Regeringen beslutade på torsdagen om tilläggsdirektiv för Garantipensionsutredningen, om hur kraven på försäkringstid för rätt till garantipension bör anpassas till beslutet om riktålder i pensionssystemet. Samtidigt förlängs utredningstiden till den 31 maj nästa år.
Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren nu överväga att avskaffa — eller förändra — den särregel som gör det möjligt för vissa försäkrade att tillgodoräkna sig bosättningstid i tidigare hemland vid beräkning av garantipension, garantipension till omställningspension samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.
Dessutom ska utredaren överväga om det fortsatt är motiverat med ett undantag som innebär att försäkringstid som legat till grund för sjukersättning kan användas för att beräkna försäkringstid för garantipension.
Utredaren ska också föreslå en utformning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, som långsiktigt fungerar utifrån de ändrade förutsättningarna i och med den dom i EU-domstolen som rör garantipensionen.
Garantipensionsutredningen tillsattes i oktober 2018. En utgångspunkt för utredningen var den dom i december 2017 där EU-domstolen slog fast att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till pensionärer i ett annat medlemsland.
Särskild utredare i utredningen är lagman Göran Lundahl med sekreterarna Fredrik Lövkvist, Helena Kristiansson-Torp och Pål Ämting. Sakkunnig är Jessica Permatz och utredningens experter är Thomas Erhag, Ann-Sofie Kraft Nilsson, Kristin Paulsson och Ann-Kristin Robertsson.
När utredningstiden förlängs till den 31 maj 2020 innebär det bara att slutredovisning ska ske senast det datumet av uppdraget enligt tilläggsdirektiven. Ett utredningsförslag med utgångspunkt från de ursprungliga direktiven ska lämnas i ett delbetänkande senast den 29 november 2019.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av regeringens tilläggsdirektiv.