Etikett: Helena Lindberg

Riksrevisionen: AP-fonder bör växla upp sitt hållbarhetsarbete

Posted on juni 3, 2021 by - Pension

Visst, de statliga AP-fonderna bedriver ett ändamålsenligt hållbarhetsarbete i förhållande till sina uppdrag, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning. Men samtidigt bör fonderna göra mer för att pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling, menar Riksrevisionen. 

De sex allmänna pensionsfonderna förvaltar sammantaget ett pensionskapital på cirka 2 400 miljarder kronor. Det övergripande målet är långsiktigt hög avkastning till en lämplig risknivå, så att pensionerna kan tryggas.

Dessutom har riksdagen och regeringen uttalat att fonderna ska bidra till en hållbar utveckling.

Riksrevisionens granskning visar att AP-fondernas hållbarhetsarbete i dag är rimligt och ändamålsenligt i relation till deras uppdrag.

Men Riksrevisionen menar också att AP-fonderna och regeringen bör göra mer för att de pengarna ytterligare ska bidra till en hållbar utveckling, i linje med riksdagens mål och intentioner.

Bland annat menar Riksrevisionen att regeringen ska ta initiativ till att samma krav ställs på alla AP-fonderna. I dag har de första fyra AP-fonderna ett lagstiftat hållbarhetskrav. Motsvarande krav är på gång för Sjunde AP-fonden. Men några sådana krav finns inte för Sjätte AP-fonden.

– Att det ställs samma krav på alla AP-fonderna bör kunna stärka hållbarhetsarbetets effektivitet och legitimitet. Det förtydligar även ansvaret för att beakta hållbarhet och skapar bättre förutsättningar för att nå målen på hållbarhetsområdet, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Riksrevisionens granskning visar också att AP-fondernas mål för social hållbarhet bör förtydligas. Dessutom bör redovisningen av arbetet med ägarstyrning förtydligas så att det  går enklare att följa upp.

– Fonderna behöver också säkerställa att deras ägarstyrning fokuseras på bolag och områden där det har störst möjlighet att påverka och göra störst nytta, säger Per Franzén, projektledare för granskningen.

Även regeringens rapportering till riksdagen om pensionsförvaltningens hållbarhet bör utvecklas, menar Riksrevisionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Riksrevisionen: FI måste göra mer för att hantera intressekonflikter

Posted on oktober 15, 2020 by - Allmänt

Riksrevisionen lyfter i en ny rapport fram problematiken med närheten mellan Finansinspektionen och finansmarknadens aktörer. Riksrevisionen  påpekar bland annat att jäv och bisysslor nästan aldrig dokumenteras, och vill nu se mer av utbildning, kontroll och dokumentation kring FI:s intressekonflikter.

I Riksrevisionens granskning undersöks hur Finansinspektionen arbetar för att motverka risken för intressekonflikter, som exempelvis kan leda till att anställda främjar egna intressen eller präglas så mycket av branschens värderingar att de har svårt att vara opartiska.

Granskningen visar att Finansinspektionen har ett omfattande personalutbyte med finansbranschen. Var tredje chef har rekryterats från branschen och två av tre FI-chefer går till branschen när de slutar på Finansinspektionen. Hälften av handläggarna i kärnverksamheten har rekryterats direkt från finansbranschen och närmare 70 procent har någon gång arbetat i branschen under sitt yrkesliv. Riksrevisionen konstaterar att det medför utmaningar och risker som måste hanteras.

– Det är naturligt att myndigheten hämtar kompetensen där den finns, det vill säga från finansmarknaden. Men då måste ledningen också säkerställa att de risker det medför hanteras effektivt, säger Leif Svensson, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen skriver i rapporten att Finansinspektionen har de viktigaste verktygen på plats i form av regler, riktlinjer och arbetsprocesser. Men FI behöver göra mer för att de ska tillämpas som det är tänkt och med önskat resultat, menar Riksrevisionen.

– Förutom mer uppföljning och kontroll behöver myndigheten också lägga resurser på att utbilda och informera personalen om riskerna för intressekonflikter och vad det innebär att vara statstjänsteman, säger riksrevisor Helena Lindberg i sin kommentar.

Det här är några av slutsatserna i Riksrevisionens granskning:

  • Det etiska råd som Finansinspektionen inrättade 2017 hittills har haft en undanskymd roll.
  • Chefer och handläggare får bara begränsat stöd för att göra en enhetlig tolkning av bestämmelserna.
  • Anmälningar och beslut som rör jäv och bisysslor dokumenteras nästan aldrig, vilket gör dem svåra att följa upp.
  • Myndigheten saknar i stort rutiner för att påminna anställda om att anmäla intressekonflikter.

Riksrevisionen betonar att granskningens syfte inte har varit att leta efter enskilda fall eller bedöma om intressekonflikter har medfört negativa konsekvenser för myndighetens verksamhet.

Finansinspektionen säger i en kommentar i dag på morgonen att man delar uppfattningen att fungerade arbetssätt och rutiner för att motverka intressekonflikter är centralt för förtroendet för FI och FI:s uppdrag — särskilt med tanke på att medarbetare på FI rekryteras både från och till finansbranschen.

— En korrekt hantering av jäv och intressekonflikter är av central betydelse för vårt förtroende och vårt uppdrag, säger FI:s chefsjurist Eric Leijonram i sin kommentar.

— Riksrevisionens undersökning visar att nio av tio handläggare i vår kärnverksamhet anser att vi har ett välfungerande system för att motverka jäv och intressekonflikter. Samtidigt måste vi hela tiden utveckla oss och därför kommer vi nu att arbeta vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Riksrevisionens rapport.


Nu ska Riksrevisionen granska AP-fondernas hållbarhetsarbete

Posted on juni 4, 2020 by - Pension

Riksrevisionen har fattat beslut om att genomföra en granskning av hur AP-fonderna hanterar uppdraget att verka för en hållbar samhällsutveckling. Granskningen kommer både att omfatta buffertfonderna och Sjunde AP-fonden. 

Riksrevisionen konstaterar att AP-fonderna förvaltar ett mycket stort pensionskapital. Deras övergripande uppdrag är att skapa långsiktigt hög avkastning för att bidra till att landets nuvarande och framtida pensionärer får en god levnadsstandard.

Samtidigt förväntar sig riksdagen och regeringen att AP-fonderna verkar för en hållbar samhällsutveckling i sin förvaltning. Hur bra sköter man det uppdraget? Den frågan ska nu Riksrevisionen se över.

Riksrevisionen påpekar att det finns en potentiell målkonflikt mellan AP-fondernas huvudmål om långsiktigt hög avkastning och kravet på hållbarhetsarbete.

– Även om den empiriska forskningen har visat på ett positivt samband mellan höga hållbarhetsvärderingar och finansiell prestation innebär situationen flera utmaningar för fonderna. Frågan är därför vilket genomslag hållbarhetsarbetet i realiteten har fått i deras förvaltning, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.

Förutom att undersöka om AP-fonderna tar tillräckligt stor hänsyn till hållbarhet ska granskningen även svara på om AP-fondernas redovisning av sitt hållbarhetsarbete är transparent och rättvisande.

Avsikten är att Riksrevisionen ska presentera resultatet av granskningen i en rapport i mars 2021.

Var finns risken?! Så vill Riksrevisionen utveckla Orange rapport

Posted on april 6, 2017 by - Pension

Hur påverkas framtidens pensioner av ekonomiska trender som riskerar att försvaga pensionssystemet? Sådana riskanalyser vill Riksrevisionen se mer av i Pensionsmyndighetens Orange rapport om pensionssystemets utveckling. 

 

Riksrevisionen har granskat Pensionsmyndighetens redovisning av inkomstpensionssystemets finansiella ställning och långsiktiga utveckling – den så kallade Orange rapport – för år 2015.

Granskningen visar att redovisningen i Orange rapport i stort är ändamålsenlig, men att det finns ett antal områden där förbättringar kan göras.

Bland annat skulle redovisningen av effekter på ekonomisk standard för dagens och morgondagens pensionärer kunna bli bättre.

– Enligt vår bedömning finns det anledning att utveckla informationen i Orange rapport så att den bättre beskriver till exempel hur framtida pensionsnivåer påverkas för olika grupper, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.

Riksrevisionen föreslår att redovisningen av pensionssystemet ska ta större hänsyn till rådande konjunkturläge, och till olika typer av ekonomiska och demografiska trender som riskerar att försvaga pensionssystemets finansiella ställning. Riskanalyser som omfattar dessa perspektiv är därför viktiga, anser Riksrevisionen.

– En mer utvecklad redovisning skulle ge beslutsfattare ett mer komplett underlag som även belyser pensionssystemets sociala hållbarhet, säger projektledare Anna Hessel.

Här kan du läsa hela Riksrevisionens rapport. 

Och här kan du ta del av Pensionsmyndighetens senaste Orange rapport.