Etikett: Fondbolagens förening

Premiepensionsfonder får längre tid på sig för nya ansökningar

Premiepensionsfonder får nu längre tid på sig att anpassa sig till det nya kommande regelverket. Senaste datum för ansökan om ny registrering har förlängt från den 1 november till den 28 december, skriver Pensioner & Förmåner i dag. 

Förlängningen av datumet sker efter ett möte mellan Fondbolagens förening och Pensionsmyndigheten, skriver Pensioner & Förmåner. 

Senast den 28 december ska alltså de fondbolag som vill skriva ett nytt avtal med Pensionsmyndigheten, visa att de uppfyller de nya kraven som bland annat handlar om att kunna uppvisa minst tre års avkastningshistorik och ha minst 500 miljoner kronor under förvaltning utanför fondtorget. 

Fondbolagen: Allt färre svenskar sparar till pensionen

På två år har andelen svenskar som har ett fondsparande som syftar till pensionen minskat med 7 procentenheter. Det visar en undersökning från TNS Sifo Prospera utförd på uppdrag av Fondbolagens förening. 

I år uppger 39 procent av svenska fondsparare att det huvudsakliga ändamålet med fondsparandet är pensionen. Det är 7 procentenheter färre än  2016 då 46 procent uppgav att syftet med sparandet var pensionen.

– Att allt färre fondsparare uppger sig spara till sin pension är en utveckling som går åt fel håll. Särskilt då vi vet att det i framtiden kommer ställas högre krav på ett privat pensionssparande för att leva upp till de visioner och drömmar man har som pensionär, säger Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, i en presskommentar.

Samtidigt har andelen svenskar som känner ett behov av att komplettera pensionen med ett privat pensionssparande ökat. Från år 2016 har andelen som känner ett behov av privat pensionssparande ökat från 43 procent till 47 procent.

Kvinnor känner ett större behov av att komplettera pensionen med ett privat sparande. 52 procent av kvinnorna uppger att de har ett behov av ett privat pensionssparande, jämfört med 40 procent av männen.

TNS Sifo Prosperas undersökning bygger på telefonintervjuerna med ett urval av 1 000 svenskar, från den 14 mars till den 26 april 2018.

Kvinnors dåliga ekonomiska självförtroende är obefogat

Kvinnor har väsentligt sämre självförtroende när det gäller sparande och privatekonomi än vad män har. Det visar en undersökning från Fondbolagens förening. Men det dåliga självförtroendet är obefogat, enligt föreningen vd Fredrik Nordström.

Med anledning av internationella kvinnodagen har Fondbolagens förening genomfört en undersökning om kvinnors respektive mäns fondsparande. Resultaten visar på ett stort upplevt kunskapsgap.

På frågan Hur skulle du bedöma din kunskap om sparande och privatekonomi (pensioner, skatter och olika sparformer) jämfört med andra personer av samma kön som du? svarade 26 procent av kvinnorna men bara 18 procent av männen att deras kunskaper är sämre än genomsnittet. Hela 23 procent av männen trodde sig kunna mer än genomsnittet, att jämföra med 9 procent av kvinnorna.

Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening, säger i en kommentar att det inte finns någon anledning för kvinnor att ha sämre självförtroende än män när det gäller privatekonomi.

– Vi kan till exempel titta på utfallet i premiepensionen, där det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors avkastning. Vi kan också se att det är dubbelt så många män som kvinnor som har skulder registrerade hos Kronofogden, säger han.

Även när det gäller risktagande i sparande skiljer sig män och kvinnor åt. Drygt hälften av männen, 54 procent, kan tänka sig att ta högre risk för att få högre avkastning, mot en tredjedel, 33 procent, av kvinnorna. Hela 40 procent av kvinnorna anser att låg risk är viktigast, men bara 30 procent av männen.

 

FI bjuder in till diskussion om fonder och hållbarhet

Finansinspektionen har bjudit in fondbranschen till ett rundabordssamtal om hur man kan utveckla en branschstandard för hållbarhetsinformation i fonder, mot bakgrund av den lagstiftning som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Mötet kommer att hållas den 24 oktober kl 13–15 i Finansinspektionens lokaler.

Branschorganisationen Fondbolagens förening representerar sina medlemmar vid mötet.

Fondbolag och AIF-förvaltare som marknadsför fonder till icke-professionella investerare, men som inte är medlemmar i Fondbolagens förening är också välkomna att delta i dialogen, skriver Finansinspektionen på sin hemsida.

Här hittar du mer information om FI:s syn på hållbarhet och fonder

Nytt rekord för svenska folkets innehav i värdepappersfonder!

Aldrig någonsin tidigare har svenska folket haft lika stora tillgångar i värdepappersfonder! Fondbolagens förening meddelar i dag att den samlade fondförmögenheteni Sverige vid utgången av september hade ökat till rekordnivån 3 874 miljarder kronor. 

Under september hade fonder ett nettoinflöde på nära 5 miljarder kronor. 

Spararna köpte framför allt aktiefonder, och allra mest lockade Sverigefonder.

Aktiefonder uppvisade nettoinflöden på 4,9 miljarder, medan blandfonder och penningmarknadsfonder – det vill säga  korta räntefonder – såg nettoutflöden på 0,2 respektive 1,2 miljarder.

En urstark septemberbörs fick de aktiva fondspararna att köpa aktiefonder igen efter tre raka säljmånader. Mest lockade Sverige och globalfonder, medan skiftet från Nordamerika till förmån för Europa fortsatte. De stora inflödena i aktiefonder tillsammans med börshöstens flygande start, gör att den samlade fondförmögenheten i Sverige nu slår nytt rekord, säger Johanna Kull, sparekonom på Fondbolagens förening, i en presskommentar. 

Hittills i år uppgår det totala nysparandet i fonder till 68,1 miljarder kronor. 

Här kan du hitta mer information om fondsparandet under september månad. 

Rekord för svenska folkets fondförmögenhet: 3,6 biljoner kr

Aldrig tidigare har svenska folket haft så mycket tillgångar placerade i värdepappersfonder! Det visar färsk statistik från Fondbolagens förening. Vid januari månads utgång uppgick den samlade fondförmögenheten till 3 580 miljarder kronor. 

Statistiken visar att under januari uppgick det totala nysparandet i fonder till 7 miljarder kronor.

Störst insättningar gjordes i aktiefonder, följt av blandfonder.

Däremot såldes andelar i räntefonder.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige ökade under januari med drygt 12 miljarder kronor, inklusive värdestegringen på tillgångarna. 

De största inflödena gick till Sverige- och globalfonder. En stor del av nysparandet när det gäller aktiefonder hamnar i indexfonder.

Av den rekordstora fondförmögenheten på 3 580 miljarder kronor utgörs 2 046 miljarder, motsvarande 57 procent, av aktiefonder. 

 

”Vilseledande om kostnader och avkastning i Priips-faktabladen”

Reglerna för faktablad om paketerade investeringsprodukter är bristfälliga, i och med att inte kräver historiska jämförelsesiffror och dessutom vilseleder om kostnaderna. Det skriver Aktiespararna och Fondbolagens förening i ett gemensamt brev till Finansinspektionen. 

EU har beslutat om särskilda faktablad för paketerade investeringsprodukter, Priips. Bland annat berörs fondförsäkringar av de nya kraven. Nu skriver Aktiespararna och Fondbolagens förening gemensamt till Finansinspektionen, och krav på de kommande faktabladen för att de ska anpassas efter småsparares intressen. 

För att detta ska bli verklighet måste reglerna som bestämmer innehållet i faktabladen utformas så att spararna får meningsfull, begriplig och jämförbar information. Tyvärr innehåller de föreslagna reglerna som specificerar innehållet i Priip-faktabladet ett antal brister som får negativa konsekvenser för spararna, skriver de båda organisationerna.

Aktiespararna och Fondbolagens förening är övertygade om att dessa brister behöver adresseras om faktabladet ska lyckas ge spararna god information.

”Det är två viktiga frågor som behöver adresseras, dels att tillåta redovisning av historisk avkastning, dels att rätta till den vilseledande redovisningen av kostnader, och då särskilt beräkningsmetodologin för transaktionskostnader. Det gemensamma brevet till Finansinspektionen förklarar varför båda frågorna behöver lösas”, säger Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening, i ett pressmeddelande.

Joacim Olsson, vd på Aktiespararna, säger så här i samma pressmeddelande:

”En sparprodukts historiska avkastning är viktig information som en sparare behöver när de ska välja sparprodukt, om så bara för att utvärdera om produkten har givit spararen något eller inte. Det är väldigt svårt att förstå varför spararna ska berövas på denna information.”

Fondbolagens förening och Aktiespararna uppmanar nu Finansinspektionen att reflektera över och adressera dessa två frågor i ljuset av att båda är av yttersta vikt för spararna – just de sparare som Priip-regelverket är avsett att skydda.