Etikett: Erik Ferm

Pensionsmyndigheten avråder från att ta råd om premiepensionen

Posted on september 19, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten avråder nu svenska folket från att ta råd om placeringarna av premiepensionen. Detta eftersom en undersökning visar att rådgivningen i de flesta fall leder till lägre pension.

Av myndighetens rapport ”Dyra råd är inte alltid goda” framgår att en av fem uppger att de tagit hjälp av rådgivare vid placering av premiepensionen. En av tio sparare uppger att de har tagit hjälp av sin bank.

Men slutsatsen i rapporten är samtidigt att det sannolikt inte är lönsamt att betala för återkommande rådgivning om premiepensionen.

— Vi avråder pensionssparare från att låta någon annan, mot betalning, avgöra var premiepensionen ska placeras, eftersom det ofta innebär höga avgifter, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar till rapporten.

I Pensionsmyndighetens rapport konstateras att för att rådgivningen — eller nyhetsbrevet med placeringsråd — ska löna sig, så måste värdeutvecklingen vara extra hög jämfört med förvalet AP7 Såfa. Detta för att spararen ska tjäna in den avgift som betalas.

— Du får sannolikt en högre pension genom att ha kvar ditt premiepensionssparande i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa och spara årsavgiften för rådgivningen eller nyhetsbrevet i en global aktieindexfond på ett investeringssparkonto, säger Erik Ferm.

Pensionsmyndigheten menar att den som erbjuds rådgivning om premiepensionen bör anmäla detta till myndigheten.

— Om du blir uppringd av någon som vill sälja eller ge råd om premiepension bör du anmäla det till Pensionsmyndigheten. Det är också viktigt att känna till att det är förbjudet för banker att villkora din bolåneränta utifrån var du placerar din premiepension, säger Erik Ferm.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndighetens bästa tips om egenföretagarnas pensioner

Posted on april 5, 2022 by - Pension

För att kompensera för avsaknaden av tjänstepension behöver egenföretagare på egen hand spara minst 4,5—6 procent av lönen. Det framgår av Pensionsmyndighetens uppdaterade konsumentvägledning för egenföretagare som publicerades på tisdagen.

Enligt Pensionsmyndigheten tänker många företagare som försörjer sig på sitt företag inte på att de själva ansvarar för att tjäna in till både sin allmänna pension och sin tjänstepension.

— Den största delen av pensionen kommer för de flesta från den allmänna pensionen men även tjänstepensionen har en väldigt stor betydelse. För att du som företagare ska få samma pension som den som är anställd, behöver du ta ut lön eller överskott samt betala in avgifter och skatter. Som företagare behöver du också spara själv för att kompensera för den tjänstepension som de flesta anställda får, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, som har skrivit konsumentvägledningen om egenföretagares sparande till pension.

För att få samma pensionsnivå som en person som har kollektivavtalad tjänstepension, behöver egenföretagaren spara mellan 4,5 till 6 procent av lönen eller överskottet, enligt Pensionsmyndighetens uträkning.

Av Pensionsmyndighetens konsumentvägledning för egenföretagare framgår vilka som behöver spara, vilka olika sparformer som erbjuds, samt andra sätt att påverka inkomsten som pensionär.

— Att spara själv till pensionen är viktigt för egenföretagare men om det lönar sig att spara genom att göra avdrag i inkomstdeklarationen eller inte beror på företagsform och inkomstnivå. Att arbeta något eller några år efter 65 års ålder leder också till en betydlig höjning av pensionen samtidigt som både inkomstskatten och avgifterna i företaget minskar, säger Erik Ferm.

Pensionsmyndigheten påpekar att du kan driva företaget vidare även om du börjat ta ut din pension. Driver du företaget vidare när du fyllt 66 år får ditt företag lägre sociala avgifter eller egenavgifter. Du får dessutom högre jobbskatteavdrag och grundavdrag från januari det år du fyller 66.

– För att få en uppfattning om storleken på din framtida pension vid olika pensionsåldrar kan du logga in på pensionsmyndigheten.se. Därefter kan du se över om du behöver och har möjlighet att spara själv till din pension, säger Erik Ferm.

Det här är några av Pensionsmyndighetens bästa tips om egenföretagares pensioner:

• Maxa pensionsrätten genom lönen eller överskottet! Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna pension. Vid en lön eller överskott på 572 600 kronor per år maximeras intjänandet till den allmänna pensionen.

• Så kompenserar du för avsaknaden av tjänstepension. De flesta anställda får inbetalat mellan 4,5 till 6 procent av lönen till sin tjänstepension. Det behöver du som företagare också minst spara av lönen eller överskottet. Om lönen eller överskottet är högre än 532 500 kronor per år behöver du spara 30 procent av det som överstiger den summan för att få motsvarande pension som de flesta anställda får.

• Spara avdragsgillt eller inte? Har du en lön eller ett överskott som är högre än 554 900 kronor före skatt per år är ett avdragsgillt sparande att föredra, oavsett företagsform. Om du har lön eller överskott under 554 900 kronor före skatt per år bör du som har enskild firma generellt spara med skattade pengar. Driver du aktiebolag kan du spara både avdragsgillt och med skattade pengar. Ett bra alternativ för långsiktigt sparande av skattade pengar är att spara på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring.

• Betala bara för tilläggsförsäkringar du verkligen behöver! I kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar kan du lägga till försäkringar som innebär att försäkringsbolaget betalar in till ditt pensionssparande om du blir långvarigt sjukskriven, eller ger ekonomiskt skydd till din familj om du avlider före en viss ålder. Var dock uppmärksam på kostnaden som kan minska din pension!

• Driva företaget vidare efter 65? Jajamensan! Även om du börjat ta ut din pension kan du driva företaget vidare. Driver du företaget vidare när du fyllt 66 år får ditt företag lägre sociala avgifter/egenavgifter. Du får dessutom högre jobbskatteavdrag och grundavdrag det år du fyller 66.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens vägledning för företagares sparande till pensioner.


Pensionsmyndigheten: Svenska pensionärer har det faktiskt bra!

Posted on januari 17, 2022 by - Pension

Pensionärernas levnadsförhållanden är goda i förhållande till den övriga befolkningen, enligt en rapport från Pensionsmyndigheten som presenterades på måndagen. Av rapporten framtår att en genomsnittlig pensionärs ekonomiska standard uppgår till 82 procent av den övriga befolkningens ekonomiska standard.

Pensionsmyndigheten har jämfört pensionärernas totala inkomst efter skatt med befolkningen i åldern 20 till 64 år.

— Rapporten breddar vår bild om pensionärernas ekonomi. Tar man hänsyn till antalet personer i hushållet och räknar med inkomster efter skatt från lön, pension, bidrag och kapital så har pensionären i genomsnitt det ganska bra jämfört med den övriga befolkningen, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Andra studier visar att pensionärerna som grupp oroar sig betydligt mindre över sin ekonomi jämfört med de som arbetar.

Pensionsmyndighetens påpekar samtidigt att den ekonomiska situationen inte är god för alla pensionärer. Sämst ekonomi har äldre ensamstående pensionärer, en grupp med övervägande andel kvinnor. Den ekonomiska standarden bland ensamstående kvinnor äldre än 80 år är i genomsnitt ungefär hälften av den standard som befolkningen i åldern 20 till 64 år har.

En skillnad jämfört med andra jämförelser av pensionärers ekonomiska situation är att man tagit hänsyn till familjeförhållanden när man undersöker den ekonomiska standarden. Av de svenska pensionärerna bor 65 procent ihop med någon.

— Den som bor med någon når oftast bättre köpkraft genom att man ofta delar på till exempel hyran, tidningsprenumeration eller inköp av möbler vilket ger en bättre ekonomisk standard. Det finns dessutom sju gånger fler ensamstående kvinnor som är åttio år eller äldre, än ensamstående män i samma ålder. Betydligt fler kvinnor upplever med andra ord nackdelarna med att bo ensamma, säger Linnea Wikmark Kreuger som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Rapporten utgår från Konsumentverkets beräkning av levnadskostnader, som beskriver hur mycket pengar en person i genomsnitt kan behöva ha i utgifter. Pensionsmyndighetens rapport visar att en ensamstående pensionär i genomsnitt får 4 000 kronor över efter att de grundläggande utgifterna är betalda. Motsvarande genomsnittliga belopp för en sammanboende pensionär är 7 000 kronor. Minst kvar har kvinnor över 80 år som i genomsnitt enbart har 2 000 kronor kvar i plånboken.

Många pensionärer har, förutom inkomster från pension eller lön, dessutom exempelvis sparpengar eller ett sommarhus. Denna typen av förmögenhet är sex gånger större än hos resten av befolkningen. Samtidigt saknar ungefär hälften av pensionärerna helt förmögenhet, enligt tillgängliga siffror.

Rapporten visar också på stora regionala skillnader. I Danderyd har en pensionär i genomsnitt en disponibel inkomst på nästan 37 000 kronor. Den uppskattade förmögenheten i Danderyd för en pensionär är i genomsnitt 1,6 miljoner kronor. I Dorotea har en pensionär i genomsnitt 21 000 kronor mindre per månad att röra sig med. Pensionärer i Bjuv har i genomsnitt 8 000 kronor i uppskattad förmögenhet.

Det är vanligt med större inkomster och därmed även större marginaler att täcka utgifterna i storstadsregionerna, särskilt kring Stockholm. Malmö avviker dock genom att man ligger i botten när det gäller hur mycket pengar som finns kvar efter nödvändiga utgifter. I genomsnitt har en pensionär i Malmö omkring 5 000 kronor över, efter att de nödvändigaste utgifterna är betalda.

Rapporten Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden? är den tredje rapporten i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensionerna, som publiceras i syfte är att ge en bild och ett faktaunderlag som underlättar pensionsdebatten.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten: Jobbonärerna blir fler och fler!

Posted on juni 21, 2021 by - Allmänt

Pensionsmyndigheten rapporterar att 264 000 svenskar — 16 procent av alla pensionärer — tar ut sin allmänna pension samtidigt som de har en förvärvsinkomst. Antalet ”jobbonärer” har ökat de senaste åren och Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det kan vara lönsamt.

Från 2013 till 2019 har andelen jobbonärer i åldersgruppen 62 till 66 år ökat från 33 till 40 procent.

Ökningen har även skett i äldre åldersgrupper. Andelen jobbonärer i åldersgruppen 67 till 71 år ökade under samma period från 16 till 23 procent. I åldersgruppen 71 till 75 år ökade andelen från 9 till 13 procent.

I en ny rapport konstaterar Pensionsmyndigheten att det totalt sett ger betydligt mer i pension att halvtidsarbeta i kombination med allmän pension, jämfört med att gå i hel pension direkt.

– Det är viktigt att påpeka att våra beräkningar baseras på typfall och inte på verkliga personer. Många olika faktorer påverkar hur mycket eller lite det ger i pension att jobba och ta ut pension samtidigt. Men förutom att fortsatt arbete ger ett ökat intjänande till pensionen så ger det även en ökad inkomst här och nu, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en komkmentar.

Den allmänna pensionen, det vill säga inkomstpension och premiepension, kan tas ut till 25, 50, 75 eller 100 procent oavsett hur mycket man jobbar.

I dag är det dock inte särskilt vanligt att bara ta ut delar av den allmänna pensionen. Det vanliga bland jobbonärer är att de tar ut full allmän pension i kombination med arbete och att de i samband med uttaget trappar ned arbetstiden.

– Vi kanske skulle se ett ökat antal jobbonärer om fler får kunskap om möjligheten att både jobba och ta ut pension samtidigt. Man behöver inte göra antingen eller utan det fungerar utmärkt att göra både och, säger Erik Ferm.

Studier visar att det ofta inte är ekonomiska skäl bakom beslutet att arbeta vidare eller inte. Istället är det i första hand förväntningar från arbetsgivaren, hälsoskäl eller familjesituationen som avgör.

Pensionsmyndigheten: Klimatsmarta fonder ger högre premiepension

Posted on juni 16, 2020 by - Pension

Den som väljer fonder på premiepensionens fondtorg som har låg koldioxidrisk, har fått bättre avkastning på sina pensionspengar än den som har valt fonder som inte har en begränsad exponering mot fossiltunga branscher. Det visar en färsk rapport från Pensionsmyndigheten om hållbarhet i fondvalen på fondtorget.

Alla fondbolag på premiepensionens fondtorg måste uppfylla vissa minimikrav när det gäller hållbarhetsarbetet.

För ett år sedan infördes nya möjligheter att välja fonder med utgångspunkt från hållbarhet. Men vilken betydelse har hållbarheten för avkastningen? Det har Pensionsmyndigheten analyserat i en ny rapport.

Analysen visar sig bland annat att klimatsmarta fonder har en bättre avkastning än andra.

– Fonder som har en lägre exponering mot fossiltunga branscher har en högre genomsnittlig avkastning de senaste fem åren än fonder som inte har det gröna löv som utmärker låg koldioxidrisk. Det är intressant eftersom vi ibland stöter på uppfattningar om att hållbara fonder kostar mer i form av lägre avkastning, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Kvinnor och yngre pensionssparare väljer i högre utsträckning fonder med hållbar inriktning, än män och medelålders pensionssparare.

– Vi ser att pensionssparare väljer bort fossila bränslen, kärnvapen och kommersiell spelverksamhet i högre utsträckning än vad fonderna själva gör i sin förvaltning. Däremot är pensionsspararnas premiepension något mer exponerad mot klusterbomber och uran sett till hur innehaven är fördelade jämfört med fondernas förvaltning, säger Hannes Nilsson, analytiker på Pensionsmyndigheten, i sin kommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten: Det behövs ett nytt privat pensionssparande

Posted on mars 10, 2020 by - Pension

Det finns grupper som skulle behöva spara mer till pensionen — även om behovet av ett ökat sparande tycks vara lågt för de flesta. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i sin nya rapport ”Behövs en ny produkt för privat pensionssparande”. 

De grupper som Pensionsmyndigheten menar skulle behöva spara mer till pensionen är i huvudsak:

• De som har tjänstepension i sin anställning med inkomst under brytpunkten för statlig inkomstskatt

• De som har tjänstepension i sin anställning och som betalar statlig inkomstskatt, men inte tillåts löneväxla av sin arbetsgivare

• De som vill och kan spara mer än 35 procent av sin bruttolön till pensionen, och inte får extra avsättning i en direktpension.

– Vi konstaterar att ett ökat pensionssparande troligtvis inte är i alla löntagares intresse. Men det finns grupper som är i behov av att spara mer till sin pension och som idag inte kan göra det i en pensionsprodukt. Möjligheten att själv påverka sitt pensionssparande, och få en livslång utbetalning av sparandet, skiljer sig idag mellan de som har tjänstepension och de som inte har det. Det finns också skilda förutsättningar mellan de som betalar statlig inkomstskatt och de som inte gör det, vilket i sig kan tala för ett behov, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar till rapporten.

I rapporten tar inte Pensionsmyndigheten ställning till om ett nytt privat pensionsparande bör ske med avdragsrätt eller inte. Man hänvisar i rapporten bland annat till det förslag som tagits fram av Svensk Försäkring och som inte omfattar avdragsrätt.

Däremot konstaterar myndigheten att det faktiskt borde finnas en produkt för privat pensionssparande som alla kan utnyttja. Pensionsmyndigheten menar att en ny sådan produkt bör ha sin tidigaste uttagstid kopplad till den allmänna pensionen, en minsta uttagstid på tio år och livslång utbetalning som förval. Schablonbeskattningen bör, enligt Pensionsmyndigheten, vara på samma nivå som för tjänstepensionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten från Pensionsmyndigheten.


Pensionsmyndigheten: Låginkomsttagare kan tjäna på pensionsuttag före 65

Posted on december 14, 2018 by - Pension

Personer med en inkomst på 20 000 kronor och lägre kan få en högre livsinkomst om det gör ett tidigt uttag av allmän pension samtidigt som de arbetar vidare till 65 års ålder. Det framgår av en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten konstaterar först och främst att för de allra flesta ger en senarelagd pensionering högre pension. Tumregeln är att den person som väntar ett år med att påbörja sitt uttag av hel inkomstgrundad allmän pension höjer sin månadspension med 6—8 procent.

Men för ett fåtal personer kan det vara lönsamt med ett tidigt uttag av den allmänna pensionen, i kombination med att arbeta vidare till 65, på grund av dagens regler för garantipension och bostadstillägg, visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Framförallt är det bostadstillägget som gör att ett senare pensionsuttag inte alltid leder till en högre livslång inkomst. Det gäller exempelvis för personer med förvärvsinkomster på mindre ’än 20 000 kronor per månad före skatt. Detta gäller oavsett om personen arbetar vidare efter pensionsuttaget eller inte.

– En lönsam variant för den som kan arbeta vidare skulle därför kunna vara att ta ut pensionen från 61 och arbeta vidare till 65. Men den livslånga inkomsten är beroende av att reglerna för bostadstillägg inte ändras. Det gäller också att rätten till bostadstillägg verkligen infaller den månad man fyller 65 och finns kvar under hela pensionstiden. Därför blir det väldigt svårt att ge vägledning kring tidigt uttag, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Här kan du ladda ned hela rapporten från Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten kritiserar förvalt efterlevandeskydd

Posted on januari 29, 2018 by - Pension

Efterlevandeskyddet i många tjänstepensionsavtal har en utformning som gör det svårt att fatta egna beslut. Det skriver Pensionsmyndigheten i en ny rapport. Det förvalda efterlevandeskyddet leder dessutom till att många betalar för en försäkring de inte behöver. Priset för detta är att pensionen sänks med upp till 6 procent. 

I rapporten har Pensionsmyndigheten gått igenom skyddet för efterlevande på flera olika avtalsområden.

Pensionsmyndigheten konstaterar i sin analys att der har stor betydelse om efterlevandeskyddet är förvalt. Ett förvalta efterlevandeskydd leder till att många betalar för ett skydd – trots att det inte finns någon som kan få ta del av pengarna om de dör.

Det kan stå dem dyrt.  

– När vi har räknat kan vi konstatera att för de exempel vi använt så har pensionen minskat med upp till 6 procent under sparandetiden. Då kostnaden för återbetalningsskyddet dessutom ökar markant med åldern sänks ofta pensionen med ytterligare 10 procent eller mer efter pensionsinträdet, säger Erik Ferm, analytiker vid Pensionsmyndigheten och författare till rapporten Skydden till efterlevande inom tjänstepensionen. 

Här kan du ladda ned hela rapporten! 

Pensionsmyndigheten: Analys av flexpensionen pekar på problem

Posted on september 12, 2017 by - Pension

Det finns vissa fördelar med flexpensionslösningar – men också problem. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport där man har undersökt så kallad flexpension inom de fyra största avtalsområdena.

För arbetstagaren innebär flexpension en förstärkt tjänstepension och ökade ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid inför pensionen. Flexpensionen är en förstärkning av den övriga tjänstepensionen i syfte att bibehålla nivån i pensionen vid en längre livslängd.

Förra året var flexpension en stor fråga i avtalsförhandlingarna.  

Med flexpension möjliggörs ekonomiskt ett tidigare pensionsinträde än vad arbetstagaren annars hade valt. Den aspekten av flexpensionen kan vara problematiskt för såväl den enskilde som för samhällsekonomin, skriver Pensionsmyndigheten i sin analys. 

– Flexpensionen och en ökning av tjänstepensionen är i sig positivt. Det är bra att den som behöver gå tidigare ges möjlighet till det. Det finns dock en risk att flexpensionen används utan att arbetsmiljö och normer förbättras och istället som ett sätt att lättare bli av med äldre arbetskraft. Risken ökar också att fler lockas till att lämna arbetslivet i förtid utan att de egentligen vill eller behöver, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Ett tidigt uttag av flexpensionen leder till en lägre utbetald total tjänstepension per månad. Om flexpensionen, och den medföljande nedtrappningen i arbetstid, samtidigt leder till ett ökat arbetsutbud längre upp i åldrarna kommer däremot den allmänna pensionen bli högre än vad den annars hade varit. I slutändan kan det bli stor skillnad i pensionsutfall för den enskilde beroende på hur flexpensionen används, konstaterar Pensionsmyndigheten.

Vad gäller effekten på arbetslivets längd är Pensionsmyndighetens bedömning att de två delarna i flexpensionen går i motsatt riktning: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder. 

På så vis aktualiserar införandet av flexpensionslösningar pensionssystemets mest centrala avvägningsproblem – avvägningen mellan avsättning, nivå och pensionsålder, och vem som ska göra den avvägningen, menar Pensionsmyndigheten.

– Nuvarande ordning innebär att lagstiftaren och arbetsmarknadens parter förfogar över frågan och svaren var för sig. Här bör lagstiftaren vara medveten om att de nya tjänstepensionsavsättningarna som förhandlats fram på arbetsmarknaden kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv. Genom att inte komma i mål med den sedan länge utredda höjningen av pensionsåldern har denna problematik förstärkts, säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef. 

Ole Settergren är även kritisk till begreppet flexpension som sådant. Flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp, menar Ole Settergren.

Här hittar du länken till hela rapporten om flexpensionen!

Pensionsmyndigheten gillar seniorlån – men de är alldeles för dyra!

Posted on januari 4, 2017 by - Pension

Det är inget fel på seniorlån. Tvärtom kan det vara en bra möjlighet för äldre människor att förstärka sin ekonomi. Men dagens seniorlån har orimligt höga räntor, skriver Pensionsmyndigheten i en färsk analys. 

Seniorlån har drabbats av mycket negativ publicitet på senare tid.

Bland annat har TV4:s Kalla fakta rapporterat om hur Folksam fortsätter att sälja den omdiskuterade produkten Seniorkapital – trots att man har sagt att försäljningen har upphört. Kritiken har bland annat handlat om oseriösa säljmetoder. 

Nu har Pensionsmyndigheten analyserat företeelsen seniorlån.

Något överraskande kommer man fram till att det inte alls är en dålig idé att möjliggöra för pensionärer att ytterligare belåna sina bostäder för att på så sätt frigöra kapital. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med kapital bundet i bostaden, att pensionären vill använda en del av kapitalet till konsumtion, och att det inte finns någon risk att pensionären förlorar huset eller lämnar en skuld till efterlevande. 

Sju av tio personer mellan 60 och 79 år bor i ägd bostad. De flesta av dem har en belåningsgrad som är lägre än 50 procent. 

– En pensionär med en medelinkomst på 17 000 kronor per månad har idag svårt att teckna ett vanligt bostadslån, oavsett vilken förmögenhet som ligger i bostaden, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall i ett pressmeddelande i dag.  

Men seniorlånen bör ha avsevärt lägre räntor och bättre villkor än vad marknaden erbjuder i dag, skriver Pensionsmyndigheten. I dag finns endast en aktör kvar på marknaden som erbjuder seniorlån.

– För att Pensionsmyndigheten fullt ut ska kunna rekommendera seniorlån, behöver räntan närma sig nivåerna på vanliga bostadslån. Man skulle kunna tänka sig att bankerna kom med nya varianter av seniorlån, med en generösare kreditprövning för äldre personer med lågt belånade bostäder. Produkterna måste också vara konsumentvänligt utformade med villkor och upplägg som är lätta att ta till sig, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i Pensionsmyndighetens pressmeddelande.  

Det här är några andra alternativ som Pensionsmyndigheten pekar på för den pensionär som inte kan teckna ett vanligt bostadslån:  

• Att sänka eller avbryta amortering på bostadslån i god tid innan pension och spara pengarna i till exempel en billig indexfond

• Låta en borgenär vara med som låntagare på ett vanligt bostadslån – exempelvis barn som inte själva behöver utnyttja sitt låneutrymme

Här kan du ta del av hela Pensionsmyndighetens rapport om seniorlån. 

• Sälja fastigheten och därigenom frigöra kapitalet

• Hyra ut del av bostaden för att både öka månadsinkomsten och möjligheten till bostadslån.