Etikett: Eva Erlandsson

”Förtroendet för pensionssystemet riskerar att urholkas på sikt”

Posted on mars 14, 2022 by - Pension

Förtroendet för pensionssystemet hos medborgarna riskerar att på sikt att urholkas av de senaste årens lappande och lagande, och med att det för oss allt längre ifrån ett finansiellt och politiskt stabilt system — samtidigt som Pensionssystemet blir alltmer komplext. Det menar Svensk Försäkring — som väljer att i sitt remissvar avstyrka förslagen i promemorian ”Garantitillägg i bostadstillägget”. 

Svensk Försäkring understryker att pensionssystemet ska ses som ett långsiktigt kontrakt mellan staten och enskilda individer, och påpekar att viktiga principer i pensionsreformen i mitten av 1990-talet var att systemet skulle vara finansiellt och politiskt stabilt — för att systemet skulle kunna upprätthållas över tid och ha medborgarnas förtroende.

— Förslaget om garantitillägg i bostadstillägget har förhandlats fram helt utanför pensionsgruppen. Det är ett stort problem. Pensionsgruppens betydelse när det kommer till att säkra ett långsiktigt politiskt och finansiellt stabilt pensionssystem är centralt för att upprätthålla medborgarnas förtroende, säger Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring, i en kommentar.

Svensk Försäkring skriver också i sin kommentar att målgruppen för bidraget — trots benämningen — delvis är en annan än den som i dag får någon av de nuvarande bostadstilläggsförmånerna. För att minska marginaleffekterna trappas garantitillägget av innan inkomstpensionsstillägget börjar trappas av. Men trots det kan vissa individer drabbas av marginaleffekter på över 100 procent, noterar Svensk Försäkring.

— Sammanfattningsvis kan konstateras att motiven till såväl den valda grupp som kommer att få del av bidraget som den valda storleken på bidraget ar högst oklara, heter det bland annat i Svensk Försäkrings remissvar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av remissvaret.


Svensk Försäkring: Vi behöver mer vård i Sverige, inte mindre

Posted on februari 9, 2022 by - Sak

Det är problematiskt att regeringen vill förbjuda privata vårdgivare att både ta emot patienter från den offentligfinansierade vården och den försäkringsfinansierade vården, säger Svensk Försäkring i en kommentar till regeringens beslut om att tillsätta en utredning med syftet att stoppa privat vård i verksamheter som även arbetar med offentligfinansierad vård. 

Regeringen meddelade på tisdagen att man tillsätter en enmansutredning med uppdraget att föreslå ett förbud mot att blanda offentligfinansierad vård med försäkringsfinansierad vård inom ett och samma vårdföretag.

– Det är positivt att staten och regionen tillsammans försöker uppnå en bättre hälso- och sjukvård och bättre arbetsvillkor inom vården. Det är däremot problematiskt att det främsta sättet att uppnå det är att försvåra för försäkringsbolagen att erbjuda sjukvårdsförsäkringar. Vi behöver helt enkelt mer vård i Sverige, inte mindre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring, i en kommentar.

Svensk Försäkring påpekar att sjukvårdsförsäkringen i dag står för 0,7 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige. Den viktigaste funktionen för sjukvårdsförsäkringarna är att fungera som ett stöd för arbetsgivarna för att uppfylla arbetsmiljöansvaret.

Svensk Försäkring konstaterar också att sjukvårdsförsäkringarna de senaste två åren redan har varit föremål för två utredningar. Det första gällde ett uppdrag till myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som inte kunde visa att det förekommer undanträngning av offentligt finansierade patienter. Därefter tillsatte regeringen en ny offentlig utredning som konstaterade att det inte finns belägg för att det skulle ske någon undanträngning av offentligfinansierade patienter hos privata vårdgivare. Tvärtom tycktes regionerna vara nöjda med den sjukvård som handlas upp av privata vårdgivare.

Nu tillsätts alltså en tredje utredning — nu med ett tydligt styrt direktiv att stoppa privata vårdgivare från att samtidigt ta emot privat och offentligt finansierade patienter.

– Det här förslaget diskuterades redan i den senaste utredningen, men landade inte i något slutligt förslag utan texterna ströks i slutbetänkandet. Nu ska det alltså utredas särskilt, säger Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring.

Den senaste utredningen noterade under arbetets gång att ett förbud visserligen skulle säkerställa att det inte sker sammanblandning av resurser mellan offentligt och privat finansierad verksamhet. Dock menade utredaren då att nackdelarna övervägde. Det här är några exempel på nackdelar med ett sådant förslag:

  • Svårt för mindre orter. Regionerna kan få svårt att upphandla mindre beställningar från vårdgivare på mindre orter. Det offentliga vårdutbudet riskerar att i än högre grad centraliseras till större orter.
  • Ineffektiv användning av personalresurser. Ineffektivt nyttjande av personella och finansiella resurser om vårdpersonal inte kan maximera sin arbetstid.
  • Kan missgynna mindre vårdföretag. Ett förbud blir enkelt overksamt genom att två bolag/dotterbolag bildas. Det missgynnar särskilt mindre vårdgivare som har svårare att dela upp sin verksamhet i två bolag.

Kritiken mot Pensionsmyndigheten för utspelet om pensionssparande

Posted on februari 7, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten drar för snabba slutsatser av undersökningen om pensionsparandets betydelse. Istället borde man lyfta fram den betydelse som även ett privat sparande kan ha för ekonomin som pensionär. Det menar flera pensionsexperter efter Pensionsmyndighetens utspel på måndagen, där man pekade på att svenska folket har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande. 

På måndagen presenterade Pensionsmyndigheten en undersökning om vilka faktorer svenska folket bedömer har störst betydelse för den framtida pensionen.

Av den Demoskopundersökning som Pensionsmyndigheten låtit genomföra framgår att privat sparande hamnar överst på listan över faktorer som pensionsspararna tror påverkar pensionen mest. Men i själva verket har privat sparande en relativt liten inverkan på den totala pensionen, skrev Pensionsmyndigheten i sin information om undersökningen. Istället ville Pensionsmyndigheten lyfta fram möjligheten att höja sin pension genom att arbeta högre upp i åldrarna.

— Många har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande. Samtidigt är det få som vet att en av de viktigaste sakerna man kan göra för att höja sin pension är att jobba något eller några år längre, sade pensionsspecialisten Agneta Claesson i pressinformationen från Pensionsmyndigheten.

Utspelet om att privat pensionssparande har liten betydelse för den framtida pensionen har väckt reaktioner i branschen.

SPP:s sparekonom Shoka Åhrman säger bland annat så här i en kommentar till informationen från Pensionsmyndigheten:

— Det som undersökningen visar är komplexitet och bristen på kunskap kring pensioner. De flesta vill idag ha ca 80 procent av sin lön den dagen de går i pension. En tumregel är att den allmänna pensionen och tjänstepension tillsammans blir cirka 60 procent av din lön, om du planerar att gå i pension vid 65 år och har jobbat heltid i hela ditt yrkesliv sedan 23 års ålder.

— Det vi ser är allt större ansvar förflyttas till individen idag och där är det privata pensionssparande en viktig del i det. Den delen är absolut i storleksordningen mindre än de två andra delarna men ändå mer än bara en guldkant i pensionärslivet. Den har en viktig roll för de som är egenföretagare, men också de som kommer ut i arbetslivet sent. Utlandsfödda är en annan grupp. Det privata sparande har för dessa grupper en avgörande roll för hur den slutliga pensionen blir. Vi får inte heller glömma att många gånger tillhör samma personer båda gruppen, säger Shoka Åhrman.

Shoka Åhrman påpekar att det privata sparandet ger en ökad flexibilitet — till exempel möjlighet att gå tidigare i pension — och också är en väg mot mer jämställda pensioner. Hon menar därför att det är olyckligt att förringa den effekt som privat sparande kan ha för den totala pensionen, och anser att det är viktigt att i kommunikationen förtydliga vikten av förståelse för pensionens samtliga delar för att individen ska kunna påverka sin pension.

Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring med inriktning på sjukvårdsförsäkring och pensioner, säger till Sak & Liv att Pensionsmyndigheten förmodligen har en övertro på hur intresserade människor är av att fundera på när de ska gå i pension.

— Slutsatsen från Pensionsmyndigheten är lite för snabbt dragen. Att svara att det viktigaste för pensionen är om man jobbar ett år längre är förmodligen ganska avlägset för de flesta tillfrågade. Ett pensionssparande är mer konkret, mer här och nu, så det är inte så märkligt att man svarar så i en undersökning.

— Sedan tror jag att Pensionsmyndigheten underskattar betydelsen av att spara och vilken effekt det ger med ränta på ränta. Om jag sparar 500 kronor i månaden i 40 år så ger det nästan 2 000 kronor efter skatt i månaden i 20 år, det vill säga i princip livet ut för de flesta. Och då är det räknat på en relativt blygsam årlig avkastning på 2 procent. Ett privat pensionssparande är således långt ifrån onödigt utan kan vara ett riktigt bra tillskott till pensionen för många.

Eva Erlandsson menar också att det faktum att många svarar att sparandet har stor betydelse för pensionen, understryker behovet av att återinföra ett statligt subventionerat privat pensionssparande.

— Svaren i undersökningen visar att folk faktiskt är medvetna om vikten av ett privat pensionssparande. Det förslag som vi har presenterat med ”matchning”, där staten skjuter till medel till privat pensionssparande som då blir bundet fram till en viss ålder, skulle kunna vara en bra lösning på behovet av att få fler att börja spara. I dag finns det en risk för att det framför allt bara är de med goda finansiella kunskaper som sparar till sin pension på något sätt, säger Eva Erlandsson.

Svensk Försäkring: Vårdförsäkring minskar risken för sjukskrivning

Posted on februari 1, 2022 by - Sak

Sjukvårdsförsäkringen minskar risken för att bli sjukskriven och förkortar tiden i sjukskrivning om man ändå blir sjuk, framhåller Svensk Försäkring i sitt remissvar på utredningsbetänkandet Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar. 

Svensk Försäkring efterlyser även i sitt remissvar en bredare diskussion om hur privata sjukvårdsförsäkringar kan bidra till en effektiv, kvalitativ och tillgänglig vård för alla.

— Från försäkringsbranschens har vi under många år efterlyst en diskussion kring hur framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar skulle kunna ske i samspel med den offentligfinansierade vården. Den vanligaste insatsen inom försäkringen är i dag behandlingar hos fysioterapeut och naprapat, behandlingar som i högre utsträckning skulle kunna hanteras inom försäkringen, säger Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring, i en kommentar.

Svensk Försäkring konstaterar att när Svenskt Näringsliv våren 2021 genomförde en enkätundersökning bland medlemsföretag om de viktigaste skälen till att försäkringen tecknas för de anställda visade det sig att företagen bedömer att:

  • Försäkringen minskar risken för sjukskrivning.
  • Försäkringen förkortar tiden i sjukskrivning.
  • För enskilda handlar det troligen om att en sjukvårdsförsäkring ger en ökad trygghet. Om en försäkringstagare visar sig vara i behov av vård så bokas hen in för ett besök hos specialist inom vanligen maximalt 7 dagar. Det gäller oavsett var i landet den försäkrade är bosatt, säger Eva Erlandsson.

Det finns med andra ord flera skäl till att arbetsgivaren och enskilda efterfrågar privat sjukvårdsförsäkring.

— Ur ett arbetsgivarperspektiv har det skett en lång rad regelförändringar över tid som har ökat arbetsgivarnas ansvar och påverkar företagens kostnader för sjukfrånvaro. Vid sidan av ett utökat ansvar för rehabilitering så har arbetsgivare direkta kostnader för sjukfrånvaron i form av sjuklönekostnader och indirekta kostnader i form av produktionsbortfall, påpekar Eva Erlandsson.

Här kan du ta del av remissvaret från Svensk Försäkring, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Svensk Försäkring: Ta tag i de verkliga vårdproblemen istället!

Posted on oktober 11, 2021 by - Sak

Sluta jaga kortsiktiga politiska poänger och ta tag i de verkliga problemen inom vården! Det skriver Svensk Försäkring i en uppmaning till regeringen med anledning av sjukvårdsförsäkringsutredningens betänkande som i fredags den 8 oktober överlämnades till socialminister Lena Hallengren.

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att beskriva de undanträngningseffekter, eller risker för sådana effekter, som privata sjukvårdsförsäkringar kan ha orsakat inom hälso- och sjukvården.

Svensk Försäkring skriver i sin kommentar att det i den allmänna debatten om privata sjukvårdsförsäkringar och deras förhållande till den offentligfinansierade vården under lång tid förekommit en hel del missförstånd och oklarheter. Ett exempel är enligt Svensk Försäkring uppfattningen att patienter via sin försäkring skulle kunna få snabbare vård inom den offentligfinansierade vården. Enligt Svensk Försäkring är detta inte fallet, vilket tydliggörs i utredningens betänkande.

— Utredningen har gjort en viktig insats när det kommer till att definiera relevanta begrepp och reda ut vad olika företeelser innebär i praktiken när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar, säger Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring.

Trots att utredningen inte kunnat belägga att det finns problem med undanträngning föreslår utredningen att det förs in nya krav i hälso- och sjukvårdslagen. Ett sådant krav är att det av avtalet mellan en region och en privat vårdgivare ska framgå hur det säkerställs att vårdgivarens övriga uppdrag inte påverkar de uppdrag som regionen har överlämnat. Exakt vilka avtalsvillkor som regioner ska ställa framgår inte av lagtexten, och Svensk Försäkring riktar nu kritik mot utredningsförslaget på den punkten:

— Det går inte att komma ifrån att synen på sjukvårdsförsäkringar är starkt politiserad. Det kan därför finnas en risk för att förslaget leder till ett godtycke när det gäller regionernas relation till privata vårdgivare, till exempel vad gäller hur en privat vårdgivare använder sin överkapacitet i fråga om lokaler och personal. Det riskerar att leda till en ineffektivitet i nyttjandet av vårdgivarnas resurser, säger Eva Erlandsson.

Den vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen handlar huvudsakligen om besök hos naprapat, fysioterapeut och andra typer av specialistbesök; mycket lite av den vård som utförs inom ramen för sjukvårdsförsäkringar handlar om primärvård. Inom sjukvårdsförsäkringen utförs endast planerad vård, med andra ord inte akutsjukvård.

— 6 av 10 försäkringar tecknas av arbetsgivare för sina anställda. Ett skäl till att arbetsgivare väljer att teckna försäkringen för de anställda är att de, enligt arbetsmiljölagen, har ett långtgående ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering, säger Eva Erlandsson.

Hela vårdkedjan inom den privata sjukvårdsförsäkringen sker utanför den offentligt finansierade vården och utförs i sin helhet av privata vårdgivare. Den vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen sker alltså utöver den vård som sker inom ramen för den offentligfinansiella vården. På så sätt frigör patienter med sjukvårdsförsäkring resurser för den offentligt finansierade vården i och med att de går ur den offentliga kön, menar Svensk Försäkring.

Det är i dag tydligt att det inom den offentligfinansierade vården finns problem med långa väntetider för vissa typer av vårdinsatser. Både väntetider och vårdgarantins efterlevnad inom den offentligfinansierade vården skiljer sig åt mellan regioner och mellan verksamheter inom en region.

— Från försäkringsbranschens sida önskar vi att regeringen nu lägger tid och kraft på de problem som finns inom den offentligfinansierade vården istället för att gång på gång utreda sjukvårdsförsäkringen som står för endast 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige, säger Eva Erlandsson.

Utredningen lyfter även fram att det saknas data om vilka som omfattas av sjukvårdsförsäkringen, varför försäkringen tecknas, vilka kostnader som finns, vilka behandlingar som utförs med mera. Svensk Försäkring avser nu att samla in och publicera utökad statistik exempelvis om vilka slags insatser som utförs inom ramen för försäkringen.

I dag överlämnas utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar

Posted on oktober 8, 2021 by - Sak

I dag fredag kommer utredaren Karin Lewin att överlämna utredningen om möjliga begränsningar av privata sjukvårdsförsäkringar till socialminister Lena Hallengren. 

Utredaren Karin Lewin, som är jurist vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som säkerställer att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, framför patienter utan sådan försäkring.

Regeringen framförde, när utredningen tillsattes i augusti förra året, att man såg med oro på den snabba utvecklingen där allt fler svenskar tecknar en privat sjukvårdsförsäkring, och därigenom kan få förtur till vård.

– I den skattefinansierade vården ska det inte vara möjligt att köpa sig före kön. En grundbult i Sveriges välfärdssystem är att medborgarna kan vara trygga i att vård ges utifrån behov, inte utifrån storleken på ens plånbok, sade då socialminister Lena Hallengren i en kommentar.

Utredarens uppdrag har varit följande, enligt utredningsdirektiven:

• Att beskriva de undanträngningseffekter eller risker för sådana effekter som privata sjukvårdsförsäkringar har lett till inom hälso- och sjukvården,

• Att föreslå författningsförslag, eller andra åtgärder som utredaren finner motiverade, som i möjligaste mån säkerställer att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan sådana försäkringar,

• Att lämna ett författningsförslag som innebär begränsningar av hur hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs enligt avtal med regionen får finansieras.

Karin Lewin har haft hjälp av följande personer som sakkunniga: Lisa Englund Krafft, Linnea Källqvist, Carl Nilsson och Eva Willman Kullén. Experter i utredningen har varit Linda Almqvist, Karin Båtelson, Linnea Eriksson, Eva Erlandsson, Ulrika Lorentzi, Leif Nordqvist, Olle Olsson, Joakim Ramsberg, Sineva Ribeiro, Mikael Sandlund och Ingrid Schmidt. Sekretare har varit Alexandra Braf, Anton Lesse och Mats Nilsson. 

Utredningen kommer att presenteras vid en presskonferens kl 13 som är möjlig att ta del av via regeringens hemsida.

Svensk Försäkring: Så mycket ökade sjukvårdsförsäkringarna 2020

Posted on april 21, 2021 by - Sak

Svensk Försäkrings statistik visar att nära 700 000 personer i dag omfattas av en sjukvårdsförsäkring, motsvarande drygt var sjunde sysselsatt person i Sverige. Av de som omfattas får sex av tio försäkringen betald via sin arbetsgivare. 

Statistiken visar att de individuella försäkringarna under förra året ökade med 5 procent medan arbetsgivarbetalda gruppförsäkringar ökade med 2 procent. Gruppförsäkringar som inte är betalda av arbetsgivaren minskade däremot under året med 2 procent.

Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring säger i en kommentar att intresset är fortsatt stort för vårdförsäkringar:

— Det är tydligt att intresset för sjukvårdsförsäkring är fortsatt stort. En förklaring kan vara att sjukvårdsförsäkringen bidrar till en ökad trygghet för den enskilde genom att man snabbt får vård och kan återgå i arbete efter sjukdom. På så sätt tryggas ens inkomst och försörjning.

— Sjukvårdsförsäkringen är särskilt viktig för små företag med upp till 10 anställda genom att den underlättar för arbetsgivare att uppfylla det arbetsmiljöansvar som de har. Till det kommer att det är högst väsentligt för små företag att personalen är frisk och kan utföra sina arbetsuppgifter.

Den totala premievolymen för sjukvårdsförsäkringar uppgick under 2020 till 3,6 miljarder kronor.

”Allt större andel av pensionen kommer från tjänstepension”

Posted on april 14, 2021 by - Pension

Under 2020 uppgick utbetalningarna från tjänstepension och privat livförsäkringssparande till 206 miljarder kronor, enligt statistik från Svensk Försäkring. Det kan jämföras med att utbetalningarna av allmän pension från Pensionsmyndigheten uppgick till 355 miljarder kronor. Statistiken visar att andelen av den totala pensionen som kommer från tjänstepension ökar stadigt.

Utbetalningarna från allmän pension, tjänstepensionsförsäkringar och privat livförsäkringssparande uppgick förra året till totalt 561 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 58 procent sedan 2011.

Under tioårsperioden 2011–2020 ökade utbetalningarna från tjänstepension och privat pensionssparande med 77 procent. Pensionsutbetalningarna från allmän pension ökade under samma period med 48 procent.

Andelen som utgörs av den allmänna pensionen har därmed minskat från 67 procent till 63 procent, medan andelen som utgörs av utbetalningar av livförsäkringssparande under samma period har ökat från 33 till 37 procent.

Utanför Svensk Försäkrings statistik ligger sådana tjänstpensionsutbetalningar som härrör från pensioner som tryggats genom avsättningar i balansräkningen eller i en pensionsstiftelse. Det innebär att utbetalningarna från tjänstepension i själva verket är högre än vad Svensk Försäkrings statistik visar.

— Det är tydligt att tjänstepensionens betydelse för den totala pensionen har ökat över tid. Den trenden kommer troligen att förstärkas framöver eftersom vi vet att nivån på de avsättningar som görs till tjänstepension har ökat inom flera avtalsområden under senare år. Till det kommer att allt fler har en inkomst över intjänandetaket till allmän pension, där avsättningen till tjänstepension är högre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Svensk Försäkring förväntar sig framöver att få se en nedgång i utbetalningarna från privat pensionsförsäkring eftersom det i dag inte är möjligt för privatpersoner att spara privat i en avdragsgill pensionsförsäkring.

”Höj inte pensionsskatten!” Svensk Försäkring kritiserar nytt förslag

Posted on april 12, 2021 by - Allmänt

I betänkandet ”En gemensam angelägenhet” pekar Jämlikhetskommissionen bland annat ut dagens beskattning av pensioner som något som kan ge påtagliga snedvridningar. Schablonavkastningsskatten på pensionsmedel är i dag 15 procent, men i betänkandet rekommenderas att skattenivån höjs till 30 procent. Svensk Försäkring skriver nu i ett kritiskt remissyttrande att rekommendationen kan leda till osäkerhet om kommande regleringar — vilket riskerar att påverka beslut om investeringar och sparande. 

Överlag menar Svensk Försäkring i sitt remissyttrande att Jämlikhetskommissionens rekommendationer och bedömningar saknar bakgrundsbeskrivningar och konsekvensanalyser.

– Vi ser en farhåga i att Jämlikhetskommissionens rekommendationer och bedömningar kan leda till en osäkerhet om kommande regleringar bland företagare, investerare och enskilda. Det riskerar att påverka deras beslut om investeringar, kapitalplaceringar, köp av bostäder m.m., vilket i förlängningen har betydelse för tillväxten i Sverige, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar till remissyttrandet från Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring har bland annat invändningar när det gäller kommissionens rekommendation om att skattesatsen för alla kapitalinkomster ska vara enhetlig, det vill säga 30 procent. Detta för att undvika vad kommissionen anser är ”påtagliga snedvridningar”. En av de skatter som Jämlikhetskommissionen pekar ut är avkastningsskatten på pensionssparande där schablonavkastningsskatten i dag är 15 procent.

– Från försäkringsbranschens sida är vi mycket oroade över att enskilda människors pensionssparande för en trygg ålderdom blir en del i ett politiskt spel. Vid genomförandet av skattereformen 1990/91 konstaterades att det var ”strikt angeläget” att skattesatsen på tjänstepensionssparande och privat pensionssparande skulle vara lägre än 30 procent i sparstimulerande syfte. Behovet av sparande till sin pension är minst lika stort i dag.

Ytterligare en invändning från Svensk Försäkring gäller Jämlikhetskommissionens resonemang om sjukvårdsförsäkringar och vad de innebär för jämlikheten i vården.

Jämlikhetskommissionen drar bland annat slutsatsen att förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar inte leder till kortare köer för dem som inte har försäkring, baserat på en OECD-studie från 2004 — där Sverige inte ingick. Svensk Försäkring pekar i sitt yttrande på att nationella sjukvårdssystem skiljer sig åt i allt från finansiering till utförande och vem som är huvudman, vilket försvårar alla typer av jämförelser länder emellan.

– Från Svensk Försäkrings sida kan vi konstatera att premierna till privat sjukvårdsförsäkring uppgår till omkring 3,5 miljarder kronor årligen. De bekostar all den vård som utförs inom ramen för försäkringen. Utan sjukvårdsförsäkringen skulle denna vård istället behöva utföras med skattemedel inom den offentligt finansierade vården. Vi anser därför att det är fullt rimligt att anta att köerna till den offentligt finansierade vården hade varit längre om inte sjukvårdsförsäkringen hade funnits, säger Eva Erlandsson i sin kommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av remissyttrandet från Svensk Försäkring.


Svensk Försäkring slår tillbaka mot kritiken från Katalys

Posted on november 19, 2020 by - Sak

Sjukvårdsförsäkringarna behövs av arbetsgivarna för att kunna arbeta med rehabilitering av sina anställda. Det skriver företrädare för Svensk Försäkring och Företagarna i en debattartikel i Dagens Nyheter, som är ett svar på kritik från tankesmedjan Katalys. 

Tidigare i veckan, den 17 november, skrev företrädare för tankesmedjan Katalys ett debattinlägg i Dagens Nyheter där man menade att det strider mot lagen att patienter med sjukvårdsförsäkring går före i kön hos privata vårdgivare som samtidigt har avtal med landets regioner. Debattartikeln utgick från en färsk rapport med titeln ”Privata sjukvårdsförsäkringar bryter mot lagen”.

— Brottet äger rum på de hundratals kliniker som blandar olika patientgrupper i en enda röra. Men de som begår brottet är inte de privata vårdgivarna, utan alla regioner – samtliga 21 – som tecknar avtal med privata vårdgivare i full vetskap om att vården inte bedrivs på lika villkor, hette det i debattartikeln undertecknad av John Lapidus, Enna Gerin och Daniel Suhonen vid tankesmedjan Katalys.

Nu slår Svensk Försäkring tillbaka mot argumentationen från Katalys.

I ett svarsinlägg skriver Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, att varje person som får behandling via sjukvårdsförsäkringar avlastar den offentligt finansierade vården när de går ur kön och istället ger sin plats till någon annan. Debattrepliken har skrivits tillsammans med Företagarna.

— Genom privat sjukvårdsförsäkring tillförs varje år 3 miljarder kronor till vården i Sverige. Den vård som utförs inom försäkringen finansieras av alla de småföretagare, arbetsgivare och enskilda som köper en försäkring. Ingenting av den vård som utförs inom försäkringen finansieras med skattemedel. Tvärtom avlastar varje person som får behandling via sjukvårdsförsäkringen den offentligt finansierade vården när de går ur kön och i stället ger sin plats till någon annan, heter det bland annat i repliken.

I artikelns slutkläm passar man dessutom på att föreslå ett avskaffande på förmånsskatten för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar:

— Arbetsgivare har i dag ett långtgående ansvar för den anställdes hälsa. Det handlar till exempel om att säkerställa att arbetsmiljön lever upp till höga krav och i de fall den anställde är i behov av rehabilitering ska arbetsgivaren ombesörja lämpliga åtgärder. Det är därför inte rimligt att på grund av ideologiska skygglappar försämra möjligheterna för helt vanliga företagare och enskilda att få den vård och rehabilitering de behöver. En god början vore därför att slopa förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkring.

Här kan du ta del av hela debattinlägget från Svensk Försäkring och Företagarna. Och här hittar du debattartikeln från tankesmedjan Katalys.

Svensk Försäkring: Ännu en utredning löser inga problem

Posted on augusti 19, 2020 by - Sak

Hela utgångspunkten för regeringens beslut att utreda en begränsning av privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård är tveksam, menar Svensk Försäkring i en kommentar. Enligt Svensk Försäkring kan istället privata sjukvårdsförsäkringar bidra till att beta av den vårdskuld som byggts upp.

Svensk Försäkring kommenterar nu beslutet från regeringen att tillsätta en utredning för att se hur man kan begränsa möjligheten för kunder med privata sjukvårdsförsäkringar att gå före i kön inom den offentligt finansierade sjukvården.

Svensk Försäkring påpekar att utredningen från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i slutet av mars visserligen konstaterade i en rapport på uppdrag av regeringen att patienter med sjukvårdsförsäkringar har kortare väntetider. Men samtidigt slogs det fast i rapporten att det var svårt att ge ett entydigt svar på om sjukvårdsförsäkringen leder till undanträngning av patienterna i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

I går offentliggjorde regeringen att man tillsatt en utredning som ska lämna förslag som säkerställer att ”… patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan sådan försäkring”.

— Uppdraget är märkligt formulerat — patienter med privat sjukvårdsförsäkring får aldrig vård inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Vi tycker även att det är märkligt att regeringen tar sin utgångspunkt i att det skulle förekomma undanträngning trots att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys redan har konstaterat att det inte går att ge ett entydigt svar på att så är fallet, säger Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring, i en kommentar.

Svensk Försäkring understryker att den vård som ges inom privat sjukvårdsförsäkring endast utförs av privata vårdgivare, och aldrig ges inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Tvärtom frigör patienter med sjukvårdsförsäkring resurser för den offentligt finansierade vården i och med att de går ur den offentliga kön, menar Svensk Försäkring.

— Från försäkringsbranschens sida kan vi konstatera att många, inte minst småföretagare, upplever att tillgängligheten inom den offentligt finansierade vården är låg. Det finns också ett stort behov av hjälp och stöd med förebyggande insatser hos arbetsgivare. Där fyller sjukvårdsförsäkringen en viktig roll, säger Eva Erlandsson.

— En stor del av de insatser som utförs inom sjukvårdsförsäkringen är behandling av exempelvis värk i nacke och rygg. Om det konstateras att det behövs en operation kan väntetiderna inom den offentligt finansierade vården uppgå till 90 dagar, vilket av många småföretagare upplevs vara alltför länge. Det kan leda till att hela verksamheten går i konkurs.

De vanligaste behandlingarna inom sjukvårdsförsäkringen är besök hos fysioterapeuter, naprapater och psykologer/psykoterapeuter. Akutsjukvård, intensivvård eller palliativ vård utförs inte inom sjukvårdsförsäkringen.

Sju pensionsexperter protesterar mot inkomstpensionstillägget

Posted on juni 10, 2020 by - Pension

Sju tunga pensionsexperter går i dag i en debattartikel till frontalangrepp mot förslaget att införa ett inkomstpensionstillägg, som kan ge upp till 600 kronor extra i pension till de pensionärer som i dag har den lägsta inkomsten. Enligt pensionsexperterna strider förslaget mot grundbultarna i pensionssystemet och Pensionsgruppen bör nu gå tillbaka till ritbordet, heter det i artikeln.   

I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag kommenterar pensionsexperterna Pensionsgruppens förslag om inkomstpensionstillägg, som just nu är ute på remiss.

Enligt undertecknarna av artikeln strider förslaget mot två av pensionssystemets grundbultar: att pensionen ska bygga på livsinkomsten och att pensionerna ska finansieras via avgifter till pensionssystemet, inte via bidrag.

Artikelförfattarnas analys visar att respektavståndet ökar med 387 kronor per månad efter skatt för den som har en livsvarig månadsinkomst på 25 000 kronor. Men samtidigt minskar respektavståndet mellan den som har en månadslön på 25 000 kronor och den som har en månadslön på 45 000 kronor.

Analysen visar att inkomstpensionstillägget också premierar deltidsarbete framför heltidsarbete, riskerar att minska äldres arbetskraftsdeltagande, ger en fördelningspolitiskt trubbig effekt eftersom tillägget kan ges till personer som haft en relativt hög inkomst och öppnar upp för framtida politiska beslut om tillfälliga förändringar av pensionen via statsbudgeten. Sammanfattningsvis menar undertecknarna av debattinlägget att ett redan komplicerat pensionssystem blir än mer invecklat och att detta skadar förtroendet för pensionssystemet.

— Vi anser att pensionerna ska stärkas genom att förstärka pensionssystemet, inte genom att ge bidrag till pensionärerna. Det hotar den så viktiga långsiktigheten i ett pensionssystem. Därför uppmanar vi pensionsgruppen att överge det sällsynt dåligt utredda förslaget om inkomstpensionstillägg och återkomma med mer genomarbetade förslag som lever upp till de höga ambitioner vi ska ha när det gäller de svenska pensionerna, heter det i debattartikeln i Dagens Nyheter.

Artikeln är undertecknad av Dan Adolphson, AMF, Frida Bratt, Nordnet, Eva Erlandsson, Svensk Försäkring, Jens Magnusson, SEB, Mattias Munter, Skandia, Staffan Ström, Alecta och Håkan Svärdman, Forena.

186 miljarder kr! Rekordår 2019 för utbetalningar från livbolagen

Posted on april 20, 2020 by - Liv

Förra året uppgick utbetalningarna från livförsäkringar till rekordnivån 186 miljarder kronor. Även om den allmänna pension för de allra flesta står för den största andelen av den totala pensionen så ökar andelen tjänstepension stadigt, framgår det av statistik från Svensk Försäkring.

Enligt Svensk Försäkrings statistik ökade utbetalningarna från allmän pension, tjänstepensionsförsäkringar och privat livförsäkringssparande med totalt 48 procent under perioden 2011—2019. År 2019 uppgick de totala utbetalningarna från den allmänna pensionen och från livbolagen till 526 miljarder kronor.

Ökningen av utbetalningarna från tjänstepension och privat pensionssparande under perioden 2011–2019 uppgår till 61 procent. Pensionsutbetalningarna från allmän pension ökade under samma period med 41 procent.

Andelen av de totala utbetalningarna som utgörs av utbetalningar från tjänstepensionsförsäkringar har under perioden ökat från 17 till 19 procent.

— Det är tydligt att tjänstepensionens betydelse för den totala pensionen har ökat över tid. Den trenden kommer troligen att förstärkas framöver eftersom vi vet att nivån på de avsättningar som görs till tjänstepension har ökat inom flera avtalsområden under senare år. Till det kommer att allt fler har en inkomst över intjänandetaket till allmän pension, där avsättningen till tjänstepension är högre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Det kan vara värt att påpeka att tjänstepensionens andel av den totala pensionen är ännu högre. En arbetsgivare kan nämligen trygga sitt tjänstepensionsåtagande på andra sätt än via en pensionsförsäkring, till exempel genom avsättningar i balansräkningen eller till en pensionsstiftelse.

Även utbetalningar från privat kapitalförsäkring och pensionsförsäkring fortsätter att öka som andel av den totala pensionen. Under åren 2011—2019 ökade andelen som utgörs av utbetalningar från det privata livförsäkringssparandet i form av privata pensions- och kapitalförsäkringar från 16 till 17 procent. Svensk Försäkring bedömer dock att det framöver kommer att bli en nedgång av utbetalningar från privat pensionsförsäkring, eftersom det i dag saknas ett aktivt system för privat pensionssparande i Sverige.

Svensk Försäkring: Självklart att styra om resurser till akutvården

Posted on mars 25, 2020 by - Sak

Svensk Försäkring skriver i ett debatt inlägg att det för försäkringsbranschen är självklart att vårdresurser kan behövas styras om från planerad vård inom sjukvårdsförsäkringen för att på olika sätt underlätta för akutsjukvården under nuvarande krisläge.

I artikeln påpekar Svensk Försäkring att akutsjukvård, intensivvård eller palliativ vård inte utförs inom sjukvårdsförsäkringen, utan endast inom den offentliga vården. Detsamma gäller utredningar och behandling av COVID-19.

— Den vård som bedrivs inom sjukvårdsförsäkringen är planerad så kallad elektiv specialistvård och uppgår till omkring 1 % av kostnaderna för vård i Sverige. För försäkringsbranschen är det självklart att vårdresurser kan behöva styras om från sådan planerad vård som utförs inom försäkringen för att på olika sätt underlätta för akutsjukvården inom den offentliga sektorn, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i sin kommentar.

Vårdföretagarna, branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi, har tagit fram förslag på åtgärder som skulle underlätta och möjliggöra för privata vård- och omsorgsföretag att bistå regioner och kommuner.

— Mer konkret kan det handla om att privata vårdgivare bistår med personal inom anestesi/IVA som krävs för att utföra operationer som kräver narkos och/eller att privata vårdgivare utför operationer och andra vårdinsatser som akutsjukhusen i ett pressat läge inte kan hantera då de är hårt belastade av svårt sjuka patienter. Det kan leda till att försäkringspatienter får vänta längre på vård, säger Eva Erlandsson.

Svensk Försäkring lyfter fram pensionssparande med matchning

Posted on mars 12, 2020 by - Pension

Efter Pensionsmyndighetens rapport tidigare i veckan, där man slog fast att det finns behov av ett nytt privat pensionssparande, har Svensk Försäkring valt att åter lyfta fram sitt förslag till pensionssparande med matchning. 

I sitt debattinlägg hänvisar Svensk Försäkring till att Pensionsgruppen nyligen kom överens om att höja pensionerna 2021 i form av ett tillägg till den allmänna pensionen för dem som har en pension på mellan 9 000—17 000 kronor i månaden.

— Många av dagens låg- och medelinkomsttagare kommer att träffas av förslaget. Frågan är om det är tillräckligt, säger Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring, i en kommentar.

Svensk Försäkring kommentar också att både OECD och EU rekommenderar medlemsländerna att stimulera privat pensionssparande.

— Sverige är idag ett av få länder inom OCED som inte stimulerar privat pensionssparande. Samtidigt vet vi genom beteendeekonomisk forskning att många människor tenderar att spara för lite till sin pension, säger Eva Erlandsson.

Förslaget om matchning innebär att pensionssparandet sker med beskattad inkomst på ett pensionskonto och att staten matchar sparandet med 20 procent upp till ett tak på 12 000 kronor.  Svensk Försäkrings påpekar att förslaget inte har någon koppling till den skatt som betalas, vilket är en fördel för låg- och medelinkomsttagare som inte tjänar lika mycket på skattestimulanser som höginkomsttagare.

Ett sparande på 12 000 kronor ger därmed ett maximalt bidrag från staten på 2 400 kronor per individ och år som sätts in på pensionskontot.

Svensk Försäkring tänker sig också att staten ska kunna ställa krav på att sparandet är låst fram till en viss ålder, exempelvis riktåldern som i dag är 62 år, och att det måste tas ut under en längre period, förslagsvis minst 5 år.

Från Svensk Försäkring föreslås också att det införs en startbonus för att unga ska intressera sig för sin pension och börja spara tidigt. Svensk Försäkring skissar på en startbonus om sparandet påbörjas före exempelvis 25 års ålder och uppgår till minst 200 kronor per månad i fem på varandra följande år.

— Ett sparande på 200 kronor per månad från 25 års ålder fram till 70 år, som är den riktålder som beräknas för dagens 25-åringar, ger med matchning och startbonus 900 kronor mer i pension varje månad i 20 år. Efter skatt, skriver Svensk Försäkring.

Här kan du läsa mer om Svensk Försäkrings förslag om pensionssparande med matchning, som ursprungligen publicerades för ett år sedan.