Etikett: garantipension

Alecta: De med lägst inkomst får mer pengar efter pensionen

Anställda med låga löner får det bättre ekonomiskt ställt efter det att de har gått i pension, visar en analys från Alecta. Förbättringen beror enligt Alecta på garantipensionen och bostadstillägget. 

Alecta har gjort en genomgång av 80 000 individers inkomst från 62 till 75 års ålder och analyserat deras ekonomiska situation.

— Det här visar hur viktig garantipensionen och bostadstillägget är för att en viss del av befolkningen ska få en bra pension. I ljuset av siffrorna är torsdagens förslag från regeringen välbehövd. Men, en återställning av pensionsrätten till 18,5 procent från dagens 17,21 procent måste också till för att alla ska få en bra allmän pension, säger Alectas VD Magnus Billing i en kommentar.

I analysen har Alecta följt inkomstutvecklingen för samtliga personer i en årskull — alla födda 1941 ·— från 62 till 75 års ålder. I analysen har Alecta delat in individerna i fem grupper baserat på vilken inkomst de hade när de var 62 år. Det innebär att det är möjligt att följa hur ekonomin för de fem olika inkomstgrupper förändras strax innan, i samband med, och efter pensionering.

—Resultatet är slående, säger Fredrik Palm, produktchef på Alecta, i sin kommentar till analysen.

— Vår viktigaste upptäckt är att de med lägst inkomst får det bättre efter pensionen än tidigare. I gruppen med lägst inkomster handlar det i genomsnitt om att gå från 7 800 kr till 9 900 kr efter skatt per månad.

Här hittar du Alectas hela pressmeddelande om undersökningen. 

Så mycket vill Pensionsgruppen höja garantipensionerna och bostadstillägget

Regeringen meddelade under torsdagen att partierna i Pensionsgruppen kommit överens om att höja bostadstillägget och garantipensionen från år 2020. Höjningen innebär att garantipensionärer får 200 kronor mer i månaden samtidigt som taket i bostadstillägget höjs med 1 400 kronor per månad. Förslaget — som beräknas kosta 2,1 miljarder kronor per år — skickas ut på remiss inom kort.

Regeringen motiverar höjningen med att skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid.

– Vi kommer satsa 2,1 miljarder årligen för att öka tryggheten för de sämst ställda pensionärerna. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för 800 000 pensionärer, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Taket i bostadstillägget höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor, vilket anses bättre motsvara dagens hyresnivåer. Vidare förändras bostadstilläggets inkomstprövning med syftet att bostadstillägget ska bli mer träffsäkert. Maximalt bostadstillägg höjs därmed från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad. Utöver detta införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet på 24 000 kronor årligen.

Enligt beräkningarna får omkring 800 000 pensionärer en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen.

Förslaget skickades ut på remiss i fredags den 1 februari. Remissvaren ska vara inlämnade den 15 april. Här hittar du en förteckning över remissinstanserna.

Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av hela promemorian genom att klicka här.

EU-domen om garantipension ger jobb åt 60-100 handläggare

Pensionsmyndigheten har beslutat att anställa mellan 60 och 100 personer i Karlstad för ett tidsbegränsat uppdrag att handlägga garantipensioner. Handläggarna får i uppgift att räkna om garantipensioner för cirka 100 000 svenska pensionärer som också har arbetat i ett annat EU-land.

Skälet till att dessa nya beräkningar behöver göras är en EU-dom från 2017 som berör garantipensionens status. Omräkningsuppdraget är planerat att vara slutfört senast i december 2020.

– Att ta hand om konsekvenserna av EU-domen är ett omfattande arbete som kräver stora resurser från hela myndigheten. Vi ser ett behov att anställa mellan 60 och 100 nya medarbetare som ska handlägga omräkningarna av garantipensioner. Den här kraftsamlingen sker i Karlstad eftersom vi ser goda förutsättningar att hitta rätt kompetens just där. Dessutom har vi hittat en bra lokal i nära anslutning till vårt befintliga kontor i Karlstad, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr i en presskommentar.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av EU-domen om garantipension. 

Utskottet kräver snabbare lagändring om garantipension i utlandet

Redan den 1 december bör den nya lagen om garantipension för utlandsboende träda i kraft. Det menar riksdagens socialförsäkringsutskott i sitt betänkande.  

I december förra året föll en dom i EU-domstolen som berörde garantipension för personer bosatta i utlandet: Mål nr C-189/16 Boguslawa Zaniewicz-Dybeck mot Pen­sionsmyndigheten.

Domen innebar sammanfattningsvis att garantipensionen ur EU-synvinkel ska betraktas som en så kallad minimiförmån. Det innebar i sin tur att det saknas stöd i lagen för att fortsätta betala ut garantipension när någon flyttar från Sverige till ett annat land inom EES, eller i Schweiz. Den typen av minimiförmåner gäller nämligen bara för personer inom landet.

För att inte personer som flyttar från Sverige till andra länder inom EES, eller till Schweiz, ska drabbas av att pensionen upphör att betalas ut efter flytten har regeringen föreslagit två åtgärder. Dels vill man att en utredning grundligt ska gå igenom konsekvenserna av EU-domen. Dels vill regeringen att det stiftas en tillfällig lag som gäller från den 1 januari, som säkerställer att garantipension kan fortsätta betalas ut till ett annat land.

En proposition om den tillfälliga lagen lades fram i juni, och nu har riksdagens socialförsäkringsutskott behandlat lagförslaget.

Utskottet har inte några invändningar i sak mot lagförslaget. Däremot tycker man att det vore bra om lagen börjar gälla så snart som möjligt, istället för att ikraftträdandet ska dröja till årsskiftet. Därför föreslår nu utskottet att lagen träder i kraft redan den 1 december.

Så här formuleras det i utskottsbetänkandet:

– Utskottet anser att det är angeläget att snabbt få ett rättsligt stöd på plats som gör det möjligt att även i fortsättningen betala ut garantipension i de nu aktuella situationerna, för att därigenom undvika negativa ekonomiska konse­kvenser för den enskilde. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Utskottet föreslår således att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som framförs i propositionen men att ikraftträdandet av lagändringarna ska tidigareläggas till den 1 december 2018.

Här kan du ta del av socialförsäkringsutskottets betänkande.

Efter EU-domen i december: Garantipensionens framtid utreds

I december förra året slog EU-domstolen fast att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till pensionärer i ett annat medlemsland. Nu har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera och lämna förslag om hur garantipensionen ska konstrueras och regleras i framtiden med utgångspunkt från domen.

Bakom beslutet att tillsätta utredningen står regeringen och Pensionsgruppen, som består av alla partier som står bakom pensionssystemet.

Lagman Göran Lundahl har utsetts till särskild utredare och ska presentera sitt betänkande senast den 29 november 2019. Han har tidigare genomfört en rad andra utredningar, bland annat om reglerna för Allmänna arvsfonden och e-handel med alkoholdrycker.

– Pensionärer förtjänar trygghet. Syftet med den här utredningen är att skapa tydliga och långsiktigt hållbara regler för garantipensionen. Våra svenska trygghetssystem måste fungera även när det rättsliga läget i vår omvärld ändras, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar.

Garantipensionen fungerar som en utfyllnad för personer med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Tidigare har bilden varit att garantipension omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystemen. Det innebär att pensionen har betalats ut även till pensionärer bosatta utanför Sverige, under förutsättning att de bor inom EES-området eller i Schweiz. Men domen i EU-domstolen slog fast att garantipensionen istället ska ses som en minimiförmån. Detta låter kanske inte så märkvärdigt – men får omfattande konsekvenser för beräkningen och hanteringen av garantipensionen. Domen innebär nämligen att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension vid bosättning i ett annat medlemsland och att Pensionsmyndigheten måste göra om sin beräkning av hur utländska pensioner påverkar garantipensionens storlek. Dessutom måste regelverket för hur man kvalificerar sig för garantipension omarbetas.

Regeringen vill nu att utredaren ska analysera hur garantipensionen bör konstrueras om till följd av EU-domen. Utredaren ska föreslå förordnings- och lagstiftningsförändringar och undersöka förslagens konsekvenser för nuvarande och blivande pensionärer. Han ska också se över vilka konsekvenser förslagen kan få för personer som rör sig mellan Sverige och övriga EES-länder, eller Schweiz, framförallt när det gäller personer som flyttar mellan de nordiska länderna.

Tidigare har regeringen lagt fram en proposition med förslag om tillfällig lagstiftning om garantipensionen, som ska gälla till dess att nya regler finns på plats.