Etikett: Finansskatt

”Bankskatt hotar återhämtningen och Sveriges klimatambitioner”

Posted on maj 25, 2021 by - Allmänt

Regeringens nya förslag på en bankskatt kan komma att försämra den svenska återhämtningen efter pandemin — och dessutom fördyra de klimatinvesteringar som är nödvändiga. Det menar Svenska Bankföreningen i en kommentar till förslaget om en riskskatt på större kreditinstitut. 

Det var i går som regeringen presenterade sitt nya förslag på en bankskatt. Svenska Bankföreningen menar att det i praktiken handlar om en skatt på bankernas utlåning till företag och hushåll – ju större utlåning desto högre skatt. Bankföreningen menar att en sådan skatt skulle få långtgående negativa konsekvenser för svenska jobb, svensk tillväxt och svenska bankers konkurrenskraft.

— Bankskatten kommer att göra det dyrare för svenska företag och hushåll att låna pengar och därmed försämra den svenska återhämtningen efter pandemin. Högre finansieringskostnader fördyrar dessutom de klimatinvesteringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna leva upp till Parisavtalet, säger Svenska Bankföreningens VD Hans Lindberg i sin kommentar.

Hans Lindberg pekar också på att det nya förslaget slår mot svenska bankers konkurrenskraft internationellt, i och med att även utlåningen i bankernas filialer utomlands ska räknas in i underlaget för skatten.

— Det innebär att konkurrensen mellan svenska och utländska banker snedvrids i än större omfattning jämfört med tidigare förslag. Konflikten med EU:s statsstödsregler kvarstår och därför är det vår bedömning att skatten är olaglig. Det är dessutom anmärkningsvärt att regeringen går vidare med ett förslag som enligt både Finansinspektionen och Riksgälden riskerar att försvaga den finansiella stabiliteten, säger Hans Lindberg.

Här är regeringens nya förslag på bankskatt från och med år 2022

Posted on maj 24, 2021 by - Allmänt

Regeringen skickade under måndagen en promemoria på remiss, med reviderade förslag på konstruktionen av en riktad bankskatt i Sverige från och med nästa år. Bland annat ska skatten för svenska banker baseras på utlåningen även i andra länder. 

Den planerade bankskatten har varit en följetong under flera år:

• År 2017 drog regeringen tillbaka sina planer på en finansskatt konstruerad som en förstärkt arbetsgivaravgift på finansiell verksamhet. Ett skäl till reträtten var omfattande protester från försäkringsbranschen där olika försäkringsbolag lyfte fram hur pensionskunder i ömsesidiga livbolag skulle drabbas. Man pekade också på risken för neddragningar av försäkringsverksamheter runt om i Sverige. Regeringen markerade samtidigt att man avsåg att återkomma med ett nytt förslag.

• I 73-punktsprogrammet från 2019 — det vill säga överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L — uttalades det som en ambition att finanssektorns skatteandel skulle öka. Dags med andra ord för ett omtag kring bankskatten.

• I regeringsförklaringen i höstas meddelade Stefan Löfven att en bankskatt ska införas från 2022. Motiven sades dels vara att bankernas utlåning utgjorde en riskfaktor för hela samhället, dels att budgeten behöver förstärkas bland annat med hänsyn till kommande satsningar på försvaret.

• Regeringen presenterade i mitten av september förra året en departementspromemoria om den nya skatten: ”Riskskatt för vissa kreditinstitut”. Enligt finansdepartementets förslag skulle skatten träffa vissa större kreditinstitut med skulder på över gränsvärdet 150 miljarder kronor. Förslaget var då att skatten år 2022 skulle uppgå till 0,06 procent av skulderna vilket från år 2023 skulle höjas 0,07 procent. Gränsvärdet på 150 miljarder kronor indexeras årligen.

Förslaget skickades ut på remiss och vissa justeringar har nu genomförts bland annat med hänsyn till remissinstansernas synpunkter.

I dagens promemoria — ”Riskskatt för kreditinstitut (utkast till lagrådsremiss)” — ges ytterligare detaljer kring hur denna bankskatt kan komma att se ut.

• För det första sägs att svenska kreditinstitut inte bara ska betala skatt baserat på skulder i Sverige, utan även på skulder i utländska filialer. För utländska kreditinstitut ska dock endast skulder hänförliga till Sverige räknas in.

• Samtidigt sänks skattesatsen något. Förslaget är att skatten ska uppgå till 0,05 procent av skulderna år 2022 och 0,06 procent från och med år 2023.

• Med tanke på att skattesatsen breddats i och med att även utländska filialers krediter ska räknas in blir utfallet i kronor och ören detsamma, trots förslaget på en sänkt skattesats. År 2022 är skatten tänkt att ge 5 miljarder kronor i skatteintäkter och år 2023 cirka 6 miljarder kronor.

— Bankerna utgör en risk för ekonomin, och det kan kosta skattebetalarna stora pengar att rädda bankerna, sade finansminister Magdalena Andersson bland annat till Dagens Eko i dag i en intervju om det nya förslaget.

I promemoria sägs att sammanlagt 21 kreditinstitut i nio olika finanskoncerner — sju svenska och två utländska — skulle beröras av den nya skatten. Det framgår inte av promemorian vilka dessa nio koncerner skulle vara, men de två utlandsregistrerade är av allt att döma Nordea och Danske Bank. De sju svenska instituten skulle kunna vara Handelsbanken, SEB, Swedbank, SBAB, Länsförsäkringar, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. Några andra större svenska kreditinstitut är Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Landshypotek, men de tycks inte i dag nå upp till gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder.

Remissvaren på den nya promemorian ska skickas in senast den 18 juni.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av den promemoria som nu skickas ut på remiss.


Ny miljardskatt på kreditinstitut! Här kommer regeringens förslag

Posted on september 17, 2020 by - Allmänt

Under torsdagseftermiddagen presenterade regeringen ett förslag till ny utökad beskattning av banksektorn. Förslaget innebär att kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor per år betala en ny ”riskskatt” från och med år 2022. Under det första året väntas skatten uppgå till cirka 5 miljarder kronor.  

Enligt promemorian är syftet med den nya skatten att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna vilket innebär att det finns goda förutsättningar för att skatten så småningom ska finna gehör hos en riksdagsmajoritet.

Riskskatten ska enligt förslaget betalas av kreditinstitut verksamma i Sverige som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Gränsvärdet räknas om årligen med utgångspunkt från den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Förslaget i promemorian innebär att gränsvärdet ska höjas årligen med utgångspunkt från förändringen av prisbasbeloppet, med ett tillägg på 2 procentenheter.

År 2022 ska skatten uppgår år 2022 till 0,06 procent av skulderna, efter vissa justeringar. Från och med år 2023 är skattesatsen tänkt att vara 0,07 procent. Både svenska och utländska institut påverkas av den nya skatten.

För år 2022 beräknas förslaget ge ökade skatteintäkter med cirka 5 miljarder kronor. Från och med år 2023 väntas beskattningen öka med cirka 1 miljard kronor till 6 miljarder kronor, bland annat eftersom skattesatsen stiger.

Enligt promemorian är det sammanlagt 21 kreditinstitut i nio olika finanskoncerner — sju svenska och två utländska — som berörs av den nya skatten. Det konkretiseras inte i promemorian vilka nio koncerner det handlar om, men de två utlandsregistrerade finanskoncernerna är av allt att döma Nordea och Danske Bank. De sju svenska instituten skulle  kunna vara Handelsbanken, SEB, Swedbank, SBAB, Länsförsäkringar, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. Några andra större svenska kreditinstitut är Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Landshypotek, men att döma av deras senaste årsbokslut når inget av dessa upp till gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder.

Finansdepartementets bedömning kan effekten för hushållen bli något högre låneräntor, i första hand på bolånen, under förutsättning att kreditinstituten vältrar över kostnaderna på sina kunder. I promemorian resoneras också om huruvida den nya riskskatten kan leda till lägre löneökningstakt i finanssektorn. Dock bedöms inte skatten påverka sysselsättningen annat än högst marginellt.

— En samlad bedömning är att förslaget har försumbara effekter på den ekonomiska tillväxten och den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet, heter det i promemorian.

Visserligen sägs i promemorian att skatten ska skapa utrymme för att täcka kostnader för en eventuell framtida finanskris. Samtidigt poängterades det — vilket också lyftes fram i Stefan Löfvens regeringsdeklaration vid riksmötets öppnade nyligen —  att de extra pengar som kommer in i statsbudgeten ska användas till ökade försvarsanslag.

Regeringen skriver i promemorian att förslaget inte bedöms utgöra statligt stöd. För säkerhets skulle planerar regeringen att stämma av detta med EU-kommissionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


Regeringen: En ny bankskatt införs – för att finansiera försvaret

Posted on september 8, 2020 by - Allmänt

Regeringen går nu vidare med att införa vad man kallar för en ”bankskatt”. Denna skatt ska bidra till att finansiera en satsning på det svenska försvaret, framgår det av den regeringsförklaring som statsminister Stefan Löfven presenterade på tisdagen i samband med riksmötets öppnande. 

Frågan om en bankskatt – eller finansskatt — har stötts och blötts i olika omgångar de senaste åren.

År 2017 avblåstes regeringens dåvarande planerna på en finansskatt konstruerad som en förstärkt arbetsgivaravgift på finansiell verksamhet, bland annat efter omfattande protester från försäkringsbranschen. Olika försäkringsbolag lyfte bland annat fram hur pensionskunder i ömsesidiga livbolag skulle drabbas och pekade på risken för neddragningar av försäkringsverksamheter runt om i Sverige.

Regeringen backade från tanken på en finansskatt.

Men det innebär inte att planerna skrinlades för gott.

I 73-punktsprogrammet förra året, det vill säga överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, uttalades att finanssektorns skatteandel skulle öka.

Regeringen meddelade också förra året, i samband med budgetpropositionen, att planerna på en bankskatt var i högsta grad levande. Då talades om en skatt som skulle ge staten extra intäkter på cirka 5 miljarder kronor per år. Och även om skatten som diskuterades år 2019 kallades för bankskatt, framgick det då av sammanhanget att det inte alls nödvändigtvis måste inskränka sig till att gälla enbart banker. Istället talas det i budgetpropositionen mer allmänt om att skatteuttaget från finanssektorn borde ökas. Redan 2019 sades också att skatten skulle införas 2022 för att finansiera ett tillskott till försvaret, det vill säga samma tema som under tisdagen upprepades i regeringsförklaringen.

Så här formulerade sig regeringen förra året i budgetpropositionen om den planerade nya skatten: ”Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka. Regeringen avser att införa en sådan skatt på 5 miljarder kronor 2022 och finansiera tillskottet till försvaret 2022 med skatten. Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut återkommer Regeringen till.”

Exakt hur en kommande bankskatt/finansskatt från år 2022 ska vara konstruerad vet vi inte. Men att planerna på en ny skatt inte är nedlagda framgick alltså med önskvärd tydlighet av regeringsförklaringen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande.


Vårpropositionen: Planerna kvarstår på en finansskatt år 2022

Posted on april 15, 2020 by - Allmänt

Av vårproposition framgår att regeringen fortfarande räknar med att införa en ny finansskatt år 2022. Enligt regeringens beräkningar ska finansskatten under det första året ge staten intäkter på 6,3 miljarder kronor. 

Frågan om en finansskatt har varit uppe på bordet flera gånger de senaste åren.

Hösten 2016 skickades ett utredningsbetänkande ut på remiss, med förslag om att införa en skatt på finansföretag år 2018 i form av en 15-procentig extra arbetsgivaravgift på finansiella tjänster. 

Förslaget föll senare efter hård kritik från bland annat försäkringsbranschen som påpekade att det snarast handlade om en extra skatt på pensioner.

Men tanken på en finansskatt dog inte med utredningsförslaget.

Tvärtom aviserade finansministern att regeringen avsåg att återkomma i frågan.

Och i 73-punktsöverenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L förra året, gjorde tanken på en ökad beskattning av finanssektorn åter entré. I punkten i överenskommelsen som rör behovet av en skattereform sades att finanssektorns skatteandel ska öka.

Exakt hur detta skulle ske framgick inte av överenskommelsen, men i budgetpropositionen för år 2020 nämndes att regeringen avsåg att återkomma med förslag på en ny skatt på finanssektorn, som skulle ge en intäkt på 6,3 miljarder till staten från och med år 2022.

— Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatten på finanssektorn öka. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022, hette det då i budgetpropositionen.

Regeringens ambitioner att öka beskattningen av finanssektorn tycks kvarstå.

För i regeringens vårproposition som överlämnades i dag till riksdagen finns fortfarande intäktsposten på 6,3 miljarder kronor med i prognosen för 2022 års intäkter.

I texten om statens framtida intäkter nämns också särskilt att en skatt på finanssektorn ska införas från och med 2022.

Här kan du ta del av hela vårpropositionen, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium. Resonemangen om finansskatten återfinns på sida 58 och sida 60.


 

Splittrade besked i budgetproppen om den kommande finansskatten

Posted on september 18, 2019 by - Allmänt

Regeringen har tidigare aviserat att man kommer att införa en finansskatt från och med år 2022. I budgetpropositionen kommer man med ytterligare motiveringar kring beslutet. Men beskeden om nivån på skatten och föremålet för beskattning tycks spreta åt flera olika håll.

Den kommande skatten sägs å ena sidan vara en del av finansieringen av en fortsatt satsning på försvaret.

I budgetpropositionens inledning kallas den kommande skatten för en ”bankskatt”, och det står tydligt att den ska finansiera överenskommelsen om en satsning på försvaret med 5 miljarder kronor per år.

— För att finansiera tillskottet till försvaret avser regeringen att föreslå att en bankskatt införs den 1 januari 2022, heter det i budgetpropositionen på sidan 35.

Å andra sidan talas det senare i budgetpropositionen om en ”skatt på finanssektorn” från år 2022. Regeringen avser enligt budgetpropositionen att återkomma till riksdagen med ett förslag på den nya skatten på finanssektorn. Enligt en uppställning i budgetpropositionen (s 91) ska ”skatt på finanssektorn” ge en intäkt på 6,3 miljarder kronor år 2022.

Så här motiveras införandet av den nya ”skatten på finanssektorn” senare i budgetpropositionen (sidan 225):

— Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatten på finanssektorn öka. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.

I fördjupningen under detta avsnitt formulerar sig regeringen så här:

”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till detta bör skatten på finanssektorn öka. Skatten bör öka med 5 miljarder kronor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.”

Å ena sidan behövs pengarna alltså för försvaret. Å andra sidan krävs det ökade skatteintäkter för att stärka finanserna inför kommande eventuella finanskriser. Å ena sidan är det en bankskatt, å andra sidan en bredare beskattning av hela finanssektorn.

De lätt splittrande motiveringarna väcker många frågor.

Vad är det för typ av beskattning regeringen talar om egentligen? Och varför kallas den för olika saker i olika sammanhang, och beräknas till olika summor på olika ställen i samma budgetproposition?

Är det en renodlad ”bankskatt”, i stil med en förhöjd resolutionsavgift som det har talats om, som enbart påverkar banksektorn?

Eller handlar det om en ”skatt på finanssektorn”, i enlighet med det förslag som lades fram och sedan drogs tillbaka under förra mandatperioden, inspirerat av den danska extra arbetsgivaravgiften på alla typer av företag i finanssektorn?

Var siffran 6,3 miljarder kronor något som härrörde från tidigare uppskattningar, men av misstag fanns kvar i beräkningarna av kommande skatteintäkter — trots att regeringen senare kommit överens med samarbetspartierna om att begränsa skattens effekter till 5 miljarder kronor?

Kan det handla om två olika skatter — en extraskatt på banker och dessutom en ytterligare finansskatt?

Eller tänker man sig i regeringen en helt annan typ av skattekonstruktion?

Svaret är förmodligen just nu att ingen vet; därav de lätt splittrade beskeden. De varierande beskeden ger ett intryck av att den nya skatten inte är riktigt färdigdiskuterad, vare sig internt i regeringen eller med samarbetspartierna.

Men uppenbart är det så att man i finansdepartementet har börjat räkna på allvar på den nya skatten, och skissa på olika modeller för beskattningen.

Fotnot: Sak & Liv har sökt företrädare för finansdepartementet för att få svar på ovanstående frågor men har i skrivande stund inte fått någon reaktion tillbaka. 

Här hittar du hela budgetpropositionen om du vill fördjupa dig i frågan om bank-/finansskatten.

Höjd skatt för finanssektorn i uppgörelsen mellan C, L, S och MP

Posted on januari 11, 2019 by - Allmänt

Nu ska beskattningen av finanssektorn öka! Det framgår av den överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna och som är tänkt att ligga till grund för en ny regering. 

I  fredags offentliggjordes att det förhandlats fram en preliminär överenskommelse mellan S, MP, L och C. Den sakpolitisk överenskommelsen som är tänkt att ligga till grund för den nya regeringens arbete, har nu fått välsignelse från alla inblandade partier. Sedan även Vänsterpartiet efter förhandlingar sagt sig stå bakom en S-MP-regeringen, tyder nu allt på att riksdagen senare i veckan som planerat kommer att rösta en ny S-MP-regering med stöd av C och L.

Och om en ny Löfven-regering kommer på plats, då kommer vi troligen få en hårdare beskattning av finanssektorn.

Av överenskommelsen mellan C, L, S och MP framgår nämligen  bland annat att de fyra partierna är överens om att beskattningen av finanssektorn ska öka. Den formulering som används är att ”… öka finanssektorns skatteandel …”.

Så här lyder hela den punkt i överenskommelsen som handlar om framtidens skatter:

”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”

Regeringen hade som bekant tidigare ambitionen att införa en särskild finansskatt som dock avblåstes efter hård kritik.

Det framgår inte av den nya överenskommelsen hur den nya utökningen av beskattning av finanssektorn är tänkt att genomföras.

Fyrpartiöverenskommelsen omfattar totalt 16 sidor och innebär i övrigt bland annat vissa skattesänkningar. Arbetsgivaravgifterna ska sänkas, reglerna för personaloptioner förbättras, RUT-avdraget breddas, 3:12-reglerna förenklas och kravet på aktiekapitalet sänks till 25 000 kronor. Sänkt skatt på arbete och företagande i storleksordningen 15 miljarder kronor ska växlas mot höjda miljöskatter.

Enligt överenskommelsen ska också den högre skatt pensionärer betalar tas bort år 2020. Dessutom ska pensionen höjas ”för vanliga löntagare” år 2021. Denna pensionshöjning ska genomföras över statsbudgeten vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgruppen är överens om och som ska genomföras under mandatperioden. ”Förändringen ska förankras i pensionsgruppen”, heter det i överenskommelsen.

Partierna är också överens om att se över AP-fondernas placeringsregler med sikte på att minska placeringarna i företag med inriktning på fossil energi. Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell. LAS får utvidgade undantag från turordningsreglerna.

Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan ta del av hela överenskommelsen här. 

Svensk Försäkring: Slopad finansskatt räddar tusentals jobb

Posted on februari 27, 2017 by - Allmänt

– Det här räddar tusentals jobb inom försäkringssektorn och gör att servicenivån kan bibehållas även utanför storstäderna. Det säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, som en kommentar till regeringens beslut att backa från förslaget om en finansskatt.

Svensk Försäkring påpekar att inom försäkringsföretag som bedrivs enligt ömsesidiga principer skulle förslaget direkt ha träffat kunderna och de anställda genom lägre sysselsättning och högre avgifter.

Att regeringen väljer att inte gå vidare med förslaget innebär enligt Svensk Försäkring att konkurrensen på försäkringsmarknaden kan bibehållas. Detta eftersom förslaget skulle ha riskerat att leda till att vissa försäkringsföretag, beroende på affärsidé eller ägandeform, skulle slås ut då de inte har samma möjligheter att flytta delar av verksamheten utomlands eller snabbt digitalisera stora delar av verksamheten. 

– Vi är mycket nöjda med att försäkringstjänster inte kommer att omfattas. Det skulle ha lett till högre avgifter för försäkring och till lägre pensioner. Och det i ett läge där vi ser att pensionsnivåerna inom det nya pensionssystemet för många kommer att bli lägre än vad man förväntar sig och önskar, säger Eva Erlandsson i sin presskommentar. 

Regeringen spolar finansskatten! Ny bankskatt utreds vidare

Posted on februari 24, 2017 by - Allmänt

Regeringen meddelar på fredagskvällen att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om att inte gå vidare med förslaget om skatt på finanssektorn. Däremot kommer man att arbeta vidare med ett förslag som ”minskar banksektorns skattefördel”.

Sällan har ett utredningsförslag blivit så utskällt!

I november förra året lämnade Utredningen om skatt på finanssektorn sitt förslag på en bred finansskatt, i form av en 15-procentig extra arbetsgivaravgift på finansiella tjänster. 

Förslaget har fått ovanligt starka reaktioner mot sig i remissomgången. Tunga instanser som Skatteverket och Finansinspektionen var ovanligt tydliga med att visa tummen ned. Pensionsbolag som Skandia, Alecta och AMF och har pekat på att skatten framförallt drabbar kundernas pensioner. 

Argumentet att skatten drabbar pensionärerna tycks ha tagit skruv. I pressinformationen om beslutet att lägga ned planerna på finansskatten, hänvisar regeringen till att förslaget skulle kunna få konsekvenser som inte var avsedda för bland annat de ömsesidiga livbolagen och den snabbväxande finansiella tekniksektorn.

När det gäller planerna på en bankskatt skriver regeringen så här:

”Regeringen och Vänsterpartiet är överens om gå vidare med ett förslag på en sådan skatt som är förenlig med EU-rätten när det är färdigberett. Regeringen kommer då ta ett samlat grepp på beskattningen av finanssektorn.”

I dag meddelade också regeringen att man beslutat att föreslå att bankerna ska tvingas betala en högre avgift framöver till den statliga resolutionsreserven. Även detta förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Förslaget ska enligt regeringen stärka resolutionsreserven och därmed de offentliga finanserna med drygt 3 miljarder kronor 2018. År 2019 prognostiseras avgiftsuttaget bli drygt 6 miljarder kronor högre än idag på grund av en växande banksektor. 

Resolutionsreserven är tänkt att byggas upp för att bidra till att kunna hantera en eventuell kommande bankkris. 

Per Bolunds besked: Regeringen arbetar om förslaget om finansskatt

Posted on februari 15, 2017 by - Allmänt

Regeringen avser att införa någon form av bankskatt. Däremot kommer man inte att lägga fram ett lagförslag som är identiskt med utredningsförslaget. Det säger finansmarknadsminister Per Bolund efter den massiva kritiken mot förslaget om finansskatt.

Det var i samband med Svenska Dagbladets Bank Summit i dag som Per Bolund meddelade att regeringen backar från delar av utredningsförslaget.

– Det kommer att ske en förändring av det förslag som ligger på bordet, sade finansmarknadsministern bland annat.

Enligt Svenska Dagbladets referat kunde dock Per Bolund inte ge något besked om vilka delar av förslaget som kommer att förändras:

– Jag vill sända en signal om att vi tar remissvaren på allvar, och vi kommer noga att överväga hur vi går vidare. Var vi landar är för tidigt att säga. Först måste vi sammanställa de remissvar som har kommit in och få en helhetsbild, säger Per Bolund i en artikel i Svenska Dagbladet i dag.  

Här kan du läsa SvD:s artikel med Per Bolunds uttalande om finansskatten.

”Skapar betydande snedvridningar” – även FI sänker finansskatten!

Posted on februari 15, 2017 by - Allmänt

Finansinspektionen sällar sig nu till de tunga remissinstanser som sågar utredningsförslaget om att införa finansskatt i Sverige. I remissvaret skriver FI bland annat att den föreslagna skatten skapar betydande snedvridningar och därför inte bidrar till en neutral beskattning.

• Bristande analys!

FI skriver bland annat att utredningen brister i analysen, genom att den inte undersöker om priserna på finanstjänster stiger till en nivå som eliminerar skattefördelen – eller om de stiger till en nivå som rentav kan innebära en skattenackdel i förhållande till andra sektorer.

• Minskar vissa snedvridningar – förstärker andra!

Enligt FI innebär utredningsförslaget att vissa snedvridningar på marknaden minskar – samtidigt som andra snedvridningar förstärks. Man pekar bland annat på den nackdel som momspliktiga företag som konsumerar finansiella tjänster har i dag, vilket förstärks genom förslaget.

• Påverkar konsumenterna negativt

Finansinspektionen uttrycker att den minskade produktion och sysselsättning i den finansiella sektorn som kan förväntas blir resultatet av förslaget, också kan påverka konsumenterna genom minskad tillgänglighet på finansiella tjänster.

En utflyttning kan också komma att påverka FI:s tillsynsmöjligheter negativt, heter det i myndighetens sågning av förslaget. 

Här läser du hela Finansinspektionens yttrande!

Svensk Försäkring: Finansskatten blir i praktiken en pensionsskatt

Posted on februari 9, 2017 by - Allmänt

Svensk Försäkring har nu samlat sig till försvar mot förslaget på en finansskatt. I ett pressmeddelande i dag trycker Svensk Försäkring på att skatten i praktiken blir en pensionsskatt.  

— Den nya finansskatten träffar långt från målet. Den kommer att drabba pensionssparare och försäkringstagare. Det kan knappast ha varit avsikten, säger Eva Erlandsson, chefsekonom på Svensk Försäkring, i dagens pressmeddelande.

Svensk Försäkring lyfter fram att majoriteten av kapitalet förvaltas av försäkringsföretag som bedrivs enligt ömsesidiga principer. Eftersom de är kundägda bolag kan de ökade kostnader som skatten leder till inte hanteras genom ett lägre vinstuttag. Skatten slår istället direkt mot kunderna i form av högre avgifter och sämre service.

Enligt Svensk Försäkring kan en finansskatt indirekt innebära att statens utgifter stiger på vissa håll, när skatten leder till sänkta pensioner.   

— Att i detta läge införa en finansskatt som leder till högre avgifter på pensions­sparande och som därmed ger lägre pensioner är mycket olyckligt. Skatten blir i praktiken en ”pensionsskatt” och kan på sikt innebära högre statliga utgifter för garantipension, bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd.

Svensk Försäkring framför också farhågan att personer med små marginaler väljer bort viktiga försäkringar i framtiden. Detta eftersom finansskatten påverkar priset på till exempel hemförsäkring, bilförsäkring och olycksfallsförsäkring. 

— Det här handlar om ekonomiskt skydd som saknas inom samhällets ram, till exempel om ditt hus brinner ned eller om du råka ut för en skada i samband med en resa. Det är en mycket stor brist att utredningen inte har analyserat vilken roll privat försäkring fyller i samhället och vilka effekter höjda avgifter på försäkringar skulle få för enskilda, företag och samhället i stort.

Svensk Försäkring har även räknat fram var i landet de olika försäkringsjobben finns som kan påverkas av finansskatten. Man konstaterar bland annat att 47 procent av tjänsterna ligger utanför Stockholm, och att en typisk anställd har en lön på 25 000–30 000 kronor i månaden. 

— Finansskatten riskerar att drabba vissa yrkesgrupper inom försäkringsbranschen och i synnerhet anställda på mindre orter utanför storstadsregionerna. Det kan knappast vara regeringens avsikt.  

Här kan du ta del av Svensk Försäkrings remissvar på utredningen om finansskatten. 

Bankföreningen: Därför strider förslaget om finansskatt mot EU-rätten

Posted on januari 31, 2017 by - Allmänt

Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet, även kallad finansskatten, strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler. Det säger Bankföreningen med hänvisning till ett rättsutlåtande som presenteras i dag på ett seminarium.

Bankföreningen har anlitat Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, för en analys av utredningens förslag. Hans bedömning är att skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

Utgångspunkten för utredningen är att den föreslagna skatten ska balansera den förmån som finanstjänster har eftersom de är momsbefriade. Men eftersom skatten endast ska påverka på den finansiella sektorn och inte andra momsbefriade sektorer – till exempel fastighets- och utbildningssektorn – är skatten troligen inte förenlig med EU:s statsstödsregler, enligt rättsutlåtandet från Jérôme Monsenego.

Om EU-kommissionen skulle anse att det handlar om ett statsstöd som inte är förenligt med EU-rätten får inte Sverige införa skatten. Om skatten trots allt införs och sedan förklaras olaglig riskerar övriga momsbefriade sektorer att bli återbetalningsskyldiga.

Förslaget från utredningen innebär att finansiella verksamheter drabbas av en extra löneskatt på 15 procent. Just nu är utredningsförslaget ute på remiss. Bankföreningen har tidigare invänt mot förslaget eftersom det hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden.

– Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, VD på Svenska Bankföreningen, i en kommentar i ett pressmeddelande.

Här hittar du hela rättsutlåtandet. 

Ytterligare en moderat i riksdagen ifrågasätter finansskatten

Posted on december 14, 2016 by - Allmänt

Moderaterna som parti har inte något emot en finansskatt i sig.

Tvärtom.

Allianspartierna flera gånger uttalat sig gemensamt för att det vore lämpligt att beskatta finanssektorn lite extra, eftersom den gynnas av att vara momsbefriad. 

Däremot är flera moderata riksdagsledamöter motståndare till den modell för finansskatt som presenterades i en utredning tidigare under hösten. 

Riksdagsledamoten Jörgen Warborn (M) har kommit med en interpellation, där han ifrågasätter utredningens modell med en extra arbetsgivaravgift för verksamheter med finansiella intäkter.

Detta eftersom det riskerar att slå ut bankkontor i landsorten. 

I interpellationen ställer Jörgen Warborn två frågor till finansminister Magdalena Andersson.  

• Avser finansministern att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som förslaget kan få för landsbygdens utveckling?

• Överväger finansministern och regeringen andra lösningar än en skatt på lönekostnader?

Här kan du läsa Jörgen Warborns interpellation i sin helhet. 

Norska Stortinget beslutade om 5-procentig finansskatt

Posted on december 12, 2016 by - Allmänt

Norska Stortinget har i dag beslut om att införa den omdiskuterade finansskatten.

Finansskatten i Norge kommer att bestå av en extra arbetsgivaravgift på 5 procent, plus en extra bolagsskatt på finansiella företag. 

Bakom beslutet står de båda regeringspartierna Høyre och Fremskrittspartiet samt Arbeiderpartiet. 

Kommunikationsdirektör Jan Erik Fåne i Finans Norge kommenterar beslutet så här i ett pressmeddelande:

– Det hade varit möjligt att införa skatten som en ren vinstskatt, något som skulle ha varit mer rimligt och mindre skadlig särskilt för arbetstillfällen i landsorten. En sådan lösning har fått stöd från flera oppositionspartier. Vi är besvikna över att majoriteten i Stortingen inte har tagit vara på den möjligheten.