Etikett: Finansskatt

Höjd skatt för finanssektorn i uppgörelsen mellan C, L, S och MP

Nu ska beskattningen av finanssektorn öka! Det framgår av den överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna och som är tänkt att ligga till grund för en ny regering. 

I  fredags offentliggjordes att det förhandlats fram en preliminär överenskommelse mellan S, MP, L och C. Den sakpolitisk överenskommelsen som är tänkt att ligga till grund för den nya regeringens arbete, har nu fått välsignelse från alla inblandade partier. Sedan även Vänsterpartiet efter förhandlingar sagt sig stå bakom en S-MP-regeringen, tyder nu allt på att riksdagen senare i veckan som planerat kommer att rösta en ny S-MP-regering med stöd av C och L.

Och om en ny Löfven-regering kommer på plats, då kommer vi troligen få en hårdare beskattning av finanssektorn.

Av överenskommelsen mellan C, L, S och MP framgår nämligen  bland annat att de fyra partierna är överens om att beskattningen av finanssektorn ska öka. Den formulering som används är att ”… öka finanssektorns skatteandel …”.

Så här lyder hela den punkt i överenskommelsen som handlar om framtidens skatter:

”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”

Regeringen hade som bekant tidigare ambitionen att införa en särskild finansskatt som dock avblåstes efter hård kritik.

Det framgår inte av den nya överenskommelsen hur den nya utökningen av beskattning av finanssektorn är tänkt att genomföras.

Fyrpartiöverenskommelsen omfattar totalt 16 sidor och innebär i övrigt bland annat vissa skattesänkningar. Arbetsgivaravgifterna ska sänkas, reglerna för personaloptioner förbättras, RUT-avdraget breddas, 3:12-reglerna förenklas och kravet på aktiekapitalet sänks till 25 000 kronor. Sänkt skatt på arbete och företagande i storleksordningen 15 miljarder kronor ska växlas mot höjda miljöskatter.

Enligt överenskommelsen ska också den högre skatt pensionärer betalar tas bort år 2020. Dessutom ska pensionen höjas ”för vanliga löntagare” år 2021. Denna pensionshöjning ska genomföras över statsbudgeten vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgruppen är överens om och som ska genomföras under mandatperioden. ”Förändringen ska förankras i pensionsgruppen”, heter det i överenskommelsen.

Partierna är också överens om att se över AP-fondernas placeringsregler med sikte på att minska placeringarna i företag med inriktning på fossil energi. Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell. LAS får utvidgade undantag från turordningsreglerna.

Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan ta del av hela överenskommelsen här. 

Svensk Försäkring: Slopad finansskatt räddar tusentals jobb

– Det här räddar tusentals jobb inom försäkringssektorn och gör att servicenivån kan bibehållas även utanför storstäderna. Det säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, som en kommentar till regeringens beslut att backa från förslaget om en finansskatt.

Svensk Försäkring påpekar att inom försäkringsföretag som bedrivs enligt ömsesidiga principer skulle förslaget direkt ha träffat kunderna och de anställda genom lägre sysselsättning och högre avgifter.

Att regeringen väljer att inte gå vidare med förslaget innebär enligt Svensk Försäkring att konkurrensen på försäkringsmarknaden kan bibehållas. Detta eftersom förslaget skulle ha riskerat att leda till att vissa försäkringsföretag, beroende på affärsidé eller ägandeform, skulle slås ut då de inte har samma möjligheter att flytta delar av verksamheten utomlands eller snabbt digitalisera stora delar av verksamheten. 

– Vi är mycket nöjda med att försäkringstjänster inte kommer att omfattas. Det skulle ha lett till högre avgifter för försäkring och till lägre pensioner. Och det i ett läge där vi ser att pensionsnivåerna inom det nya pensionssystemet för många kommer att bli lägre än vad man förväntar sig och önskar, säger Eva Erlandsson i sin presskommentar. 

Regeringen spolar finansskatten! Ny bankskatt utreds vidare

Regeringen meddelar på fredagskvällen att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om att inte gå vidare med förslaget om skatt på finanssektorn. Däremot kommer man att arbeta vidare med ett förslag som ”minskar banksektorns skattefördel”.

Sällan har ett utredningsförslag blivit så utskällt!

I november förra året lämnade Utredningen om skatt på finanssektorn sitt förslag på en bred finansskatt, i form av en 15-procentig extra arbetsgivaravgift på finansiella tjänster. 

Förslaget har fått ovanligt starka reaktioner mot sig i remissomgången. Tunga instanser som Skatteverket och Finansinspektionen var ovanligt tydliga med att visa tummen ned. Pensionsbolag som Skandia, Alecta och AMF och har pekat på att skatten framförallt drabbar kundernas pensioner. 

Argumentet att skatten drabbar pensionärerna tycks ha tagit skruv. I pressinformationen om beslutet att lägga ned planerna på finansskatten, hänvisar regeringen till att förslaget skulle kunna få konsekvenser som inte var avsedda för bland annat de ömsesidiga livbolagen och den snabbväxande finansiella tekniksektorn.

När det gäller planerna på en bankskatt skriver regeringen så här:

”Regeringen och Vänsterpartiet är överens om gå vidare med ett förslag på en sådan skatt som är förenlig med EU-rätten när det är färdigberett. Regeringen kommer då ta ett samlat grepp på beskattningen av finanssektorn.”

I dag meddelade också regeringen att man beslutat att föreslå att bankerna ska tvingas betala en högre avgift framöver till den statliga resolutionsreserven. Även detta förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Förslaget ska enligt regeringen stärka resolutionsreserven och därmed de offentliga finanserna med drygt 3 miljarder kronor 2018. År 2019 prognostiseras avgiftsuttaget bli drygt 6 miljarder kronor högre än idag på grund av en växande banksektor. 

Resolutionsreserven är tänkt att byggas upp för att bidra till att kunna hantera en eventuell kommande bankkris. 

Per Bolunds besked: Regeringen arbetar om förslaget om finansskatt

Regeringen avser att införa någon form av bankskatt. Däremot kommer man inte att lägga fram ett lagförslag som är identiskt med utredningsförslaget. Det säger finansmarknadsminister Per Bolund efter den massiva kritiken mot förslaget om finansskatt.

Det var i samband med Svenska Dagbladets Bank Summit i dag som Per Bolund meddelade att regeringen backar från delar av utredningsförslaget.

– Det kommer att ske en förändring av det förslag som ligger på bordet, sade finansmarknadsministern bland annat.

Enligt Svenska Dagbladets referat kunde dock Per Bolund inte ge något besked om vilka delar av förslaget som kommer att förändras:

– Jag vill sända en signal om att vi tar remissvaren på allvar, och vi kommer noga att överväga hur vi går vidare. Var vi landar är för tidigt att säga. Först måste vi sammanställa de remissvar som har kommit in och få en helhetsbild, säger Per Bolund i en artikel i Svenska Dagbladet i dag.  

Här kan du läsa SvD:s artikel med Per Bolunds uttalande om finansskatten.