Ska pensionen vara lika för alla så att ingen får för lite? Eller ska det vara väldigt tydligt att pensionssystemet innebär att det lönar sig att arbeta mer? För att åskådliggöra den inbyggda målkonflikten som finns för de allmänna pensionssystemen har Pensionsmyndigheten tagit fram en rapport där man undersöker olika möjliga system för grundskydd i pensionen.
Hur ska grundskyddet för pensionen utformas egentligen för att vara optimalt?
Pensionsmyndigheten har i en rapport skissat på sex olika typer av grundskydd, som skiljer sig från den nuvarande garantipensionen.
I januari förra året fick cirka 780 000 personer pengar från någon av grundskyddsförmånerna i pensionssystemet. Grundskyddet finansieras i dag med allmänna skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen finansieras med de avgifter pensionären själv har betalat. Medianbeloppet för dem som får grundskydd i någon form är 1 500 kronor per månad.
I rapporten konstaterar Pensionsmyndigheten att inkomstbaserade pensionssystem alltid har en inbyggd målkonflikt. Å ena sidan ska alla pensionärer ha en tillräcklig standard. Å andra sidan ska löntagare kunna förbättra sin pension genom att arbeta mer. Eller annorlunda uttryckt: Visst är det positivt att de som har lägst inkomst får det bättre, men det innebär också att löntagare i vanliga inkomstlägen får det svårare att förbättra sin pension genom mer arbete.
Pensionsmyndigheten gör i rapporten — som fått titeln Grundskydd från grunden — en simulering av sex olika alternativa utformningar av grundskyddet. Ett syfte med rapporten är att peka på de existerande målkonflikterna och vilka effekter det ger att på olika sätt göra avvägningen mellan dem. Pensionsmyndigheten lämnar dock inget konkret förslag till hur dagens regler ska förändras.
– Våra mer eller mindre radikala experiment belyser, enligt min uppfattning, de avvägningar som lagstiftaren direkt eller indirekt har tagit ställning till i det nuvarande grundskyddet. Ett av våra experiment är att ersätta det nuvarande grundskyddet för äldre och inkomst- och tilläggspensionen med en form av nygammal folkpension, alltså samma pension till alla. Pensionsgapet mellan könen skulle minska bland annat till priset av hundraprocentiga marginaleffekter. Dessutom skulle kopplingen mellan livsinkomsten och pensionens storlek nästan upphöra helt och endast bestämmas av tjänstepension, premiepension och eget sparande, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.
Det är svårt att inte tänka tanken att Pensionsmyndigheten har tagit fram sin rapport som ett slags kommentar till beslutet att höja de lägsta pensionerna med 600 kronor i månaden — något som Pensionsmyndigheten uttryckte stark kritik mot eftersom det innebar att det inte längre lönar sig lika mycket att arbeta. I rapporten sägs dock inget direkt om denna diskussion och kritik, utan myndigheten beskriver det mer som att rapporten är framtagen för att öka kunskapsnivån om olika typer av grundskydd.
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, säger så här i sin kommentar:
– Vi har genomfört de här experimenten med målet att höja kunskapen om grundskyddet och vilka avvägningar som måste göras i dess utformning. Genom att studera alternativa utformningar av grundskydd ökar vi kunskapen om det vi har idag. Jag hoppas att rapporten ger kunskap till alla som har ett intresse av äldre personers välfärd och pensionssystemet.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.
