Etikett: förvaltningsrätten i Stockholm

Skandia vann i domstolstvist om avdrag för direktpensioner

Posted on juli 6, 2021 by - Liv

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Försäkringsaktiebolaget Skandia rätt mot Skatteverket i en domstolstvist om avdrag för kostnader för direktpension. Därmed får Skandia godkänt för avdrag på 32 miljoner kronor för direktpensionsutbetalningar. 

Det var vid en genomgång av Skandias deklaration för år 2017 som Skatteverket beslutade att underkänna avdrag i Skandia på totalt 37 miljoner kronor för direktpensionsutbetalningar.

Skatteverket menade nämligen att Skandia hade gjort en felaktig fördelning av direktpensionskostnaderna mellan sin inkomstbeskattade verksamhet — aktieägarrörelsen — och den avkastningsbeskattade delen av verksamheten — försäkringsrörelsen.

Skandia överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen i Stockholm. I första hand yrkade Skandia i sitt överklagande att avdrag skulle medges med 33,5 miljoner kronor för, i andra hand att avdrag skulle medges med 32,2 miljoner kronor. Under rättegången i förvaltningsdomstolen reviderade även Skatteverket sin inställning och höll med om att avdrag borde medges enligt Skandias andrahandsyrkande.

Förvaltningsrätten har nu meddelat sin dom. I domen går man på Skandias andrahandsyrkande, det vill säga att avdrag medges med 32,2 miljoner kronor. Domstolen menade bland annat att dokumentationen för förstahandsyrkandet inte var tillräckligt detaljerad på individnivå för att klargöra vilka personer som arbetat inom den inkomstbeskattade verksamheten och vilka som varit verksamma inom den avkastningsbeskattade delen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


WTW vann i upphandlingstvist: Olagligt att kräva Insureseclicens

Posted on juni 14, 2021 by - Förmedling

Willis Towers Watson har vunnit i ett mål om försäkringsupphandling vid förvaltningsdomstolen i Stockholm. WTW ifrågasatte att det fanns krav i upphandlingen på att företag som lämnade in anbud hade en Insureseclicens. Domstolens slutsats är att det i en offentlig upphandling av detta slag inte är möjligt att ställa krav på Insureseclicens och att delar av upphandlingen måste därför göras om.

Bakgrunden till målet vid förvaltningsdomstolen är en upphandling av försäkringsförmedlartjänster som genomförts av Sinfra, Svensk Inköpscentral för Infrastruktur Ekonomisk förening.

Tre förmedlarbolag lämnade in anbud i upphandlingen. Bara två valdes ut och det bolag som valdes bort var Willis Towers Watson.

WTW valde då att överklaga upphandlingen till domstol och kräva att upphandlingen skulle göras om. Detta eftersom man ansåg att det ställts krav i upphandlingen som stred mot lagstiftningen. WTW invände framförallt mot att det i upphandlingen ställdes krav på licens från Insuresec. Detta var, menade WTW, ett krav som stred mot proportionalitetsprincipen i lagen.

Sinfra tillbakavisade WTW:s krav och anförde att upphandlingen skett helt och hållet i linje med lagstiftningen. Enligt Sinfra var kravet på Insuresecmedlemskap viktigt för att säkerställa regelefterlevnad och för att skapa en rationell och likformad kontrollfunktion.

Domstolen håller i sin dom med WTW om att kravet på Insuresec-medlemskap strider mot proportionalitetsprincipen i lagen och att det även kan ha en konkurrensbegränsande effekt. Så här formuleras det bland annat i domen:

— Även om medlemskap i InsureSec i praktiken medför en viss skärpning i förhållande till Finansinspektionens tillsyn anser förvaltningsrätten inte att Sinfra har visat att ett medlemskap har varit nödvändigt för att uppnå syftet med kravet, att säkerställa regelefterlevnad och skapa en rationell och likformad kontrollfunktion.

Domstolen beslutar nu att upphandlingen ska rättas på så sätt att upphandlingens andra del ska göras om, utan beaktande av Insuresec-kraven. Upphandlingen behöver därmed inte göras om helt och hållet från början, utan endast i den del som avser anbudsinfordran där de tre anbudsgivarna skulle redovisa sina anbud med utgångspunkt från det kompletta förfrågningsunderlaget.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Marsh fick åter nej från domstol i miljontvist om momsdeklarationer

Posted on april 6, 2021 by - Förmedling

Marsh har åter förlorat i domstol i frågan om moms på tjänster från andra bolag i Marsh-koncernen. Dock beslutar domstolen att Skatteverket på nytt ska ta ställning till frågan om avdrag för moms som Marsh betalat under år 2011. 

Exakt vilka tjänster med koppling till försäkringsförmedling är momsbefriade och vilka tjänster ska det vara moms på?

Den frågan står i centrum i en långvarig tvist där Skatteverket har ifrågasatt momsdeklarationer från Marsh.

Bakgrunden till det aktuella ärendet är att Skatteverket tidigare ändrade deklarationen för Marsh för åren 2011—2013, genom att lägga moms på vissa tjänster som Marsh menade var momsbefriade.

I första hand handlade det om inköp av tjänster från utländska bolag i Marsh-koncernen. Skatteverket menade — till skillnad från Marsh — att dessa tjänster inte utgjorde försäkringsförmedling. Därmed skulle de inte heller vara undantagna från moms.

Skatteverket fattade också beslut om skattetillägg. Totalt för åren 2011—2013 beslutade Skatteverket att höja den utgående momsen för Mars med 4,5 miljoner kronor och att Marsh skulle betala ett skattetillägg på 0,7 miljoner kronor för att man lämnat felaktiga uppgifter.

I överklagande till förvaltningsrätten i Stockholm yrkade Marsh i första hand att Skatteverkets beslut att påföra momsgruppen utgående moms för 2011–2013 och skattetillägg skulle upphävas och att momsgruppen i stället skulle beskattas enligt sina lämnade deklarationer.

I andra hand yrkade momsgruppen att man skulle medges ytterligare avdrag för ingående moms, alternativt att ärendet som avsåg 2011 skulle visas åter till Skatteverket för förnyad handläggning.

Domstolen har nu beslutat att yrkandet från Marsh om avdrag för ingående moms år 2011 ska återförvisas till Skatteverket, i enlighet med ett av Marsh andrahandsyrkande. Så här formuleras det i domen:

— Förvaltningsrätten har ovan bedömt att momsgruppen har påförts utgående mervärdesskatt för 2011 på skönsmässig grund. Rätten finner att frågan om avdrag för ingående mervärdesskatt därför i och för sig kan prövas, men kan också konstatera att det av instansordningsskäl är lämpligt att Skatteverket utreder och prövar momsgruppens rätt till avdrag som första instans. Rätten överlämnar således frågan om momsgruppens avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för 2011 till Skatteverket för prövning.

En liten seger för Marsh med andra ord.

Övriga yrkanden från Marsh avslås däremot av rätten. Det innebär — när det gäller redovisningsperioden för 2011 — att Skatteverkets beslut kvarstår när det gäller  momsen och skattetillägget för Marsh.

En av punkterna som Marsh framfört invändningar mot handlade om att Skatteverket beslutade om skönstaxering av Marsh avseende år 2011 eftersom det lämnats in bristfälliga underlag. Marsh menade bland annat att Skatteverket inte kommunicerat tillräckligt tydligt vilka underlag som efterfrågades innan skönstaxeringen genomfördes. Domstolen underkänner argumentationen från Marsh och konstaterar i sin dom att Skatteverket hade fog för att påföra momsgruppen moms för 2011 genom skönstaxering. Inte heller tycker domstolen att Marsh har rätt till någon kostnadsersättning i målet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Löf vann i domstol om tryckeriupphandling

Posted on mars 5, 2021 by - Sak

Löf — Regionernas Ömsesidiga Försäkringsbolag — har fått rätt i domstol i ett mål som gäller Löfs upphandling av tryckeritjänster. 

Bakgrunden är att Löf under förra året genomförde en upphandling av tryckeritjänster. Upphandlingen avbröts i oktober eftersom Löf menade att inget av de anbud som kommit in uppfyllde de krav som ställts på de redovisade referensuppdragen, nämligen att de skulle vara avslutade under de senaste tre åren.

Linköpings tryckeri AB — ett av de tryckerier som lämnat in anbud — protesterade mot detta, och menade att det anbud man lämnat in visst uppfyllde de krav som ställdes, och att man därför borde få uppdraget. LTAB valde att gå till domstol för att få stöd för sin sak.

LTAB påpekade i sitt överklagande att Löf motiverade beslutet att diskvalificera LTAB:s anbud med att de referensuppdrag man hänvisade till inte hade avslutats de senaste tre åren utan fortfarande var pågående. Enligt LTAB framgick det inte av upphandlingsdokumenten att referensuppdragen skulle ha avslutats de senaste tre åren. I upphandlingsunderlaget stod det att de uppdrag man lämnade som referens skulle ha ”utförts” de senaste tre åren, inte att de skulle vara ”avslutade” de senaste tre åren — och det är inte samma sak, påpekade LTAB.

LTAB får dock inget som helst stöd av domstolen. I sin dom skriver förvaltningsrätten i Stockholm att det inte var något fel på Löfs krav på att uppdragen skulle vara avslutade, och att det är rimligt att uppfatta begreppet ”utförts” som att uppdragen ska vara avslutade. Så här formuleras det bland annat i domen:

— I det aktuella kravet anges visserligen inte uttryckligen att uppdragen ska vara avslutade innan sista anbudsdag, men det innehåller inte heller någon information om att uppdragen får vara pågående. Utifrån kravets utformning och ordalydelse anser förvaltningsrätten att det är rimligt att uppfatta kravet som att referensuppdragen ska ha slutförts inom de tre senaste åren räknat från sista anbudsdag och att det inte innebär att uppdragen också måste ha påbörjats inom den aktuella treårsperioden.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i målet.


Agria vann mot Finansinspektionen i domstolstvist om sanktionsbeslut

Posted on mars 3, 2021 by - Sak

Agria har vunnit mot Finansinspektionen i domstol efter att ha överklagat ett beslut om en sanktionsavgift för bolaget på 250 000 kronor. FI:s sanktionsbeslut fattades med hänvisning till att bolaget inte inkommit med en anmälan om en obligationsaffär inom utsatt tid, men domstolen menar nu att bolaget inte alls var skyldigt att anmäla transaktionen till FI. 

Det var i februari förra året som Finansinspektionen beslutade om sanktionen på 250 000 kronor mot Agria.

Bakgrunden var att Agria år 2017 förvärvade obligationer för cirka 1 miljon kronor i Humlegården Fastigheter AB. Båda bolagen ingår i Länsförsäkringsgruppen och enligt Finansinspektionen skulle transaktion ha anmälts omedelbart till FI. Detta eftersom Agria enligt FI var närstående till en person i ledande ställning i Humlegården.

Transaktionen anmäldes dock först i december 2017. FI menade därför att Agria åsidosatt anmälningsskyldighet, som innebär att anmälan ska göras senast tre handelsdagar efter transaktionen.

Finansinspektionen ansåg att sanktionsavgiften egentligen borde uppgå till 750 000 kronor, men bland annat eftersom det tog så lång tid för FI att fatta beslut i ärendet sattes avgiften ned till 250 000 kronor.

Agria valde att överklaga beslutet till domstol och pekade bland annat på att den person som avsågs i FI:s beslut inte företräder bolaget på ett sådant sätt som avses i lagstiftningen när det gäller närstående personer. Lagen handlar i första hand om personer som har ledningsuppgifter i ett företag, och i det här fallet var personen styrelseordförande för bolaget och ingick inte i ledningsgruppen.

I sin dom ger nu förvaltningsrätten i Stockholm Agria rätt, och undanröjer därmed Finansinspektionens sanktionsbeslut. Domstolen håller med Agria om att det inte finns något som säger att en styrelseledamot eller en styrelseordförande alltid ska anses ha ledningsuppgifter.

— Mot den bakgrunden, och med beaktande av Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden om beviskravet och dess placering i mål rörande sanktionsavgift, anser domstolen att Finansinspektionen inte har visat att Ann Sommer haft ledningsuppgifter. Inte heller har Finansinspektionen visat att Ann Sommer har, eller har kunnat, påverkat bolagets kapitalplaceringsbeslut, heter det bland annat i domen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Förmedlare förlorade i domstol om nedsättning av avgift till FI

Posted on januari 15, 2021 by - Förmedling

Ett förmedlarbolag har fått avslag av Förvaltningsrätten i Stockholm efter ett överklagande av ett beslut från FI om att bolaget måste betala full avgift för en ansökan om ett tillstånd — trots att bolaget senare drog tillbaka sin ansökan eftersom man råkat fylla i fel blankett.

Förmedlarbolaget Häger försäkring och finans AB ansökte i augusti 2019 om tillstånd för att som anknuten försäkringsförmedlare få bedriva försäkringsdistribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter eller vissa pensionsförsäkringar. I mars 2020 insåg man på bolaget att det hade använts fel blankett för ansökan, eftersom bolaget inte arbetar som anknuten förmedlare. Bolaget återkallade då sin ansökan och passade också på att begära nedsättning av avgiften till FI för ärendet. När FI inte ville medge någon nedsättning av avgift, valde förmedlarbolaget att överklaga till domstol.

I sitt överklagande påpekade bolaget att ansökningsblanketterna för olika slags tillstånd för försäkringsdistribution är snarlika, vilket är vilseledande för den sökande. Man framhåll också att Finansinspektionen inte har informerat om att den sökande måste betala avgiften även om ansökan skulle vara felaktig, och att FI heller inte har redogjort för vilket arbete som har utförts i ärendet — utöver de  åtgärder som hade utförts om bolaget istället ansökt på rätt blankett.

Förvaltningsrätten i Stockholm håller dock inte med om att det bör ske någon nedsättning av avgiften.

Enligt domen hade FI i princip handlagt hela tillståndsärendet när ansökan återkallades. Domstolen påpekar också att den avgift som Finansinspektionen tar ut enligt avgiftsförordningen tas ut enligt schablon, vilket innebär att syftet med avgiftssystemet inte är att varje enskild avgift ska motsvara de faktiska kostnaderna i det enskilda ärendet. Inte heller finns något som tyder på att FI har agerat bristfälligt eller brustit i sin serviceskyldighet.

— Vid dessa förhållanden föreligger inte särskilda skäl att återbetala eller sätta ned avgiften. Överklagandet ska därmed avslås, heter det i domen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Alla godkänner att pensionskassor ska få bryta mot kapitalkraven

Posted on augusti 12, 2020 by - Liv

Samtliga de remissinstanser som har kommit med remissvar på promemorian ”Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor” godkänner — eller avstår från att lämna synpunkter på — förslagen i promemorian, som sammanfattningsvis innebär att tjänstepensionskassor ska kunna tillåtas att bryta mot regelverket för tillståndspliktigt kapitalkrav i samband med ombildning.

Promemorian är föranledd av farhågor om att vissa av dagens tjänstepensionskassor som planerar ombildning till tjänstepensionsföreningar, på grund av corona-krisens inledande börsras skulle ha alltför svaga finanser för att kunna tillåtas att ombildas.

Förslaget i promemorian innebär i korthet att tillstånd för ombildning ska få ges även om en tjänstepensionskassa inte kan antas komma att uppfylla det riskkänsliga kapitalkrav som gäller enligt lagen om tjänstepensionsföretag.

Bland de remissinstanser som under senare tid har lämnat svar där man tillstyrker promemorians förslag märks Svensk Försäkring. Några av de remissinstanser som på sistone har framfört att man inte har några synpunkter är Kammarrätten i Stockholm, Konsumentverket, Advokatsamfundet och Bankföreningen.

Inte heller Förvaltningsrätten i Stockholm har några synpunkter på förslaget, men passar ändå på att konstatera att förslaget endast berör åtta tjänstepensionskassor, och att det nu bedöms att det ekonomiska läget kan vara sådant att bestämmelserna i promemorian inte alls behöver tillämpas.

Remisstiden på promemorian går ut denna vecka på fredag.

Här kan du ta del av samtliga registrerade remissvar på promemorian.

Marsh förlorade i kammarrrätten i miljontvist om momsbetalning

Posted on november 13, 2019 by - Allmänt

Marsh har förlorat ett mål i kammarrätten i Stockholm om moms på utlandstjänster. Därmed tvingas Marsh betala ytterligare 1,4 miljoner kronor i skatt. Till det kommer ett skattetillägg på 277 000 kronor för att Marsh anses ha lämnat oriktiga uppgifter. 

Bakgrunden till skattetvisten är det svenska Marshbolagets samarbete med Marshbolag i andra länder.

Den aktuella skattetvisten gäller beskattningen för december 2010, då Marsh genomförde ett försäkringsförmedlaruppdrag tillsammans med vissa Marshbolag utomlands. Eftersom bolagen genomförde försäkringsförmedlingen tillsammans borde det inte bli någon moms på de koncerninterna transaktionerna, menade Marsh.

Men Skatteverket tyckte annorlunda. Efter en genomgång av transaktionerna beslutade man att det hela istället skulle betraktas som att Marsh i Sverige köpt in vissa administrativa tjänster från andra länder. De tjänster som köpts in i det här fallet var inte momsbefriade, menade myndigheten.

— Tjänsterna som Marshbolagen har tillhandahållit har inte visats utgöra försäkringsförmedling eller ha en tillräckligt nära anknytning till försäkringstransaktioner, argumenterade Skatteverket.

Skatteverket krävde därför Marsh på ytterligare 1,4 miljoner kronor i moms. Och eftersom man dessutom ansåg att Marsh lämnat oriktiga uppgifter beslutades om ett skattetillägg på 277 000 kronor.

Marsh överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten i Stockholm. Domstolen gick dock helt och hållet på Skatteverkets linje. Köpen av tjänster från koncernbolag i andra länder var inte av den karaktären att de skulle vara momsbefriade, slog domstolen fast i sin dom.

Men Marsh gav sig inte, utan överklagade vidare till kammarrätten i Stockholm. I sitt överklagande menade Marsh bland annat att förvaltningsrätten landat i en felaktig slutsats när man slog fast att en momsbefriad förmedlartjänst måste omfatta uppsökande av nya kunder och hopkopplingen med en försäkringsgivare.

— Dessa villkor beskriver dock endast syftet med förmedlingsverksamheten och inte de praktiska arbetsmoment som ingår i en försäkringsförmedlingsprocess, argumenterade Marsh.

I veckan föll dom i kammarrätten. Inte heller kammarrätten ger något stöd för Marsh ståndpunkt utan menar att de tjänster som Marshbolagen i andra länder har utfört inte är att betrakta som momsbefriad försäkringsförmedling.

Så här formuleras det i domen:

— I likhet med förvaltningsrätten anser kammarrätten att det saknas stöd i utredningen för att de lokala Marshbolagen, genom upphandling av försäkringsavtal lokalt eller på annat sätt, har tillhandahållit Marsh AB tjänster med sådant innehåll att tjänsterna kan sägas innefatta uppsökande av försäkringstagare och sammanföring av dem med försäkringsgivare. De tjänster som de lokala Marshbolagen har tillhandahållit Marsh AB är därför inte undantagna från skatteplikt.

Domstolen avslår därmed överklagandet, vilket innebär att beslutet om moms och skattetillägg kvarstår.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i kammarrätten.


Sirius fick nej av HFD i skattetvist efter försäljning av Bermudabolag

Posted on oktober 31, 2019 by - Sak

Högsta förvaltningsdomstolen har sagt nej till att pröva en skattetvist efter Sirius Internationals försäljning av ett aktier i ett bolag på Bermuda. Sirius menade att reavinsten borde vara skattefri eftersom bolaget var att jämställa med ett svenskt aktiebolag. Skatteverket menade däremot att Sirius inkomst skulle höjas med 78 miljoner kronor, eftersom bolaget inte kunde jämställas med ett svenskt företag då det inte betalat någon inkomstskatt på Bermuda. 

Målet har koppling till de så kallade CFC-reglerna för beskattning av lågbeskattade dotterbolag i andra länder.

År 2013 sålde Sirius International andelar i ett bolag på Bermuda, Prospector Offshore Fund Ltd. Reavinsten vid försäljningen uppgick till 35 miljoner kronor. Enligt Sirius var detta en skattefri kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar, eftersom bolaget enligt lag var att jämställa med ett svenskt aktiebolag.

Skatteverket menade däremot att reavinsten vid försäljningen inte skulle vara skattefri och ansåg dessutom att skatt skulle tas ut även för orealiserade värdeförändringar tidigare år på sammanlagt 43 miljoner kronor. Sammanlagt ville Skatteverket med andra ord öka Sirius beskattningsbara inkomst med 78 miljoner kronor.

Sirius argumenterade för att ett sådant beslut innebär att bolaget beskattas i två led — dels eftersom vinsten i bolaget i enlighet med CFC-regelverket beskattats i Sverige, dels i samband med beskattningen av reavinst vid försäljningen. Därför överklagade Sirius Skatteverkets beslut till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm höll inte med Sirius. Domstolen tog bland annat fasta på att bolaget på Bermuda inte var föremål för inkomstskatt och att det därmed inte gick att jämställa det med ett svenskt aktiebolag. Domen överklagades till kammarrätten, men inte heller där fick Sirius rätt mot Skatteverket.

Sirius gjorde även ett försök att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen — som dock i veckan meddelade att man inte tar upp målet till prövning.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt kortfattade beslut att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domarna i förvaltningsrätten, i kammarrätten, samt beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen.

Christer Ragnar vann i domstol om skatt på uttag ur k-försäkring

Posted on augusti 22, 2019 by - Liv

Christer Ragnar, tidigare direktör i Nordbanken och entreprenör i finansbranschen, har vunnit en domstolstvist om beskattningen av uttag från en utländsk kapitalförsäkring. 

Skatteverket beslutade i december 2017 att eftertaxera Christer Ragnar för uttag från en utländsk kapitalförsäkring. Skatteverket menade att uttagen borde beskattas med inkomstskatt för inkomståren 2011–2014 och att det fanns skäl att ta ut skattetillägg med hänvisning till att det lämnats oriktiga uppgifter i deklarationen.

Bakgrunden till ärendet är att Christer Ragnar tidigare förvärvade bland annat ett antal fordringar, som i princip betraktades som värdelösa. Fordringarna lades i ett separat bolag, Braveheart Ltd, med säte på Brittiska Jungfruöarna. Ägare till aktierna i detta bolag var en kapitalförsäkring i försäkringsbolaget QLI Limited beläget på Bermuda.

Christer Ragnar överklagade Skatteverkets beslut till domstol. Han påpekade bland annat att hans insatser i bolaget understeg 10 timmar per år och att de knappast har haft någon inverkan på vinstgenereringen i bolaget, utan att det överskott som delats ut till kapitalförsäkringen snarare är ett resultat av utomstående faktorer som varken han eller bolaget har kunnat påverka. Därmed har han inte varit verksam i betydande omfattning i bolaget.

I sin dom går Förvaltningsrätten nu helt och hållet på Christer Ragnars linje. Så här heter det bland annat i domen:

— Med hänsyn till dessa omständigheter finner förvaltningsrätten att det inte klart framgår att den verkliga innebörden av de företagna rättshandlingarna har varit någon annan än skattefria uttag från kapitalförsäkring. Då det inte klart framgår att Christer Ragnar lämnat en oriktig uppgift är således förutsättningarna för eftertaxering respektive efterbeskattning inte uppfyllda. Uttagen från försäkringen ska därmed inte anses utgöra skattepliktig lön till Christer Ragnar. Detta medför även att det saknas grund för att ta ut skattetillägg på dessa inkomster. Christer Ragnars överklagande ska därmed bifallas.

Domen har i skrivande stund ännu inte vunnit laga kraft.

Christer Ragnar var direktör på Nordbanken fram till 1991. Han har därefter bland annat verkat som entreprenör med inriktning på finansiella rekonstruktioner i bolaget Finreco.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Björn Savén vann i miljardtvist om skatt på kapitalförsäkring

Posted on augusti 16, 2019 by - Liv

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Björn Savén, grundare av riskkapitalbolaget Industri Kapital, rätt i en tvist om beskattningen av en kapitalförsäkring. 

Bakgrunden till skattetvisten är att Björn Savén år 2011 gjorde ett uttag på 2,6 miljarder kronor från en utlandsbaserad kapitalförsäkring. Försäkringen hade tecknats i försäkringsbolaget Valorlife år 2010. Pengarna kom ursprungligen från investeringar som gjorts av Industri Kapitals olika riskkapitalfonder.

I ett beslut om eftertaxering år 2017 menade Skatteverket att utbetalningen — eller åtminstone 2,2 miljarder kronor av beloppet — borde beskattas som inkomst av tjänst enligt regelverket för ägare i fåmansbolag. Dessutom menade Skatteverket att Björn Savén borde få ett skattetillägg med hänvisning till att han lämnat oriktiga uppgifter och att skatteflyktslagen kunde vara tillämplig på taxeringsärendet. Björn Savén överklagade Skatteverkets beslut till domstol.

I juli föll dom i målet. Förvaltningsrätten går i domen i princip helt på Björn Savéns linje.

— Vid en sammantagen bedömning av vad som framförts ovan finner förvaltningsrätten att Skatteverket inte med tillräcklig styrka har visat att utdelningen från Catbellis ska anses vara sådan inkomst som omfattas av bestämmelserna i 57 kap. IL och som ska anses ha lämnats direkt till Björn Savén, heter det bland annat i domen.

Domen har i skrivande stund inte överklagats, men Skatteverket har fortfarande möjlighet att gå vidare med målet till kammarrätten.

Björn Savén grundade på 1980-talet riskkapitalbolaget Industri Kapital, numera IK Investment Partners, där han i dag är styrelseordförande. IK Investment Partners olika fonder har för närvarande tillgångar värda cirka 5,7 miljarder euro under förvaltning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.

Nomor vann i domstol i tvist om begreppet försäkringsrörelse

Posted on april 25, 2019 by - Sak

Skadedjursbekämpningsbolaget Nomor har vunnit ett mål i förvaltningsrätten i Stockholm, där man överklagat ett beslut från Finansinspektionen om att delar av Nomors planerade verksamhet utgör försäkringsrörelse.

Bakgrunden till domstolsärendet är att Nomor planerar att ändra sin betalningsmodell när det gäller de kunder som är försäkringsbolag. Istället för att få betalt för varje utförd sanering tänker Nomor debitera en fast årspremie i utbyte mot att Nornor utför alla saneringar när behov uppstår under året. På så vis övertar Nomor delar av risken från försäkringsföretaget när det gäller skadedjurssaneringar. Enligt Nomor beräknas denna tjänst till försäkringsbolagen över tid att utgöra 10—20 procent av den totala omsättningen i koncernen.

För att reda ut om denna affärsmodell till äventyrs skulle kunna betraktas som att Nomor bedriver försäkringsrörelse, vände sig Nomor till Finansinspektionen för ett förhandsbesked.

Finansinspektionen menade i sitt beslut att den planerade verksamheten kommer att utgöra försäkringsrörelse. Så här skrev FI bland annat i sitt beslut i februari:

— Nomor har uppgett att den planerade tjänsten beräknas att utgöra omkring 10-20 procent av den totala omsättningen, varför Finansinspektionen anser att den är omfattande. Vad gäller åtagandenas ekonomiska betydelse för Nomors kunder anser Finansinspektionen att dessa inte kommer att utgöras av värden av mycket ringa betydelse och kan således inte heller anses vara helt obetydliga. Vidare är det de privatpersoner som har drabbats av skadedjursangrepp och som har tecknat försäkring hos Nomors kund som ytterst kan bli lidande för det fall att Nomor inte uppfyller sitt åtagande om att utföra skadedjurssanering. Verksamheten kan därför anses vara av betydelse även för dessa. Får kunderna ersätta hela skadan genom sanering kan det i förlängningen även drabba övriga försäkringstagare till Nomors kunder. Vidare skulle den planerade verksamheten inte omfattas av någon annan regleringen varigenom tillfredställande kontroll skulle vara ordnad. Enligt Finansinspektionens bedömning föreligger det mot bakgrund av ovanstående ett behov av samhällskontroll.

— Sammantaget finner Finansinspektionen således att den planerade verksamheten som avses att bedrivas av Nomor utgör tillståndspliktig försäkringsrörelse.

Nomor AB var inte tillfreds med FI:s beslut, och överklagade därför till domstol. Nomor menade i sitt överklagande att förvaltningsrätten borde ändra det överklagade beslutet och förklara att bolagets planerade verksamhet inte utgör tillståndspliktig verksamhet enligt försäkringsrörelselagen.

Efter att ha övervägt frågan ytterligare, kom även Finansinspektionen fram till att det nog ändå inte var fråga om försäkringsrörelse.

Domstolens beslut i frågan blev därför att bifalla Nomors överklagande. Så här formuleras det i domen den 16 april:

— Med hänsyn till parternas samstämmiga uppfattning ska överklagandet bifallas.

Nomor beskriver sig som Sveriges näst största företag inom skadedjurskontroll- och matsäkerhet. Bland kunderna finns försäkringsbolag, livsmedelsföretag, butikskedjor, hotell, kommuner, industrier och lantbrukare. Företaget har cirka 500 anställda. År 2018 hade koncernen en omsättning på 307 miljoner kronor och efter ett större förvärv i Norge väntas man i år omsätta drygt 500 miljoner kronor. Ägare är det norska riskkapitalbolaget Norvestor. Enligt pressuppgifter förbereds just nu en försäljningsprocess av bolaget.

Här kan du som abonnerar på Sak & Liv Premium ta del av av domen.

Ernstberger fick uppskov med 25% av sin skatteskuld

Posted on mars 4, 2019 by - Förmedling

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att Allras VD och grundare Alexander Ernstberger får uppskov i tre månader med 25 procent av den inkomstskatt och de arbetsgivaravgifter han ska betala för beskattningsåret 2012. Det framgår av en dom i förra veckan. 

Alexander Ernstberger hade ansökt om anstånd med betalning av skatt för beskattningsåren 2012, 2014–2016 och betalning av arbetsgivaravgifter redovisningsperiod oktober 2012, men rätten anser alltså att endast för beskattningsåret 2012 kan det finnas skäl för anstånd och då endast för 25 procent av beloppet.

Anståndet gäller till tre månader, med anledning av att det underliggande skatteärendet har överklagats.

I sin argumentation för att beviljas anstånd hävdade Alexander Ernstberger bland annat att den aktieaffär i bolaget Superio AB som en stor del av skattetvisten handlar om gjordes till ett rimligt pris, och att det skulle innebära stora skadeverkningar för honom om anstånd inte medges eftersom Skatteverket vid ett uteblivet anstånd har möjlighet att försätta honom i en obeståndssituation och därmed framtvinga en försäljning av den kvarstadsbelagda permanentbostaden och aktierna i hans onoterade bolag. Ernstberger pekar också på att tre olika myndigheter kräver samma pengar; Pensionsmyndigheten yrkar skadestånd, Ekobrottsmyndigheten begär förverkande och Skattverket hävdar rätt till beskattning.

Förvaltningsrätten skriver i sitt beslut om anstånd att de invändningar och det underlag Alexander Ernstberger kommit in med inte kan lämnas utan avseende.

— Mot denna bakgrund får det för närvarande anses tveksamt hur stora skatte- och avgiftsbelopp han kommer att behöva betala för 2012. Förvaltningsrätten finner att tveksamheten medför att anstånd ska medges med 25 procent av den skatt och arbetsgivaravgift som belöper på beskattningsår 2012, skriver rätten.

För övriga år som begäran om anstånd gällde framstår det däremot enligt förvaltningsrätten inte som tveksamt hur mycket skatt som kommer att behöva betalas. Förvaltningsrätten finner också att Ernstberger inte har gjort det sannolikt att kommer att drabbas av sådana betydande skadeverkningar som krävs för att anstånd ska medges eller att det annars skulle vara oskäligt att han betalar skatten och avgiften.

Domstolen menar också att det i detta fallet inte finns anledning att ställa krav säkerhet för att anstånd ska medges.

— Förvaltningsrätten gör bedömningen att det inte finns anledning att anta att skatten och avgiften inte kommer att betalas i rätt tid. Det finns därmed inte skäl att överväga frågan om att ställa krav på säkerhet för att medge anstånd, heter det i domen.

Det underliggande beslutet om beskattning från Skatteverket innebär att Alexander Ernstberger ska betala ytterligare 27,4 miljoner kronor i skatt och avgifter för de aktuella åren. Till det kommer skattetillägg på 9,8 miljoner kronor.

Alexander Ernstberger har överklagat domen från förvaltningsrätten till kammarrätten.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av domen i förvaltningsrätten.