclosureförordningen reglerar bland annat hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om olika slags hållbarhetsfaktorer i investeringarna.

Det pågår intensiva diskussioner om hur olika slags investeringar ska klassificeras när det gäller hållbarhet.

I ett brev till EU-parlamentet har nu EU-kommissionen meddelat att man avser att skjuta upp tillämpningen av vissa delar disclosureförordningen med sex månader, från den 1 januari 2022 till den 1 juli 2022. EU-kommissionen har också meddelat att man avser att sätta samman samtliga 13 tekniska standarder till en gemensam delegerad akt.

EU-kommissionen har även publicerat svar på de frågor som de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté — Joint Committee of the European Supervisory Authorities — har ställt om hur förordningen ska tolkas och tillämpas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av EIU-kommissionens brev till EU-parlamentet.


Ny tjänst från SPP kartlägger hållbarheten i pensionspengarna

Posted on mars 10, 2021 by - Liv

SPP meddelade på onsdagen att man lanserar en tjänst för företagskunder som vill kartlägga hur väl deras pensionssparande står sig när det gäller hållbarhet. 

I dag den 10 mars träder EU:s nya Disclosureförordning i kraft. Förordningen reglerar informationen kring hållbara investeringar.

Disclosureförordning innebär en rad olika krav på rapporteringen kopplad till hållbara investeringar. Alla finansiella produkter, exempelvis värdepappersfonder, delas in i tre kategorier:

• Investeringar som har hållbarhet som mål (Kategori 9)
• Investeringar som främjar hållbarhet (Kategori 8)
• Övriga fonder.

— För de kunder som vill följa upp hur stor del av deras samlade pensionssparande som ligger i fonder som har hållbarhet som mål eller främjar hållbarhet, alltså kategori 9 eller 8, finns nu det verktyget hos SPP, säger Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef vid SPP, i en kommentar.

SPP passar även på att lansera ”Hållbarhetsfokus” – ett selekterat fondutbud med enbart fonder i kategori 9 och 8, enligt Disclosureförordningen. Individuella kunder kan också med hjälp av en ny filtreringsfunktion välja att se endast dessa fonder i SPPs fondlista.

Johanna Lundgren Gestlöf menar att det kan komma att dröja innan den nya klassificeringen blir ett perfekt verktyg. Till en början kan klassificeringen bli spretig, i och med att fondförvaltarna själva bestämmer nivån:

— Men kraven på transparens för hållbarhetsfokuserade fonder gör att man som kund kan få god information om dessa fonder, och därför vill vi paketera dem för den som bara vill investera i fonder man faktiskt kan följa upp utifrån hållbarhet. Om något år tror jag det kommer bli ett väldigt bra verktyg, och vi står rustade redan nu för att leverera verkligt kundvärde utifrån de ramar som finns på marknaden.

Sedan tidigare erbjuder SPP tjänsten ”Ert Klimatavtryck” där SPPs företagskunder kan se klimatavtrycket för de anställdas samlade tjänstepensionssparande i SPPs fonder.

FI: Förbered dig nu på de nya reglerna för hållbarhetsrapportering!

Posted on december 8, 2020 by - Allmänt

Finansinspektionen uppmanar alla berörda att redan nu börja förbereda sig för de nya reglerna om hållbarhetsrapportering, som träder i kraft med början i mars nästa år. Uppmaningen gäller bland annat fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare. FI skriver att man inledningsvis kommer att fokusera sin tillsyn på implementeringen och genomförandet av de nya regelverken.

Sedan tidigare finns ett gällande EU-direktiv om rapporter, som innehåller krav på vissa företag att ta fram en hållbarhetsrapport.

Under senare tid har det direktivet kompletterats med två förordningar med nya regler om hållbarhetsrapportering på värdepappersmarknaden. Det handlar dels om den så kallade disclosureförordningen som beslutades i december förra året och som bland annat reglerar bland annat hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om hållbarhet, dels om taxonomiförordningen som beslutades i juni i år och som innehåller regler för att avgöra när en ekonomisk verksamhet ska kunna anses vara miljömässigt hållbar.

I ett första steg omfattar taxonomin klimatförändringar. I ett andra steg utökas den till att gälla även vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald. Taxonomiförordningen gäller för samma typ av finansmarknadsaktörer som disclosureförordningen — och därtill för offentliga organ och de börsnoterade bolag och andra stora företag som ska ta fram en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen.

Syftet med den nya regleringen är att den ska leda till en mer sammanhållen utformning av hållbarhetsrelaterad information på värdepappersmarknaden.

FI betonar nu att det är viktigt att företag, finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som omfattas av regleringen redan nu börjar förbereda sig och inleder arbetet med processer för att kraven ska kunna uppfyllas.

Några exempel på förberedelser som Finansinspektionen lyfter fram är att identifiera hållbarhetsfaktorer och se hur hållbarhetsrisker kan hanteras i företagets processer. FI uppmanar också till att följa lagstiftningsprocessen och hålla sig uppdaterad om de kommande kraven.

Av de två förordningarna är det disclosureförordningen som kommer först. Den första periodiska rapporteringen enligt disclosureförordningen ska visserligen ske först per den 1 januari 2023. Men redan från och med den 10 mars nästa år blir vissa finansmarknadsaktörer skyldiga att lämna särskild hållbarhetsinformation på sin webbplats och innan avtal skrivs. Eftersom disclosureförordningen träder i kraft först — och också har ett bredare tillämpningsområde — är det lämpligt att börja med förberedelserna för denna, menar FI. Ett första steg i arbetet med disclosureförordningen som pekas ut av FI är att systematiskt identifiera hållbarhetsfaktorerna — ESG-faktorerna — i den egna verksamheten och se över hur de kan integreras i hanteringen av hållbarhetsrisker i relevanta processer.

Det är fortfarande lite drygt ett år kvar innan taxonomiförordningen börjar tillämpas. Men FI betonar ändå att det är viktigt att aktiviteter som planeras inför våren tar höjd för de nya krav som följer av förordningen.

FI:s skriver att man i sitt tillsynsarbete inledningsvis kommer att fokusera på implementerings- och genomförandefrågor.

— Myndigheten har, främst via olika branschorganisationer, inlett en dialog med dem som berörs av de nya reglerna. Dialogen kommer att fortsätta med olika informationsinsatser inför att nya krav införs stegvis, heter det i informationen från FI.

Tidtabellen för de nya EU-reglerna om hållbarhetsrapportering

De här är några av de datum som FI pekar ut som viktiga att ha koll på när det gäller det nya regelverket för hållbarhetsrapportering — med förbehåll för att datumen kan komma att ändras:

19 november 2020: Regeringen lämnade en remiss till lagrådet med förslag till kompletterande lagstiftning till disclosureförordningen.

18 december 2020: EU-kommissionens samråd om taxonomin avslutas.

30 december 2020: Europeiska marknads- och värdepappersmyndigheten Esma ska slutföra arbetet med en rapport med utkast till delegerade förordningar kopplade till disclosureförordningen.

Våren 2021: EU-kommissionen planerar ett förslag till revidering av direktivet om icke-finansiella rapporter.

Våren 2021: EU-kommissionen genomför eventuellt ett publikt samråd inför arbetet med de delegerade förordningarna till taxonomiförordningen.

Februari 2021: Esma besvarar EU-kommissionens frågor om arbetet med delegerade akter för taxonomiförordningen.

10 mars 2021: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller krav på redovisning av hållbarhetsfaktorer.

1 juni 2021: Esma ska lämna förslag till standarder för taxonomiförordningens kriterier för klimatförändringar.

Juni 2021: EU-kommissionen publicerar en delegerad förordning — eller ett direktiv — om hur taxonomiförordningen tillämpas inom ramen för direktivet om icke-finansiella rapporter.

1 januari 2022: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller redovisning av hållbarhetsfaktorer i regelbundna rapporter.

1 januari 2022: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för klimatförändringar, samtidigt som motsvarande krav i disclosureförordningen.

1 juni 2022: Esma lämnar förslag på tekniska standarder för taxonomiförordningens miljökriterier för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi med mera.

1 januari 2023: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi med mera, samtidigt som motsvarande krav också börjar gälla i disclosureförordningen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av disclosureförordningen, och här taxonomiförordningen.


Funktion för hållbarhetsregler underlättar arbetet med disclosureförordningen

Posted on oktober 2, 2020 by - Allmänt

Disclosureförordningen är en del av EU:s regelverk. Förordningen — som träder i kraft i mars nästa år — innebär bland annat att det inte blir möjligt för försäkringsbolag att hävda i marknadsföringen att man investerar på ett hållbart sätt — utan att man samtidigt kan visa att man har rätt organisation, processer och styrdokument på plats. Kawin Mårtensson och Camilla Dath, advokater på Kompass Advokat, går i en artikel för Sak & Liv igenom hur försäkringsbolag behöver agera för att implementera disclosureförordningen i sitt arbete, till exempel genom en funktion för implementeringen av hållbarhetsreglerna. 

Bland alla hållbarhetsrelaterade frågor och regelkrav som kommer, är det i många avseenden disclosureförordningen som finansiella företag måste hantera först.

Vi går här igenom hur framförallt försäkringsföretag och andra företag som tillhandahåller pensionsprodukter berörs av disclosureförordningen och hur reglerna kan implementeras. Försäkringsföretag som omfattas av förordningen är de företag som tillhandahåller försäkringsbaserade investeringsprodukter (Ibips) eller utvecklar pensionsprodukter, till exempel företag som erbjuder kapital- och/eller pensionsförsäkringar. För en mer allmän beskrivning av de hållbarhetsrelaterade regelverken hänvisas till en tidigare artikel i ämnet skriven av Kompass Advokat.

Vilken nivå av hållbarhet?

Det första ett företag behöver göra för att implementera disclosureförordningen är att bestämma sig för en målbild. Vilken nivå ska vi lägga oss på?

Det har tidigare varit relativt problemfritt för företag att hävda att man arbetar aktivt för att främja klimat och hållbarhet. I och med de nya regelverken, där disclosureförordningen är en viktig del, kommer det att ställas regelkrav på ett helt annat sätt än tidigare.

Disclosureförordningen ställer nämligen krav på finansiella företag att vara transparenta med hur de i processer och rutiner integrerar hållbarhetsrisker och beaktar negativa konsekvenser för hållbar utveckling. Reglerna kräver också att företagen lämnar information om hållbarhetsrelaterade upplysningar med avseende på deras specifika produkter.

Regelverket reglerar visserligen inte hur företag ska bedriva sitt hållbarhetsarbete, men ett företag som till exempel inte har rätt organisation, processer och styrdokument på plats kommer inte att ha möjlighet att i marknadsföringen påstå att bolaget investerar på ett hållbart sätt.

Ur kommersiell synvinkel måste företag väga arbetet och resurserna med att lägga sig på en ”hög” hållbarhetsnivå mot möjligheterna att använda hållbarhet som en faktor i marknadsföring och säljarbete. I förordningen finns till exempel mer omfattande krav för produkter som har hållbar investering som mål jämfört med en produkt som främjar miljörelaterade egenskaper.

Förutom de rent kommersiella aspekterna finns också exempelvis styrningskrav från ägare och andra aktörer, för att inte tala om omgivningens förväntningar. För att kunna veta vilken nivå av hållbarhet som är lämplig och möjlig, måste företag inventera sitt nuvarande hållbarhetsarbete och kartlägga vad som redan finns, för att sedan jämföra det med regelverkskraven.

Vad finns inom företaget i dag?

Många företag som berörs av disclosureförordningen har redan kommit långt med arbetet med hållbarhetsfrågor. Ofta finns riktlinjer och rutiner för hur investeringar görs. Det finns i många fall också styrdokument om hållbarhet och många företag publicerar sedan länge hållbarhetsredovisningar. Vissa företag omfattas även av befintliga regelkrav om principer för aktieägarengagemang, och i det arbetet är det vanligt att hållbarhetsfrågor inkluderas. ­

Också organisationsmässigt har många företag sedan länge haft ett hållbarhetsfokus, när det gäller kapitalförvaltningen och på investeringsavdelningarna. Ofta finns en särskild hållbarhetsavdelning, eller i vart fall en utpekad hållbarhetsansvarig. Andra avdelningar som ofta arbetar med hållbarhetsfrågor är produkt, marknad och sälj, där de flesta befinner sig nära verksamheten.

Företag behöver nu gå igenom sitt produktutbud och kartlägga vilket hållbarhetsfokus som redan finns och som avspeglas i till exempel kapitalförvaltningen, produktutformning, förköpsinformation och rådgivningsprocessen; och hur allt detta påverkar företagets organisation.

Vad behöver göras (ytterligare)?

När disclosureförordningen börjar tillämpas gäller det att matcha verksamheten och målbilden för hållbarhet med de omfattande regelkraven. Om högsta nivå av hållbarhet eftersträvas kommer betydande arbete att krävas på många nivåer inom företaget, särskilt om den befintliga verksamheten inte redan ligger i framkant. Även företag som ligger långt fram kommer att behöva se över organisationen, styrdokument, information på hemsida, periodisk rapportering, produktinformation och förköpsinformation.

I huvudsak kan förordningen delas in i följande områden som särskilt måste hanteras:

  1. Styrdokument/policyer, information på företagets webbplats, artikel 3, 4, 5
  2. Förköpsinformation, artikel 6, 7, 8, 9
  3. Produktinformation på företagets webbplats, artikel 10
  4. Periodisk rapportering, artikel 11

Bland de regler som sannolikt innebär störst förändringsarbete kan nämnas artikel 4 och tillhörande förslag till tekniska standarder (RTS). Företag som avser att beakta hållbarhetsfrågor i bolagets investeringar måste informera om hur företaget beaktar investeringars huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer, i enlighet med omfattande och detaljerade regler. I förlängningen påverkar dessa krav också styrning och arbetssätt. Företag som inte beaktar investeringars huvudsakliga negativa konsekvenser måste informera om detta, och dessutom ange tydliga skäl till varför. Artikel 4 innehåller även liknande krav som avser om företag i dess rådgivning till kunder beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer.

Vi kan också nämna artikel 10 som handlar om vilken produktspecifik information som måste publiceras på företagets webbplats. Även här finns omfattande och detaljerade regler, inklusive RTS. Artikel 34 i RTS innehåller specificerad information som i förlängningen innebär krav på interna processer och rutiner.

Projekt/organisation för implementering

Disclosureförordningen utgör ett regelverk som kräver en metodik för implementering som kan jämföras med tidigare regelverk, såsom GDPR-förordningen och IDD-regelverket. För många företag kommer det därför att krävas en särskild utsedd organisation (till exempel befintlig avdelning för regelverksimplementering) eller ett särskilt upprättat projekt för att analysera och implementera de nya kraven.

Tidigare har det ofta varit tillräckligt att personer inom främst kapitalförvaltning och investeringar har arbetat med hållbarhetsfrågor. Kraven som disclosureförordningen ställer upp innebär med stor sannolikhet att även jurister kommer att behöva involveras i arbetet, framförallt i implementeringsskedet. Fokus bör fortsatt ligga på verksamheten, investeringar, produkter och kunder, men den direkta kopplingen till detaljerade regler är en ny aspekt av hållbarhetsarbetet.

Stora delar av förordningen och RTS börjar gälla den 10 mars 2021. Om inte implementeringsarbetet redan pågår är det hög tid att sätta igång.

Genomförande och arbetet framåt

I denna artikel har vi fokuserat på disclosureförordningen, men måste också nämna den kommande taxonomiförordningen som kommer att ha direkta kopplingar till delar av disclosureförordningen. Utöver detta kommer även nya hållbarhetskrav att ställas upp genom revideringar av befintliga regelverk, till exempel inom områdena företagsstyrning (Solvens II) och produkt och rådgivning (IDD). Det kan därför vara klokt att ha en mer permanent funktion för hållbarhetsrelaterade regelkrav och dess implementering. En sådan funktion kan dessutom arbeta för att ge företaget ett försprång inom till exempel riskhantering och produktstyrningsprocesser, vilket kommer påverka möjligheterna att marknadsföra företaget och dess produkter som hållbara.