Regeringen har nu beslutat om att lägga fram en proposition om tillfällig lagstiftning om sociala förmåner i händelse av en hård brexit. Tanken är att lagen ska säkerställa att förmåner från de sociala trygghetssystemen — som pensioner, föräldrapenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning — fortsätter att betalas ut under året även om det skulle saknas ett avtal mellan EU och Storbritannien.
Paniken sprider sig i takt med att datumet för brexit närmar sig — om inte datumet skjuts upp inträffar det den 30 mars.
Ännu har inte det brittiska parlamentet godkänt det framförhandlade avtalet med EU och från EU har det hittills varit ganska stor ovillighet när det gäller att omförhandla avtalet. Med andra ord finns en viss risk för att det blir en ”hård brexit”, det vill säga ett utträde ur EU utan något samarbetsavtal.
Och om detta skulle ske, finns ingen garanti för att olika typer av trygghetssystem kan fortsätta som tidigare för britter i Sverige och för svenskar i Storbritannien.
För några veckor sedan, den 6 februari, publicerade regeringen en promemoria med ett antal förslag för att under en övergångsperiod mildra konsekvenserna av en eventuell hård brexit, när det gäller sociala förmåner. Förslagen gäller förmåner från de sociala trygghetssystemen så som pensioner, föräldrapenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning. Exempelvis innebar förslagen att det säkerställs att personer inte plötsligt förlorar sin rätt till delar av sin pension eller någon annan social förmån. Propositionen som nu läggs fram baseras på den promemorian.
– EU skapades för att säkra fred, frihet, demokrati och fri rörlighet. Den som rört sig mellan Sverige och Storbritannien ska också i tider av osäkerhet kunna känna trygghet. Därför har regeringen nu lämnat ett lagförslag till riksdagen, för att skapa trygghet för människor under denna omställning, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i sin kommentar.
I propositionen föreslås att enskilda under en övergångsperiod fortsatt kan få svenska sociala trygghetsförmåner utbetalda till Storbritannien, med undantag för arbetslöshetsersättning, på samma sätt som i dag. Förslagen innebär även att enskilda kan få ersättning för vårdkostnader i vissa fall. Bestämmelserna om utbetalning av förmåner och ersättning för vårdkostnader upphör vid utgången av år 2019.
– Vi vill se ett ordnat brittiskt utträde ur EU, det tjänar alla på. Men dagen för utträdet kommer allt närmare, och det finns ännu inte något avtal. Därför är det viktigt att vi förbereder oss också för en hård Brexit, så att människor inte hamnar i kläm, säger EU-minister Hans Dahlgren i en kommentar.
Det föreslås även att det bör införas bestämmelser för att i framtiden skydda rätten till sammanläggning av intjänade försäkringsperioder och rätten till att likställa exempelvis förmåner, för personer som arbetat eller varit bosatta i Storbritannien under tiden då landet var medlem i EU. Detta kan bli aktuellt att använda vid ett framtida uttag av en trygghetsförmån, till exempel för pensioner.
Uppskattningsvis 100 000 svenskar bor eller arbetar i Storbritannien. Därmed är Storbritannien är ett av de länder som flest svenska medborgare väljer att bosätta sig i för arbete. Cirka 2 400 personer i Storbritannien uppbär garantipension eller efterlevandestöd från Sverige och cirka 23 000 personer i Storbritannien har tjänat in till allmän pension och får därmed får ett orange kuvert från Pensionsmyndigheten. Ungefär 5 700 personer i Sverige uppbär i dag pension från Storbritannien.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 mars 2019.
Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av propositionen här.