Etikett: Högsta domstolen

HD meddelade PT i mål om trafikskadeersättning från Zurich

Posted on juni 17, 2019 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att meddela prövningstillstånd för ett rättsfall där en person som drabbats av en trafikskada krävt ytterligare ersättning från Zurich med hänsyn till förlorad arbetsinkomst. 

Bakgrunden är att en person skadade sig vid en olycka på sin arbetsplats år 2000. Hon färdades då i en gaffeltruck där Zurich stod för trafikförsäkringen. Eftersom olyckan skedde på hennes arbetsplats betraktades det som en arbetsplatsolycka och hon beviljades en tidsbegränsad arbetsskadelivränta för skillnaden mellan sjukersättningen och den inkomst hon hade tidigare. Hon skrev också under ett avtal med Zurich i samband med att Trafikskadenämnden prövade ärendet. Avtalet innebar att ingen ersättning för inkomstförlust skulle betalas ut från försäkringsbolaget, bortsett från en betalning på 26 000 kronor som Zurich redan genomfört i förskott.

I maj 2006 bedömde Försäkringskassan att hon inte längre hade rätt till fortsatt arbetsskadelivränta för arbetsskadan. Hon vände sig till Zurich och begärde att det skulle  göras en omprövning i frågan om hon hade rätt till trafikskadeersättning.

Zurich höll dock inte med om att det skulle göras någon omprövning.

Försäkringstagaren beslutade år 2015 att gå till domstol med sina krav på försäkringsbolaget. Hon menade att hon borde ha rätt till ytterligare ersättning på drygt 1,2 miljoner kronor för tioårsperioden 2006—2015.

Tingsrätten menade dock i sin dom 2017 att det inte gick att visa att det var mer sannolikt att försäkringstagarens arbetshindrande besvär orsakats av truckolyckan, än att så inte var fallet. Inga pengar från Zurich med andra ord, tvärtom fick försäkringstagaren stå för rättegångskostnaden på 550 000 kronor.

Domen överklagades vidare till Svea hovrätt, men inte heller i hovrätten fick hon något gehör.

Därefter överklagades domen vidare till Högsta domstolen — som nu alltså har beviljat prövningstillstånd i målet. Den fråga som HD prövar är om en försäkringstagares begäran om omprövning av ersättningen för inkomstförlust kan medföra en omprövning av orsakssambandet mellan personskada och arbetshinder.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från Svea hovrätt.


LF Sörmland får PT i HD för tvist kopplad till de försvunna korna

Posted on maj 16, 2019 by - Sak

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål där Länsförsäkringar Södermanland överklagat en dom från Svea hovrätt. Målet handlar om ett försäkringsbolags möjlighet att säga upp en försäkringstagare i förtid och är kopplat till det uppmärksammade fallet då 69 kor försvunnit från en gård i Sörmland. 

Den 12 december 2012 försvann 69 kor från en gård utanför Flen i Sörmland. Ägaren anmälde det hela till Länsförsäkringar Södermanland för att få försäkringsersättning.

Fallet fick stor uppmärksamhet i media, bland annat i tv-programmet Veckans Brott där Leif GW Persson ifrågasatte om det verkligen rörde en kostöld och antydde att det nog var bonden själv som hade arrangerat det hela.

En förundersökning inleddes mot kobonden och senare väcktes åtal vid Nyköpings tingsrätt för försök till grovt bedrägeri eller förberedelse till grovt bedrägeri.

Strax därpå beslutade Länsförsäkringar Södermanland att säga upp gårdens försäkringar. Försäkringarna upphörde i februari 2014.

Kobonden vände sig i senare till domstol för att få ett beslut om att försäkringsbolaget var skyldigt att betala skadestånd till honom, med hänvisning till att Länsförsäkringar Södermanland sagt upp försäkringen utan giltigt skäl.

Enligt försäkringsavtalslagen har ett försäkringsbolag möjlighet att säga upp en företagsförsäkring under försäkringstiden endast under förutsättning att försäkringstagaren eller den försäkrade på ett väsentligt sätt åsidosatt sina förpliktelser mot bolaget, eller om något förhållande av väsentlig betydelse har ändrats på ett sätt som bolaget inte kunnat beräkna i förväg.

I domstolen menade Länsförsäkringar Södermanland i första hand att det var för sent att klaga på beslutet att säga upp försäkringen eftersom stämningen till domstolen inkom först år 2016, två år efter det att försäkringen sagts upp. I andra hand menade Länsförsäkringar att åtalet för misstänkt grovt bedrägeri var en tillräcklig grund för att försäkringen skulle kunna sägas upp.

Tingsrätten höll med försäkringsbolaget. Visserligen frikändes bonden i domstol från åtalet om grovt bedrägeri, men tingsrätten menade ändå att Länsförsäkringar Södermanland hade rätt att säga upp försäkringen. Så här formulerades detta i tingsrätten:

— Tingsrätten anser att Länsförsäkringars bedömning vid tidpunkten för uppsägningen hade fog för sig. Mot denna bakgrund kan det i januari 2014 knappast ha kommit som någon fullständig överraskning för (försäkringstagaren) att Länsförsäkringar valde att säga upp försäkringen i förtid.

Men kobonden överklagade domen till Svea hovrätt. Och i hovrätten fick han rätt mot försäkringsbolaget!

— Sammanfattningsvis innebär det nu sagda att Länsförsäkringar inte visat att (försäkringstagaren) lämnat oriktiga uppgifter vid sin skadeanmälan och därigenom åsidosatt sina förpliktelser mot bolaget. Länsförsäkringar har alltså inte haft rätt att säga upp försäkringen i förtid på det sätt som skett, skrev hovrätten bland annat i sin dom.

Hovrätten menade också att försäkringstagaren hade rätt till skadestånd för den skada han orsakats till följd av bolagets uppsägning.

Länsförsäkringar Södermanland gav sig inte så lätt, utan överklagade vidare till Högsta domstolen. Och HD har nu alltså beslutat att ta upp målet till prövning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD:s beslut om prövningstillstånd, samt domarna i tingsrätt och hovrätt.

HD sade nej till Moderna om prövning av soffbranden

Posted on maj 6, 2019 by - Allmänt

Högsta domstolen meddelade den 26 april att man inte tar upp målet om soffbranden i Östersund där Moderna stämt Jämtland Räddningstjänstförbund på 15,8 miljoner kronor. Därmed fastslås domen från hovrätten, där domstolen menade att Moderna inte kunnat visa att räddningstjänsten agerat vårdslöst. 

Bakgrunden till tvisten är en omfattande brand i Östersund i april 2014.

En lägenhetsinnehavare i Östersund larmade räddningstjänsten vid 21-tiden sedan han upptäckt att det brann i en soffa. Räddningstjänsten var snabbt på plats för att släcka elden. Efter ungefär en timme, då man bland annat sprutade vatten på eldhärden, åkte brandkåren iväg.

Man kort tid efter att man gett sig av blossade branden upp på nytt i soffan. Den här gången fick branden förödande konsekvenser. Elden spred sig snabbt i lägenheten, upp på vinden och till andra lägenheter i huset.

Fastighetsägaren fick 15,8 miljoner kronor i skadeersättning från Moderna för att täcka kostnaderna för rivning, sanering, uttorkning, återuppbyggnad av stommen och hyresförlust på fastigheten.

Moderna menade dock att räddningstjänsten agerat vårdslöst när elden släcktes i soffan. Enligt Moderna borde man bland annat ha kontrollerat branden bättre och dessutom lyft ut soffan från lägenheten. Därför valde Moderna att stämma Räddningstjänsten på de 15,8 miljoner kronor som man betalat ut i skadeersättning.

Men varken i hovrätten eller i tingsrätten fick Moderna gehör. Moderna överklagade då till Högsta domstolen. Modernas argumenterade bland annat för att det är av prejudicerande intresse att pröva frågor som rör räddningstjänstens ansvar.

Högsta domstolen tyckte däremot inte att det fanns skäl att ta upp målet.

Så här heter det i beslutet om att inte meddela prövningstillstånd:

— Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD:s beslut om att inte meddela prövningstillstånd.

Göta Lejon fick prövningstillstånd i HD för spårvagnsmålet

Posted on april 15, 2019 by - Allmänt

Högsta domstolen har beslutat att meddela prövningstillstånd för tvisten mellan Moderna Försäkringar och Moderna om ansvaret för två spårvagnsolyckor. Tvisten gäller bland annat om skadeanmälan till Moderna kommit in alltför sent. 

De två spårvagnsolyckorna med personskador inträffade i Göteborg år 2011. Vid den ena olyckan den 17 juni skadades en man och i den andra olyckan den 5 oktober skadades en kvinna.

Göteborgs Spårvägar hade en ansvarsförsäkring i det kommunala captivebolaget Försäkrings AB Göta Lejon. Dessutom fanns en ansvarsförsäkring i Moderna Försäkringar med en självrisk på 1 miljon kronor.

Göta Lejon betalade ut 2,4 miljoner kronor för kvinnans skador och 1,3 miljoner kronor för mannens skador. Eftersom kostnaden för skadorna översteg 1 miljon kronor anmäldes skadorna också till Moderna.

Moderna ansåg sig dock inte vara skyldigt att betala, bland annat med hänsyn till att anmälan kommit in så sent att kravet var preskriberat. Göta Lejon vände sig då till Stockholms tingsrätt och krävde att Moderna skulle betala drygt 1 miljon kronor och att det skulle slås fast att Moderna också var betalningsskyldigt för hälften av de belopp som kan komma att betalas ut i framtiden till de skadade. Göta Lejon fick rätt i tingsrätten, som underkände Modernas resonemang om den alltför sena skadeanmälan.

Men Moderna överklagade vidare till Svea hovrätt, som gav Moderna rätt. Så här skrev hovrätten i sin dom:

— Sammanfattningsvis anser hovrätten i den här delen att Göteborgs Spårvägars rätt till försäkringsersättning från Moderna Försäkringar har fallit bort till följd av att Göteborgs Spårvägar inte har anmält skadan i rätt tid. Eftersom Moderna Försäkringar inte har något ansvar enligt försäkringsavtalet med Göteborgs Spårvägar, finns det inget överlappande ansvar som ska fördelas mellan försäkringsbolagen. Göta Lejon saknar därmed rätt till återkrav från Moderna Försäkringar och Göta Lejons talan ska, med ändring av vad tingsrätten har kommit fram till, ogillas.

Två av rättens ledamöter anmälde skiljaktig mening och underkände majoritetens resonemang om att skadeanmälan lämnats in för sent.

Göta Lejon lämnade i november in ett överklagande till Högsta domstolen, som nu alltså har beslutat att meddela prövningstillstånd. Så här heter det i HD:s beskrivning av målet:

— Fråga om huruvida försäkringsbolags rätt till ersättning från ett annat försäkringsbolag enligt bestämmelsen om ansvarsfördelning vid dubbelförsäkring i 6 kap. 4 § försäkringsavtalslagen är beroende av att den skadelidande anmält skadan enligt vad som föreskrivs i försäkringsavtalet med det andra försäkringsbolaget. Även fråga om kravet är preskriberat.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hovrättens dom i tvisten.

Sex försäkringsbolag fick nej till prövning av Västmanlandsbranden

Posted on april 8, 2019 by - Sak

Nej, Högsta domstolen ger inget prövningstillstånd för sex försäkringsbolag som hade stämt Stora Enso på 297 miljoner kronor i skadestånd enligt miljöbalken efter den omfattande skogsbranden i Västmanland år 2014. 

De sex bolagen bakom stämningen är Dalarnas Försäkringsbolag, Länsförsäkringar Bergslagen, Dina Försäkringar Mälardalen AB, Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna, Folksam Sak och Tre Kronor. Bolagen yrkade i sin stämning vid Mark- och miljödomstolen i Nacka år 2016 att Stora Enso Skog Aktiebolag skulle förpliktas att till dem betala sammanlagt 297 miljoner kronor i skadestånd plus ränta och rättegångskostnader.

Bakgrunden till stämningen var att Stora Enso enligt avtal med skogsägaren Bergvik skulle utföra markberedning på den plats där skogsbranden bröt ut i juli 2014. Stora Enso i sin tur tecknade avtal med en underentreprenör, MB Skog Edsbyn AB. Försäkringsbolagen menade att Stora Enso var ansvarigt för den gnistbildning som uppstod i samband med markarbetet. Gnistbildningen anses ha lett till branden, och bolagen menade att Stora Enso därmed var var skadeståndsansvarigt enligt miljöbalken.

Vid en mellandom år 2017 tog Mark- och miljödomstolen ställning till frågan om brand genom gnistbildning vid markberedning kan anses som en sådan ”annan liknande störning” som kan vara grund för skadestånd enligt miljöbalkens 32 kap 3 § första stycket 8. Domstolen menade sammanfattningsvis att gnistbildning av detta slag inte omfattades av miljöbalkens bestämmelser. Så här formulerades det bland annat i domen:

— Sammantaget gör mark- och miljödomstolen bedömningen att den gnistbildning som uppkommer vid markberedning inte har visats vara så återkommande, omfattande eller kraftfull att den mer regelmässigt kan förväntas orsaka brand och den kan inte heller jämställas med den som kan uppstå vid en industri. Vid denna bedömning bör inte brand orsakad av gnistbildning vid markberedning undantas från huvudregeln om att spridning av brand från en fastighet till en annan faller utanför miljöbalkens strikta skadeståndsansvar.

De sex försäkringsbolagen överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, men fick inget gehör där. I en dom från oktober förra året fastställde Mark- och miljööverdomstolen avgörandet i första instans.

Då gick försäkringsbolagen vidare till Högsta domstolen. Men inte heller Högsta domstolen såg något skäl att ändra på det första domslutet i Mark- och miljödomstolen.

— Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd, skriver HD i sitt beslut den 1 april.

Skogsbranden i Västmanland 2014 anses vara den största enskilda branden i Sverige på över 50 år. Nära 14 000 hektar skogsmark berördes av branden. En person avled, drygt 20 byggnader brann ned. I ett beslut tidigare i år — efter en fråga från tingsrätten i Gävle — konstaterade Högsta domstolen att skogsbranden i Västmanland kan anses ha uppkommit till följd av trafik med motordrivet fordon. Därmed tyder det mesta på att Länsförsäkringar Gävleborg, som var försäkringsgivare för trafikförsäkringen på det skogsfordon som anses ha orsakat branden, tvingas betala ut maximal skadeersättning för branden.

Här kan du ta del av HD:s beslut att inte meddela prövningstillstånd för domen i Mark- och miljööverdomstolen, under förutsättning att du har ett Sak & Liv Premium-abonnemang.

Moderna överklagar till HD om soffbranden i Östersund

Posted on mars 19, 2019 by - Sak

Moderna Försäkringar har överklagat målet om soffbranden i Östersund till Högsta domstolen. I tvisten hade Moderna stämt Jämtland Räddningstjänstförbund på 15,8 miljoner kronor, sedan en brand i en soffa blossat upp på nytt efter att räddningstjänsten först varit på plats för att släcka elden men sedan åkt därifrån. 

Det var den 14 april 2014 vid 21-tiden som en lägenhetsinnehavare i Östersund upptäckte att det brann i en soffa. Branden var inte omfattande, men lägenhetsinnehavaren larmade räddningstjänsten som kom snabbt för att släcka elden.

Sedan brandkåren varit på plats en timme, och bland annat sprutat vatten på eldhärden, åkte man därifrån.

Bara några minuter senare blossade branden upp på nytt i soffan. Den här gången spred sig elden snabbt i lägenhet, upp på vinden och till andra lägenheter i huset. Först misstänktes mordbrand men de misstankarna avskrevs senare.

Fastighetsägaren Diös fick ut 15,8 miljoner kronor i skadeersättning från Moderna för att täcka kostnaderna för rivning, sanering, uttorkning, återuppbyggnad av stommen, och hyresförlust på fastigheten.

Moderna ansåg att räddningstjänsten agerat vårdslöst när elden släcktes i soffan. Enligt Moderna borde man bland annat ha kontrollerat branden bättre och dessutom lyft ut soffan från lägenheten. Därför valde Moderna att stämma Räddningstjänsten på de 15,8 miljoner kronor som man betalat ut i skadeersättning.

Varken i hovrätten eller i tingsrätten fick Moderna gehör. I domen från Hovrätten för Nedre Norrland, som föll i februari, menar domstolen att Moderna inte lyckades visa att räddningstjänsten agerat vårdslöst.

Men Moderna har inte gett upp, utan har nu överklagat domen till Högsta domstolen.

I överklagandet argumenterar Modernas ombud för att det är av prejudicerande intresse att pröva frågor som rör räddningstjänstens ansvar. Moderna menar att målet har stor principiell betydelse och att rättstillämpningen kräver ett auktoritativt avgörande som klargör hur och efter vilka normer räddningstjänstens insatser ska bedömas.

Så här heter det bland annat i Modernas överklagande:

— Efter vilka normer ska räddningstjänstens insats bedömas efter påstådd försummelse i anslutning till en räddningsinsats? Vilka krav kan samhället ställa på räddningstjänsten som exklusivt utöver räddningstjänst? Ska räddningstjänstens expertis föranleda en särskilt sträng bedömning.

Här kan du ta del av Modernas överklagande, under förutsättning att du har ett Sak & Liv Premium-abonnemang.

Kioskägare vann i Högsta domstolen mot Länsförsäkringar Älvsborg

Posted on mars 18, 2019 by - Sak

Det krävs inte något preciserat anspråk på skadeersättningen för att preskription ska avbrytas i samband med en skadeanmälan. Det framgår av en dom i Högsta domstolen i samband med en brand i en kiosk. Länsförsäkringar Älvsborg hade överklagat till HD, eftersom man ansåg att försäkringstagaren inte hade rätt till ersättning med tanke på att han dröjt för länge med att precisera sina ersättningsanspråk.

Den 5 augusti 2013 uppstod en brand i en kiosk i Trollhättan. Enligt kioskens ägare började det brinna sedan tre maskerade män rånat kiosken, slagit honom medvetslös och därefter satt eld på kiosken. Två dagar senare anmälde kioskägaren skadan till sitt försäkringsbolag, Länsförsäkringar Älvsborg.

Men Länsförsäkringar Älvsborg valde att inte betala ut några pengar, förutom 58 400 kronor för akut saneringskostnad. På Länsförsäkringar Älvsborg misstänkte man nämligen att rånet och branden kunde vara påhittade och att det handlade om ett försök till försäkringsbedrägeri. Dessutom ansåg bolaget — efter en tids diskussion — att skadeärendet var preskriberat eftersom kioskägaren inte i tid inkommit med ett tillräckligt preciserat ersättningsanspråk.

Då gick kioskägaren till domstol för att få ut skadeersättningen, och domstolen gav honom rätt. Tingsrätten menade att det var styrkt av vittnesuppgifter att kioskägarens berättelse om rånet och branden var riktiga. Dessutom gav tingsrätten kioskägaren rätt i att preskriptionstiden avbröts när skadeanmälan inkom, även om den då inte var preciserad när det gällde ersättningsbeloppen.

Länsförsäkringar Älvsborg överklagade till hovrätten. Även hovrätten gick på försäkringstagarens linje. Hovrätten menade att Länsförsäkringar Älvsborg måste ha förstått att kioskägaren ville ta försäkringen i anspråk för att täcka kostnaderna efter branden, även om den första skadeanmälan inte var så preciserad.

Då överklagade Länsförsäkringar Älvsborg vidare till Högsta domstolen. Bolaget hänvisade bland annat till en annan hovrättsdom om vad som krävs för att avbryta preskriptionstiden på en försäkring. Högsta domstolen beslutade den 22 oktober förra året att meddela prövningstillstånd.

I domen i fredags fastställer HD domslutet från hovrätten. HD går med andra ord på kioskägarens linje.

— NN:s anmälan per telefon den 7 augusti 2013 till Länsförsäkringar samt de ytterligare kontakter som han och hans ombud hade med bolaget /…/ innebär att det måste ha stått klart för bolaget att NN gjorde gällande anspråk på försäkringsersättning. NN har därmed anmält sitt anspråk i rätt tid, skriver HD bland annat i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen. i HD.

HD: Trafikförsäkringen ska betala för skogsbranden i Västmanland

Posted on februari 27, 2019 by - Sak

Högsta domstolen meddelar i ett beslut att skogsbranden i Västmanland 2014 kan anses ha uppkommit till följd av trafik med motordrivet fordon. Därmed tyder det mesta på att Länsförsäkringar Gävleborg, som var försäkringsgivare för trafikförsäkringen på det skogsfordon som anses ha orsakat branden, får betala ut maximal skadeersättning för branden. Trafikförsäkringens ersättningsbelopp är maximerat till 300 miljoner kronor.   

Målet gäller den omfattande skogsbranden i Västmanland i juli 2014, den största enskilda branden i Sverige på över 50 år. Nära 14 000 hektar skogsmark berördes av branden. En person avled, drygt 20 byggnader brann ned.

Branden uppstod vid markberedningsarbete på uppdrag av skogsbolaget Bergvik Väst. När en underentreprenör körde med sitt skogsfordon uppstod gnistor som orsakade elden. Skogsfordonet var försäkrat i Länsförsäkringar Gävleborg.

Innebär det att Länsförsäkringar Gävleborgs som försäkringsgivare för trafikförsäkringen för skogsfordonet ska stå för skadekostnaderna?

Ja, menade Bergvik Väst som stämde Länsförsäkringar Gävleborg vid tingsrätten i Gävle. I april förra året hänsköt tingsrätten målets centrala rättsfråga till Högsta domstolen.

Det här var den fråga man ställde till HD:

– Har Bergvik Västs skada uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon i den mening som avses i trafikskadelagen?

I september förra året fattade Högsta domstolen beslut om prövningstillstånd för målet.

Nu har Högsta domstolen kommit med sitt svar på frågan. Högsta domstolens beslut innebär att skadan har uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon. Domstolen går därmed helt på Bergvik Västs linje.

Högsta domstolen konstaterar att bedömningen av om en skada uppstått ”i följd av trafik” ofta har varit generös i förhållande till den som lidit skada. Uttrycket ”i följd av trafik” innebär inte någon begränsning till att fordonet framförs på en väg. Även en skada som orsakas av ett skogsfordon på en arbetsplats i skogen kan därmed alltså räknas som trafikskada.

I detta fall ansåg Högsta domstolen att fordonet användes som ett transportmedel, och därmed var i trafik, när branden uppstod. Högsta domstolen fastslog därför i sitt svar på tingsrätten fråga att fastighetsägarens skada uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon i den mening som avses i trafikskadelagen.

Bergvik Väst är nu inte ensamma om att kräva pengar från Länsförsäkringar Gävleborg. Krav har framställts av sammanlagt elva parter. Åtta av dessa är regresskrav från andra försäkringsbolag gällande ersättning som betalats ut till ett mycket stort antal enskilda skadelidande. Flera av dessa krav ligger i domstol. Sammantaget beräknas kraven uppgå till minst 412 miljoner kronor. Den maximala ersättningen från trafikförsäkringen är 300 miljoner kronor.

Sedan HD nu besvarat den centrala frågan, fortsätter handläggningen av målet vid tingsrätten i Gävle.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD:s beslut.

Skadeärende i Gjensidige efter bilrån prövas på nytt i HD

Posted on januari 28, 2019 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att meddela prövningstillstånd för en försäkringstvist som gäller ett skadeärende i Gjensidige efter ett bilrån. Målet har tidigare prövats i HD. Då återförvisades målet till hovrätten. När HD nu prövar tvisten på nytt handlar det om ett partiellt prövningstillstånd om tillämpningen av Försäkringsavtalslagen.  

Tvisten har sin upprinnelse i att en försäkringstagare anmälde att hon rånats på sin bil. Rånet inträffade enligt försäkringstagaren den 4 december 2013 utanför försäkringstagarens bostad. Bilen återfanns i skadat skick ett år senare.

Bilen var försäkrad i Gjensidige. Gjensidige pekade på omständigheter som gjorde att man ifrågasatte försäkringstagarens uppgifter, bland annat att hon enligt Gjensidige ändrat sin berättelse. Gjensidige pekade också på att en annons för att sälja bilen lades ut på Blocket några dagar innan försäkringstagaren anmälde bilrånet.

Därför ville Gjensidige inte betala. Försäkringstagaren gick då till domstol. I en första vända gick tingsrätten på försäkringsbolagets linje. Hon överklagande, och hovrätten ändrade domen och beslutade att försäkringsbolaget skulle betala ut pengarna. Gjensidige klagade till Högsta domstolen och pekade på att hovrätten inte tagit hänsyn till att det måste ställas mycket höga krav på försäkringstagaren att presentera bevisning när det gäller ett rån där man själv varit närvarande. HD höll med Gjensidige i sin dom i juli 2017 och målet återförvisades till hovrätten. Den HD-domen kan du — om du har ett Sak & Liv Premium-abonnemang — ta del av här.

Hovrätten kom med sin nya dom i maj förra året. I domen menade hovrätten att det faktiskt var så att försäkringstagaren hade gjort det klart mera sannolikt att bilrånet hade inträffat på det sätt som hon hävdade, än att så inte var fallet. Med andra ord skulle försäkringtagaren ha rätt till ersättning för skadan efter tillgreppet. Domstolen beslutade i sin dom att ersättningen skulle uppgå till 44 498 kronor. Hovrätten beslutade också att Gjensidige skulle stå för hälften av försäkringstagarens rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten, mot bakgrund av att hon haft framgång med sitt yrkande med endast ungefär hälften. När det gäller rättegångskostnaderna för handläggningen i Högsta domstolen beslutade hovrätten däremot att försäkringstagaren skulle ersätta Gjensidige med 47 250 kronor i rättegångskostnader. Detta eftersom Gjensidige fick rätt i HD:s dom i juli 2017.

Men historien tar alltså inte slut där.

För även den nya domen från hovrätten överklagades till Högsta domstolen, denna gång av försäkringstagaren. Och nu har Högsta domstolen på nytt meddelat prövningstillstånd för tvisten om bilrånet. Med andra ord är det andra gången som Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd för samma försäkringstvist — även om det nu gäller en annan delfråga i tvisten.

Prövningstillståndet gäller nu tillämpningen när det gäller tillämpningen av Försäkringsavtalslagen 6 kap. 2 § första stycket tredje meningen. Så här lyder 2 § i 6 kap i sin helhet (tredje meningen understruken):

”Avser försäkringen värdet av egendom, skall värdet anses motsvara återanskaffningspriset omedelbart före försäkringsfallet med avdrag för ålder och bruk samt, när skadan inte avser en byggnad, för nedsatt användbarhet och annan omständighet. Om återanskaffning inte kan ske, skall värdet i stället anses motsvara vad det skulle ha kostat att omedelbart före försäkringsfallet anskaffa likvärdig egendom. Kan egendomen repareras på ett godtagbart sätt, gäller det som sägs i första meningen om återanskaffningspriset i stället om reparationskostnaden.”

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av Högsta domstolens beslut, samt domarna från hovrätt och tingsrätt. 

Högsta domstolen beslutade att inte ta upp J Lindeberg-målet

Posted on januari 15, 2019 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet där modeföretaget J Lindeberg stämt försäkringsbolaget AIG efter ett förskingringsfall. Därmed står sig domen från hovrätten där försäkringsbolaget vann mot J Lindeberg, med hänvisning till att företaget brustit i sin upplysningsplikt. 

Bakgrunden till tvisten är att J Lindeberg år 2015 upptäckte att en anställd på bolagets dotterbolag i USA förskingrat pengar. Under fem års tid hade pengar från bolagets e-handelsförsäljning i USA förts över från företagets PayPal-konto till ett konto som disponerades av den anställde. Totalt handlade förskingringen om drygt 400 000 USD.

J Lindberg anmälde skadan till AIG där bolaget hade en förmögenhetsbrottsförsäkring. AIG beslutade att inte betala ut ersättning, eftersom man menade att företaget lämnat felaktiga uppgifter om sina kontrollrutiner. På en blankett som fylldes i när försäkringen förnyades hade J Lindeberg meddelat att det förelåg dualitet för alla konton. Dualitet betyder att det krävs signaturer från två anställda för att pengar ska betalas ut. Men detta visade sig alltså inte vara korrekt, eftersom en anställd vid dotterbolaget i USA hade rätt att teckna bolagets PayPal-konto helt själv.

Under hösten 2016 stämde J Lindeberg AIG för att få ut försäkringsersättningen, men både Stockholms tingsrätt och senare Svea hovrätt menade i sina domar att J Lindeberg hade brustit i sin upplysningsplikt. De borde ha fattat att frågorna på blanketten om interna kontrollfunktioner handlade både om moderbolaget och det amerikanska dotterbolaget.

Nu är det klart att domen från hovrätten står sig, eftersom HD beslutat att inte ta upp målet.

— Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd, skriver nu HD i sitt beslut.

Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan klicka här för att få tillgång till hovrättens dom. 

Söderberg & Partners förlorade i HD om KKV:s gryningsräd

Posted on december 4, 2018 by - Förmedling

Högsta domstolen har beslutat att avslå ett överklagande från Söderberg & Partners i en tvist om vilken information som Konkurrensverket har rätt att ta del av. Söderberg & Partners inkom med sina invändningar mot Konkurrensverkets agerande efter en gryningsräd förra året som gällde misstankar om riggning av offentliga upphandlingar av försäkringstjänster. 

De bolag i Söderberg & Partners-gruppen som drivit målet är PO Söderberg & Partner AB, S & P Assurans AB, S & P Assurans Offentlig AB, S & P Underwriting Agency AB och Söderberg & Partners Insurance Consulting AB, som ursprungligen överklagat ett beslut om gryningsräden från Patent- och Marknadsdomstolen.

Invändningarna från Söderberg & Partners-bolagen gäller framförallt att man anser att Konkurrensverket inte borde ha fått kopiera vissa dokument i samband med gryningsräden. Söderberg menade bland annat att vissa av de handlingar som kopierades inte omfattades av Konkurrensverkets tillstånd för platsundersökning. Enligt Söderberg & Partners står också Konkurrenslagens bestämmelser om överklagande — som inte medger att beslut om kopiering överklagas till Patent- och marknadsdomstolen — i strid med Europakonventionen.

Patent- och Marknadsdomstolen avvisade yrkandet från Söderberg & Partners, som överklagade till Patent- och Marknadsöverdomstolen. Även den avvisade dock Söderberg & Partners överklagande. Söderberg & Partners överklagade då till Högsta domstolen — som beslutade om prövningstillstånd.

Men resultatet av prövningen är alltså att även Högsta domstolen avvisar Söderberg & Partners talan.

Högsta domstolen slår i sitt beslut fast att konkurrenslagens regler om platsundersökning uppfyller Europakonventionens och unionsrättens krav på rättssäkerhetsgarantier och rätten till en domstolsprövning. Visserligen konstaterar HD att Konkurrensverket inte har följt regelverket som gäller vid platsundersökningar i samband med att det undersökta företaget motsätter sig kopiering av dokument. Men det innebär inte i sig att Söderberg & Partners ska få sin sak prövad i domstol, skriver Högsta domstolen i sitt beslut. Därför avslår HD Söderberg & Partners överklagande. HD anser inte heller att det finns skäl att hämta in förhandsavgörande från EU-domstolen.

Så här formulerar sig Högsta domstolen i sitt beslut:

— Verket har alltså inte följt den i konkurrenslagstiftningen anvisade ordningen. Något till domstol överklagbart beslut i fråga om kopiering har därmed inte funnits. S & P har därför inte fått någon möjlighet till domstolsprövning av kopieringsåtgärden. Det saknas dock förutsättningar att nu tillskapa en möjlighet för S & P att få en prövning i sak vid Patent- och marknadsdomstolen. /…/ S & P:s överklagande ska därför avslås.

Konkurrensverkets utredning om misstänkt otillbörligt samarbete i samband med offentliga upphandlingar har ännu inte avslutats.

Här kan du ta del av Högsta domstolens beslut. 

Sex försäkringsbolag går till HD i tvist om 300 Mkr efter Salabranden

Posted on november 19, 2018 by - Sak

Sex försäkringsbolag har överklagat en dom i ett mål som rör den stora skogsbranden i Västmanland 2014. I målet kräver försäkringsbolagen skogsföretaget Stora Enso på ett skadestånd på knappt 300 miljoner kronor.   

De sex bolagen är Länsförsäkringar Bergslagen, Dalarnas Försäkringsbolag, Dina Försäkringar Mälardalen, Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna, Folksam Sak och Tre Kronor Försäkring. I målet kräver de sex försäkringsbolagen Stora Enso på 297 miljoner kronor i skadestånd enligt miljöbalken. Bolagen vill att HD ska besluta att brand genom gnistbildning utgör ”sådan annan liknande störning som avses i 32 kap 3 § första stycket 8 Miljöbalken”. Försäkringsbolagen menar att det är angeläget ur prejudikatssynvinkel att frågan prövas av HD.

Överklagandet gäller en mellandom i Mark- och miljödomstolen som senare överklagades till Mark- och miljööverdomstolen. Varken i första eller i andra instans fick de sex bolagen rätt mot Stora Enso.

Så här skrev Mark- och miljööverdomstolen bland annat i sin dom:

— Den omständigheten att gnistbildning kan anses vara en påräknelig följd av markberedning i skogsbruk, föranleder inte i sig någon annan bedömning än den mark- och miljödomstolen gjort. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i övrigt i mark- och miljödomstolens skäl, varför överklagandet ska avslås.

Skogsbranden utanför Sala i Västmanland sommaren 2014 kom att bli den största enskilda branden i Sverige på över 50 år.Branden uppstod i samband med markberedningsarbete på uppdrag av skogsbolaget Bergvik Väst. Arbetet utfördes av företaget MB Skog Edsbyn AB. Branden anses ha orsakats av gnistor i samband med att MB Skog körde ett skogsfordon. När det gick att få kontroll över elden knappt två veckor senare, hade över 13 800 hektar skogsmark drabbats. En person avled i branden, drygt 20 byggnader brann ned.

Parallellt med detta mål pågår flera andra mål med koppling till branden 2014. Tidigare i år meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett mål där skogsbolaget Bergvik stämt Länsförsäkringar Gävleborg på 300 miljoner kronor, eftersom bolaget stod för trafikförsäkringen för den skogsmaskin som användes när branden uppstod.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium läsa överklagandet till HD från de sex försäkringsbolagen.

If förlorade i HD om undantag i ansvarsförsäkringen

Posted on oktober 30, 2018 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att ett undantag i Ifs ansvarsförsäkring inte hindrar att en konstruktionsfirma ska få ersättning för att man betalat pengar till ett byggbolag efter att ha levererat felaktiga ritningar. 

Integra Engineering AB är ett företag specialiserat på byggprojektledning och byggkonstruktion.

I samband med ett skolbygge i Upplands Väsby levererade Integra felaktiga konstruktionsritningar till byggbolaget Byggdialog. De felaktiga ritningarna ledde till förseningar och därmed extrakostnader för Byggdialog på 2,7 miljoner kronor. Integra betalade ut pengarna till Byggdialog.

Därefter vände sig Integra till If där bolaget hade sin ansvarsförsäkring, för att få ut de 2,7 miljonerna i skadeersättning.

Men If ville inte betala pengarna, med hänvisning till ett undantag i försäkringsvillkoren som innebär att försäkringen inte omfattar böter, vite eller straffskadestånd.

De båda parterna i tvisten bestämde sig gemensamt för att frågan om undantagsbestämmelsen skulle hänskjutas till Högsta domstolen. Frågan till HD löd så här: ”Innebär den av If åberopade undantagsbestämmelsen (punkten 5.2.6 i försäkringsvillkoren) att Integra inte är berättigat till ersättning från If för den ersättning som Integra har betalat till Byggdialog för att kompensera för det vite som Byggdialog i sin tur har betalat till beställaren?” 

HD beslutade tidigare i år att meddela prövningstillstånd för frågan.

Nu har domen fallit i HD, och HD menar där att Ifs undantag inte hindrar att Integra ska få skadeersättning. Så här formuleras det i domen:

– Vid en sammantagen bedömning bör det aktuella villkoret tolkas i enlighet med vad Integra har anfört, dvs så att vitesundantaget inte hindrar att Integra är berättigat till försäkringsersättning från If för den ersättning som Integra har betalat till Byggdialog.

Här kan du läsa domen från Högsta domstolen.

HD prövar preskription efter kioskrån och brand i Trollhättan

Posted on oktober 29, 2018 by - Sak

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål där en kioskägare i Trollhättan drabbats av ett rån och en efterföljande brandskada. Länsförsäkringar Älvsborg menar – till skillnad från tingsrätt och hovrätt – att ärendet var preskriberat eftersom kioskägaren inte inkommit i tid med preciserade krav på ersättning. 

Hur preciserad måste en skadeanmälan vara för att preskriptionstiden ska avbrytas? Den frågan prövas nu av Högsta domstolen i ett mål som gäller en kioskbrand i Trollhättan.

Skadan inträffade den 5 augusti 2013. Enligt kioskägaren rånade tre maskerade män hans kiosk i Trollhättan, slog honom medvetslös och satte därefter eld på kiosken som blev nästintill helt förstörd, inklusive inventarier och varor. Två dagar senare, den 7 augusti anmälde kioskägaren skadan till försäkringsbolaget Länsförsäkringar Älvsborg.

Men bolaget valde att inte betala ut några pengar, bortsett från 58 400 kronor a conto i ersättning för saneringskostnad. Länsförsäkringar Älvsborg ansåg nämligen att rånet och branden var påhittade och att det handlade om ett försök till försäkringsbedrägeri. Dessutom menade bolaget att skadeärendet var preskriberat eftersom kioskägaren inte inkommit i tid med ett tillräckligt preciserat ersättningsanspråk.

Kioskägaren gick till domstol – och fick rätt. Tingsrätten ansåg att det var styrkt av vittnesuppgifter att kioskägarens berättelse stämde. Dessutom menade rätten att det räckte med att skadan anmälts till bolaget, och att han inte måste vara så preciserad i sina krav för att preskriptionstiden skulle avbrytas.

Länsförsäkringar överklagade till hovrätten – som även den gick på försäkringstagarens linje.

Så här skrev hovrätten i sin dom:

– Vid en sammanvägd bedömning av omständigheterna nämnda i stycket ovan drar hovrätten slutsatsen att Länsförsäkringar måste ha förstått att NN, till följd av åtgärder han vidtagit, ville ta försäkringen i anspråk för att täcka kostnader som härrörde från branden i hans butik.

Efter domen i hovrätten överklagade Länsförsäkringar Älvsborg vidare till Högsta domstolen. I sitt överklagande pekade man bland annat på att en helt annan hovrättsdom pekade i en annan riktning när det gällde bedömningen av vad som krävs för att avbryta preskriptionstiden. Så här skrev bolaget bland annat i sitt överklagande i april i år:

– Länsförsäkringar kan konstatera att hovrätterna gjort olika bedömningar vad gäller frågan om anspråk gjorts gällande på sätt att detta ska anses gjort inom rätt tid. Det är därför till ledning för rättstillämpningen att Högsta domstolen gör ett klargörande uttalande av innebörden att anmäla och göra gällande anspråk på försäkringsersättning inom rätt tid.

I förra veckan, den 22 oktober, beslutade Högsta domstolen att bevilja prövningstillstånd i målet.

HD avgör om LF Gävleborg ska betala för skogsbranden 2014

Posted on september 7, 2018 by - Sak

Högsta domstolen har fattat beslut om prövningstillstånd när det gäller frågan om Länsförsäkringar Gävleborg ska stå för skadekostnaderna efter skogsbranden i Västmanland 2014. Det skogsfordon som anses ha orsakat skadan hade sin trafikförsäkring i Länsförsäkringar Gävleborg. HD:s beslut berör ersättningskrav på sammanlagt minst 412 miljoner kronor. 

I juli 2014 utbröt en omfattande skogsbrand utanför Sala i Västmanland. 

Det kom att bli den största branden i Sverige på över 50 år. När det gick att få kontroll över elden knappt två veckor senare, hade över 13 800 hektar skogsmark drabbats. En person avled i branden, drygt 20 byggnader brann ned. 

Branden uppstod i samband med markberedningsarbete på uppdrag av skogsbolaget Bergvik Väst. Arbetet utfördes av företaget MB Skog Edsbyn AB. Branden anses ha orsakats av gnistor i samband med att MB Skog körde ett skogsfordon som var försäkrat i Länsförsäkringar Gävleborg. 

Innebär det att Länsförsäkringar Gävleborgs trafikförsäkring för skogsfordonet ska stå för skadekostnaderna?

Ja, menade Bergvik Väst som under förra året stämde Länsförsäkringar Gävleborg. Tingsrätten i Gävle beslutade i april i år att hänskjuta målets centrala rättsfråga til Högsta domstolen. Det här var den fråga man ställde till HD: 

– Har Bergvik Västs skada uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon i den mening som avses i trafikskadelagen?

Högsta domstolen har nu fattat beslut om att ge prövningstillstånd för målet. 

Bergvik Väst är inte ensamma om att kräva pengar från Länsförsäkringar Gävleborg. Krav har framställts av sammanlagt elva parter. Åtta av dess rör regresskrav från försäkringsbolag för ersättning som betalats ut till ett mycket stort antal enskilda skadelidande. Fyra av de kraven ligger just nu i domstol. Sammantaget beräknas kraven uppgå till minst 412 miljoner kronor, vilket ligger över gränsen för ersättning i trafikförsäkringen som är på 300 miljoner kronor.